Annonser

Ulva kvarn

23 05 2018

Hoj Hoj,

I tisdags kom jag ifrån gruvan lite tidigare då jag var där i ottan. Passade då på att åka till MC Boden på Lindhagensplan och köpa nytt visir till hjälmen. Det gamla hade gjort sitt. En hel del repor och pinlocken hade siliconen släppt så det gick inte att få den tät. Mycket trafik därifrån och i kombination med alla dessa vägarbeten överallt så blir det förstås kaos.

Lyckades till slut kunna ut från Tokholm ännu en gång även om det såg tveksamt ut ett tag. Det var ju Tisdag, eller dag före onsdag som är mer bekant. Det innebär ju att Ulva Kvarn hade fordonsutställning. Träffade Jonathan där. Denna kväll var temat veteranbilar. Får mig att direkt att tänka på T-ford men en 30 år gammal bil är ju faktiskt en veteranbil. Mycket bilar. 200 stycken hade en herre räknat vid insläppet. Jänkarna stod nere vid ån denna gång. Volvo, SAAB, Fiat, Ferrari, Desoto stod uppe. En del av bilarna funderar man på att dom överhuvudtaget tog sig dit. En 244 som hade sett sina bästa dagar och var rejält tärd av rost. En Jetta som hade avgasrör liknande choppers. Stack rakt upp efter bilen. Man funderar hur vissa verkligen kunnat passera bilbesiktningen.

En del äldre hojar fans på plats också. En mycket fin AJS stod och glänste. Skönt ljud när han körde därifrån. Ingen traditionell Silver- eller Guldpil från Husqvarna fans på plats. Ett välbesökt evenemang. Det fina är att här blir varje fordon som kommer anvisad en plats och det gör att bilmärkena blir samlade på en och samma plats. I möjligaste mån uppdelade på Jänkare, Japsar och Européer. En viss ordning alltså. Lite av det saknar jag på Nifsta. Dom ända som är samlade är väl Camaro gänget. Nu tycker jag väl inte det är något att visa upp en nästan, till och med spritt ny bil. Känns lite som ”Titta vad jag har råd med”. Det går helt bort för mig.

När vi skulle åka därifrån kom en kille släpandes på en HD. Inte överraskande kanske. Nu var det batteriet i och för sig som hade dragits ur. Något låg på och drog ström. Jag tror killen inte haft hojen så länge heller för att inte påstå att det var kanske till och med första gången han var ute med den. Jag har ju en mindre verkstad med mig, just för sådana här tillfällen och då ingår givetvis startkablar. Det hjälpte tyvärr inte med startkablar. Tror nog han inte fick riktigt ordentlig jord från minus kabeln. Skulle en BMW besserwisser läsa att jag skulle hjälpa en med startkablar från en BMW hoj skulle han svimma och säkerligen påstå att min hoj skulle helt sluta fungera efter detta. Kan till dom meddela att den startade utan problem och tog mig hela vägen hem utan att vare sig tvärdö eller brinna upp.

Rullade på hemåt och passerade några knallgula fält som doftade underbart. Rapsen står i blom nu på flera åkrar. Till midsommar brukar även den första slåttern tas och det luktar härligt. Slåttern innan midsommar är även den näringsrikaste.

Ha de!

Annonser




Singö – Vilket väder

20 05 2018

Hoj Hoj,

Idag la vi andra sysslor åt sidan och tog en tur till Singö. Vi var duktiga igår tyckte vi så nu var vi värda en tur. Packade fika korgen med kaffe, Skogaholms mackor, stekta ägg och kaviar. Sen åkte vi. Stannade till på OK/Q8 och fyllde upp med finsoppa. 16:76 per liter 98 oktan. Sanslöst.

Många saker gör man på ren rutin utan att tänka på att man gjort dom. Så var det idag. I Finsta, ungefär 5 km hemifrån, fick jag känslan av att jag inte tryckte på fjärrkontrollen till garageporten. Osäker på om den var öppen och ingen var hemma så var det bara att vända om och kontrollera. Väl hemma igen så konstaterade jag att jag förstås tryckt på fjärrkontrollen och stängt garageporten. En sån där känsla man får som man bara måste kontrollera. Drog jag ut strykjärnet, Stängde jag av spisen, stängde jag spjället till pannan.

Vi gjorde ett nytt försök. Rullade ut på 77:an mot Norrtälje. Tempen visade på 22 grader. Vilken dag det skulle bli. Svängde av mot Sundsta för att köra väg 1136 ut mot 76:an mot Älmsta i första hand. Vid korsningen från 77:an stod det ett hojgäng som troligen tappat någon eller några deltagare. Viktigt då man åker i grupp att hålla koll på den närmast bakom. Försvinner den stannar man och står still. Till slut så blir ledaren ensam i täten och märker att något hänt. Vänder om för att samla upp truppen igen. Det kan bli rätt stökigt och det räcker nästan med en 10 hojar så kan det stöka till sig.

Vi rullade ut på 76:an mot Älmsta. En starkt trafikerad väg då många åker till och från färjan till Åland. Några som startat för sent upp till färjan som pressar på ganska bra. Av den anledningen så har många nya paparazzi kameror kommit upp. Vi gled in i Älmsta och skulle sträcka på benen vid ICA, men vi hittade ingen plats i skugga så vi rullade vidare. Kom lagom ner till en broöppning med tillhörande bilkö. En klaffbro som är riktigt stor. Vilka krafter som den får utstå i uppfällt läge men dom största är nog vid halvöppen bro. Bron sänktes ner igen och trafiken släpptes på.

Efter ett par kilometer på 283 så vek vi av åt höger mot Nothamn. Strax innan Nothamn tog vi vänster. Detta är en betydligt mindre väg för att ta sig till Grisslehamn. Den är inte i bästa skick, så har man lite bråttom så kan man lugnt ligga kvar på 283:an som är helt ok. Passerade många sommarstugeområden. Till slut kom vi fram strax innan Grisslehamn på 283:an igen. Rullade in i Grisslehamn och fick till vår besvikelse se att glasskiosken med den gräddigaste mjukglassen hade stängt. Vi rullade ut mot Singö. Vid Fogdö – Kolskär stannade vi till och gick ner till vattnet och satte oss på klipporna. Nu skulle det smaka riktigt gott med kaffe och smörgås. 3 limpmackor med ägg och kaviar slukades rätt fort. Smakade underbart vid det fönsterbord vi åter igen lyckades få.

Var tvungen att känna på vattnet som lockande med sitt kluckande strandkanten. Av med hojstövlar och strumpor och letade mig ner bland stenarna till vattnet. Mycket glad för att jag inte handlöst kastat mig ner i vattnet. Redan efter några minuter så värkte det om fötterna. Nu är jag ingen vinterbadare så jag vill ha rejält varmt i vattnet om jag ska bada. Gick upp igen för att återfå känsel i fötterna. Satte mig ner igen och bara njöt av utsikten och dom små vågor som rullade in mot stranden. Rogivande att sitta och titta på.

Bredvid oss en liten bit bort satt det anordningar för att förtöja båtar eller snarare skepp med tanke på storleken på ringarna. Helt enorma och det skulle vara så kul att få veta historien om dom. Vilka skepp förtöjdes här? När var det? Vad lastade / lossade dom? Om dessa ändå kunnat tala. Totalt fanns det 7 stycken sådana här. Grubblat över dessa förut, men ingen klarhet då heller. Får kanske ta kontakt med Hembygdsföreningen på orten som kanske vet något och kan sprida lite ljus över detta mysterium.

Toppen väder. Hojen visade nu 25 grader när vi rullade ut mot Singö. 25 grader så nära havet är inte dåligt. Jag har lyssnat på boken om Singö Spionen av Anders Gustafsson och Mordbrännaren av samma författare. Dessa handlar om Singö. Kul att höra om en plats man känner till. Vi fortsatte ut mot Singö Brygga. Någon brygga finns egentligen inte där utan ett betong fundament.

Vi tog en kort bensträckare och fortsatte sedan mot Ellan. Även den platsen nämndes i böckerna. Från Ellan och vändplatsen för för bussen ska vi någon gång ta oss vidare ut mot Vässarö Brygga. Singös nordligaste spets. I boken Singö spionen nämndes en militäranläggning på norra Singö. Tror inte att det finns någon utan bara i boken. Fast vem vet?

Vi rullade på hemåt igen. Tempen stod på 25 grader och det gjorde den hela vägen ändå tills vi kom till Finsta igen. Jag trodde den hade fastnat på 25 grader. Det brukar ju skilja sig någon halv grad upp eller ner när man kör.

Ha de!





Lördag morgon.

19 05 2018

Hoj Hoj,

Lördag morgon. En orörd helg. Ingen som stakat ut något som är ett absolut måste. Visst finns det göra. Vissa planer har jag ju. Nu när sommarvattnet kommit igång så är det dags att tvätta av altanen. Kärscher ska få jobba lite. Investerat för länge sedan i en sådan där borste för altantvätt. En borste som roterar med hjälp av vattentrycket. Först medel för altantvätt och sedan som grädde på moset, grönsåpa. En av dom dofter som väcker ofantliga minnen från gångna tider. Kan se min mamma som låg på knäna och skurade golvet med doftande grönsåpa. Luktar så rent, så fräscht. Ingen doft får det att lukta renare än just grönsåpa. Ser den skinande linoleum mattan i köket i barndomshemmet i Ekeby.

Ser ut att bli en underbar dag igen. Solen står som spön i backen, som jag brukar säga. Inte vad man räknar med som något som står som spön i backen, men så gör den. Bombarderar träd, blommor, bilar, katter, myror, ja precis allt. Jag får passa mig. Jag tillhör den grupp av fräkniga och i unga år rödhåriga populationen som bränner sig även om jag sitter i skuggan med solskyddsfaktor 50 (om den finns) och en t-shirt på mig. En vecka eller två efter exponeringen flagar allt av till frugans förtjusning, då hon kan dra av stora sjok av skinn. Kvar blir jag, grisfärgad tills nästa exponering.

Jag ramlar in på dofter igen. Nu är det många mopedrallyn som drar igång. Även där har jag en sån där doft som tar mig tillbaka runt 55 år. Ja visst låter det otroligt. 55 år 🙂 . Det var då jag åkte bakpå mopeden som min pappa hade innan han tog körkort på bil. Den härliga doften av avgaserna från en moped med oljeblandad bensin. Minns hur jag satt som ett ljus, hoppas jag, bakpå hem från Rimbo. Hade troligen varit med pappa och åkt med honom på något lok. En annan tanke är att hur i hela friden har man kunnat överleva barndomen. Byggde kojor mellan 3 stycken träd. Inte konstigt eller ovanligt farligt, men 15 meter upp mellan träden blir det en annan sak. Byggde en gunga. Inte av rep utan av kätting fastsatta i en gren 10 meter upp och en start ramp som var runt 5 meter hög. Själva platsen där gungan sedan svingade sig fram var inte belagd med grus utan av rätt stora sprängstenar. Man ramlade, man slog sig rejält, men man kom igen. Kroppen hade ständigt sår som höll på att läkas eller sådana som fortfarande blödde.

Det var kanske just det att man var ute i stort sett hela den ledig tid man hade från skolan som gjorde att man klarade sig alltid. Jag bodde på en sådan plats att skogen var utanför husknuten. En å att fiska i 300 meter bort. En sjö att bada i 2 km bort. En plats som alla barn egentligen skall få chansen att uppleva. Jag hade några kompisar, men dom flesta var något äldre än mig. För det mesta så roade man sig själv med fiske och gjorde enduro vägar för cykeln i skogen. For fram som en drogad vessla bland träden och givetvis utan cykelhjälm som inte ens fanns. Man kraschade. Plockade bort stenar och pinnar som borrat sig in i benen och fortsatte. Trampade en gång på en bräda med en spik som gick igenom skon och ut på andra sidan. Bara att dra ut och fortsätta. Jag tror nog man blev rätt härdad och kroppens alla försvarsmekanismer hade ett ständigt sjå, men dom klarade det.

Ha de!





Minisemester 2018-05-11 — 2018-05-13

14 05 2018

Hoj Hoj,

Himmelsfärdsdag. Tog ledigt på fredagen och tog en liten minisemester på hojen. Monica och jag åkte ner till Kila Gård och hälsade på våra bästa vänner Paul och Kerstin. Vädret var på topp. Över 20 grader varmt alla dagar. Till och med 25 grader stundtals. Hojen packades och konstaterade att den enda skillnaden mot stora semestern var bara att vi hade mindre kläder och inget gasolkök med oss. Kaffe i termos var givetvis med.

Vi startade hemifrån på fredagen runt klockan 10. Vi körde ”ganska” raka spåret ner, men genom att inte sätta gummit på E vägar så tog det lite tid ändå. Fuskade lite i början ska väl erkännas, men från Saltå tog vi in mot Järna. 57och 55:an mot Katrineholm. Sedan riktade jag varselljusen söderut och ner mot Norrköping. Gissa om riktiga semester känslan slog till. Stannade till vid Söderköping och tog en kopp fika hos Ammi.

Klockan snurrade på så från Söderköping fortsatte vi faktiskt på E22:an. Helt mot mina principer. Fast i Norra Sverige brukar det bli nödtvunget att ta E45:an en hel del. Nu är inte den ens i närheten av E22:an beträffar antal fordon och inga ¨ostknivar¨ finns det heller på E45:an. Det rullade på bra i alla fall då den har 100 km/h om det nu går att köra så för trafiken. Direkt efter Söderköping var det en traktor ute och skapade en kö på nån km eller 2 innan den vek av. Vid trafikplats Valdemarsvik gick vi av E22:an och rullade in mot Kila Gård. Nu var det stora reparations hysterin på vägarna lite varstans i dom trakterna. Oljegrus låg i drivor på sina ställen, så det var inte så trevligt att köra, men allt går. Bara en fråga om anpassning av hastighet.

Vi kom i alla fall till slut fram och några snopna ansikten mötte oss då vi rullade upp på gården. Bonnie, Maja och Luffe mötte oss med glada skall. Efter att ha hälsat på Paul och Kerstin var det hundarnas tur. Jag satte mig ner och blev nästan överfallen av dessa härliga hundar. Alla ville bli klappade och kelade med på samma gång. En härligt mottagande av både två benta och fyrbenta. Kerstin bjöd på mycket god mat på Lördags kvällen.

Vi kom upp lite sent på söndagen och jag packade ihop tältet. Det var tur med en liten minisemester och test av tält och luftmadrass. Det visade sig när Monica var in i tältet att luften gått ur madrassen, så det blev omgruppering och Kerstin bäddade åt oss på övervåningen. Får köpa ny luftmadrass. Ingen idé att leta efter hålet och laga då en ny bara kostar 300 kronor. Känns lite osäkert att lappa och laga. Skulle luften pysa ut i norra Sverige kan det bli lite knepigt. Lite tunnsått med Jysk butiker i norr. Kiruna, Gällivare, Haparanda och Boden och det kan ju vara en bit till dom.

Det var dags för oss att tacka för oss och styra hemåt igen. Vi sa hejdå till Paul och Kerstin och då kom Bonnie, Maja och Luffe fram också och sa hejdå till oss. Vi syns visserligen igen om 66 dagar, men det känns lite långt ändå. Hem körde jag efter Hojkartan och valde dom röda vägarna. Dom som är klassade som fina hoj vägar. Jag kan bara bekräfta att det var fina vägar. Fantastiska vägar ända från Ljungsbro upp till Vingåker. Jag kommer att ta dom snart igen fast denna gång ner till Linköping.

Summering i km blev 810 denna helg. Älskade och njöt av varje cm 🙂

Ha de!





Vilka dagar…

7 05 2018

Hoj Hoj,

Vilka dagar vi har haft. Solen har stått som spön i backen. Bara att gå ut och suga i sig. Helgen som nyss passerat var lite magisk. En sovgäst förstås över helgen. Otålig att få ge mig paketet som hon suttit och knåpat med under fredagen i förskolan. Ett mycket fint halsband blev det. Som present fick jag kolgrillen jag gått och sneglat på. Hopmonterad och klar dessutom. Det blev givetvis premiär på lördagskvällen. Det tar en stund att lära sig en ny grill. Insåg att den slukar lite extra kol mot den förra, men vilken glödbädd det blev. Riktiga gjutjärnsgaller att lägga köttet på. Stabila grejer.

På söndagen tog vi en tur upp till Grisslehamn. Kaffe och knäckebröd med. Rökt makrill hos Buhres fisk. Vi slog oss ner på en bänk och njöt av fisken och sommaren som äntligen kommit. Tänk så gott det är med fisk från en fiskbod. Vi satt ett bra tag och bara var typ. Det är vi superbra på. Ingen stress, ingen jäkt. Ingen tid att passa. Tankarna flög förstås iväg att så här skulle vi jämt ha det. Inga ekorrhjul som väntar. Bara göra sånt man vill.

Vi fortsatte så småningom in till Uppsala för att hälsa på Lina, Robin och Ellen. Grabbarna var inte hemma. Vi tog en fika och pratade om ditten och datten. Snart var det dags att rulla på hemåt igen. Det var fortfarande 22 grader varm då vi rulla de hemåt i 18 tiden.

Idag var jag ut på lunchen för den vanliga lunchpromenaden. Fångade en tjej med kameran som stod och filosoferade på en bro. En fin sommarbild blev det med träden som börjat grönska. En bild faktiskt från centrala Stockholm.

Ha de!





Grusade planer…

27 04 2018

Hoj Hoj,

Så var det fredag. Äntligen. Några dagars rekreation. Hoppas det kan bli av den bästa sorten. På hoj förstås. Min typ av Mindfullnes som det heter på Fancy Pancy språk.

Satt i gruvan idag och tittade ut. Solen sken. Stod som spön i asfalten faktiskt. Planer tog fart i mitt huvud. Vart skulle jag efter gruvskifet? Norr, Väster eller Öster. Jag uteslöt söder. Det hade jag ju ”rymt” ifrån. Kanske Norr. Gävle lät lockande. Alltid lockande att åka norrut. Grejen är bara den att jag vill bara fortsätta norrut. Framme vid Gävle kanske man ”bara” kan ta en tur till Söderhamn. Inte så långt till Bollnäs från Söderhamn. Inte så himla långt till Edsbyn heller då man är vid Bollnäs. Rättvik är vackert. Bara ett stenkast från Edsbyn. På den vägen är det. Jag har liksom svårt att inte fortsätta. Tror det kallas för passion för hojåkning. Ingen sträcka är för lång.

Tänk er att vakna en tidig morgon. Solen står som spön i backen. Koka lite fika. Breda några Skogaholm´s mackor. Steka några ägg. Packa allt och dra iväg. Inget mål. Bara svänga lite som på bilden vid vägskälen. Rulla på i lagom takt. Ingen brådska. Stanna till vid något vackert ställe. Ta en kopp kaffe och en macka. Bara sitta och njuta av utsikten. Lyssna på något som man inte hör. Lugnt och tyst.

Kliva upp på hojen igen. Trycker på startknappen. Hojen ruskar till. Ivrig att få ge sig iväg. Nästa vägskäl och ett nytt vägval. Inte så noga vilket. Bara ta ett av dom. Kanske hitta ett guldkorn som legat gömt. Jag vet att dom finns där ute. Jag har plockat många själv. Man blir rik på dom. Inte pengamässigt, men upplevelsemässigt. Det går inte att mäta i pengar.

Solen sken fortfarande då jag klev på den Röde vid Tekniska Högskolan. Lyssnade på Mordbrännaren av Anders Gustafsson. En bok som är en uppföljning av Singöspionen. Som namnet säger så handlar det om Singö och orter häromkring. Bra avkoppling. Så bra att jag tror jag snudd på slumrade in en stund. Rimbo station, ekade det i högtalaren. Med ett ryck slog jag upp ögonen. Solen var borta. Ett mörkt, nästan svart moln låg som ett täcke över Rimbo. Marken var blöt. Det hade regnat, kanske till och med regnade nu. En snabb koll i en vattenpöl bekräftade det jag inte ville se. Jodå, det regnade. Tog bilen till parkeringen i morse och var glad för det. Glad att slippa gå i regnet. På väg hem kom även haglet. Smattrade mot Fabbe. Där grusades dom planer jag smitt vid lunchtid i gruvan.

Parkerade bilen på gården och skyndade mig in. Satte på en kopp äkta kaffe. Rostade några mackor. Fällde upp locket på laptopen och började knacka. Kollade in vad Casio sa om läget. Tendensen är stigande. Barometern hade stigit den senaste tiden. Ännu inte upp i normalt lufttryck, men på god väg. Ser fram emot morgondagen även om mycket ligger på så att säga. Sommarvattnet ska startas upp. Skräp till återvinningen. Hoppas på att hinna med en hojtur också. Känner att jag behöver det nu.

Önskar er en trevlig helg 🙂

Ha de!

 





Premiär till gruvan

18 04 2018

Hoj Hoj

Idag blev det premiärturen 2018 till gruvan. 5 grader varmt vid starten och 8+ när jag kom fram. Inte så mycket trafik så det rullade på riktigt bra. Norra Länken var det tvärstopp, men jag såg det redan innan jag rullade ner så valet blev ovan jord via Birger Jarlsgatan, Frejgatan, Sveavägen, Olof Palmes gata och slutligen Vasagatan. Många rödljus, men även här hade jag ganska bra tajming.

Semester känslan kom ganska snart som jag satte mig på hojen hemifrån. Han nog inte ens ut till Rö innan tankarna vandrade iväg. Skulle inte alls ha något emot att bara fortsätta. Hemfärden blev däremot bökigare. Så jädrans mycket bilar. Körde över Kungsbron för att köra ner på Klara Strandsleden. Nästan ändå upp till Kungsbron började köerna och sedan segade det hela vägen genom Norra Länken där det tog tvärstopp. Gled ut till höger och gled om hela kön, men där Norra länken kommer upp och möter E4:an rättade jag mig i ledet igen. En MC Polis blinkade blått och stoppade trafiken. En kortege var tydligen på väg. Strax kom dom farande med MC Poliser i full fart som turades om att stoppa trafiken växelvis.

När vi fick åka igen så rullade det på bra hela vägen utan allt för många bilar. Tempen låg på 16 grader nästan hela vägen hem. Så skönt att kunna ta hoj igen om andan faller på. Jag var hemma i samma tid som om jag tagit bussen på grund av bilköerna och kortegestoppet, men så mycket trevligare var det. Klocka är 21:24 nu och det är fortfarande 10,4+ ute. Inte illa.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: