Annonser

Tiden går

19 11 2017

Hoj Hoj,

Ja tiden går. Man känner inte så mycket själv, annat än att det är inte lika lätt att ta sig upp från golvet som förr. Man får helt enkelt undvika att hamna där. men ibland måste man det. För övrigt så märker man inget.

Inte förrän den dagen då en liten tös kommer gående alldeles själv för att sova hos morfar och mormor. Vi fick meddelande först att hon var på väg, så jag gick och kollade en bit bort utan att hon såg mig. Hon dök upp vid skolan och då gick jag hem igen. En mycket stolt tjej med en panda ryggsäck och enhörning i näven rundade grindstolparna och kom in. Skenet hon bar på gick inte att ta miste på. En stolt tjej som vuxit några meter på den promenaden. Ett mycket stort steg att få gå själv och den tillit som gavs.

Vi skulle åka in till Norrtälje, men hon tyckte att hon kunde ta en promenad medans vi var borta. Vi lyckades övertala henne att det var bäst att följa med oss. Det blev en sväng in till Norrtälje för att lämna lite (rätt många) böcker på loppis. En del annat fick följa med på samma gång. Lite mindre prylar i garaget. En tyghäst fick följa med hem som Nellie fastnade för. En av hovarna var det hål på så Andreas sa att Anita kanske kan laga den sedan. Nellie hakade genast på och sa att hon kunde gå dit med den och sedan tillbaka igen. Dom kom överens om att den skulle lagas senare.

Vi satte oss på kvällen och tittade lite på några barnprogram. Jag sjönk på nåt underligt sätt ner i liggande position och sen for ögonen igen en stund. Nellie var också trött och ville gå och sova och jag var inte sen att haka på. Klockan 21:00 en lördag kväll så sov vi, Nellie och jag. Nellie vaknade före mig för en gångs skull. Annars brukar hon vara den sista att gå upp.

Hon skulle på kalas på söndagen, så efter frukost var det dags att göra sig i ordning för promenaden hem igen. Jag ringde förstås och förvarnade att nu har hon gått. Hon vinkade flera gånger när hon vandrade hemåt igen. Så stolt med sin enhörning och pandaryggsäck. Hennes andra stora ”resa” i livet som hon gör på alldeles egen hand.

Vi har nog ett speciellt förhållande Nellie och jag. Kan nästan se det på den första bilden av oss då hon bara var någon dag gammal. Minns hur hon redan då fäste blicken. Älskar förstås alla våra många barnbarn lika mycket och i fråga om barnbarn är har jag vunnit högsta vinsten. När väl pensionen kommer så kommer jag att tillbringa mycket tid med dom.

Ha de!

Annonser




Göteborg

13 11 2017

Hoj Hoj,

Tillbringade en fantastisk helg i Göteborg med Jennifer. MTR Express kan rekommenderas. Fina tåg. Vi hade strålande sol både Lördag och Söndag. Några grader varmt, men solen värmde ännu. Vi checkade in på Scandic Europa som ligger bara ett stenkast ifrån Centralstationen. Mycket praktiskt. Vi fick rummet direkt och bar upp våra väskor. En kort stund att vila ryggen innan vi drog ut på äventyr.

En liten märklig upplevelse med spårvagnar. Ett mycket trevligt transportsätt och enkelt att hitta. Övergångsställen är något som knappt existerar i denna stad. Att köra bil måste även det vara en utmaning då jag som oinvigd tyckte det var väldigt svårt att se vart man fick köra eller inte fick köra. Vi såg inte speciellt många som cyklade och med spåren för spårvagnarna kan jag förstå att det är lite av en utmaning.

Ett smidigt sätt med ett kort som man laddar i presskioskerna och sedan läser av mot en kortläsare i vagnen. Tror nog att många reser utan att registrera kortet, men vid en upptäckt blev det böter på 1200 kronor. För dom pengarna kunde man annars ta 48 resor. Vi åkte rätt mycket och upplevde det aldrig som trångt. Nu var det ju helg så det är väl annat i veckorna. Vissa nya vagnar och en del äldre rullade på gatorna. Aldrig långt emellan vagnarna utan dom kom regelbundet nästan var 4:e minut. I alla fall dom linjerna vi åkte med.

Ett besök i Feskekörka hör ju till ett av turistmålen, så det klart vi var dit. Riktiga läckerhet kunde man köpa där. Färska varor och inga djupfrysta delikatesser. Såg en hummer för 495 kronor, men blev inte lockad av priset. Såg en Marulk och han var inte direkt söt. Satan va ful den var. Gillar dock deras metod att fånga fisk med den maskliknande delen som sitter på ett ”spö” ( illiciet) ovanför munnen. Googlade och såg att dom kunde bli upp till 2 meter långa och väga 100 kilo. Snacka om abborre 🙂
Det var väldigt mycket folk ute och gick och nästan varje matställe var fullsatt. Vi hittade till slut ett där vi åt hemlagat mos och köttbullar. Det smakade mycket gott. Såsen till det var verkligen god.

Vi drog oss mot hotellet igen och tog och vilade en stund. På kvällen skulle vi ut igen och ta en bit mat. Med tanke på dagens fullsatta restauranger så ringde jag och beställde bord på Amazing Thai. Vi tog spårvagnen igen till en station alldeles i närheten. Mycket smidigt. Vi kom in och det var 6 stycken som satt på hela restaurangen. Att beställa bord verkade liksom lite överflödigt. Fast hade jag inte gjort det så hade det väl varit knökfullt eller kanske rent utav görfullt.

Här var det buffé som gällde. Man fick plocka i ordning sin egen tallrik och ge den till en dam som stekte maten åt en. Har käkat lika dant på en restaurang vid Sveavägen i Tokholm. Det gick ju mycket fort då vi var dom ända som skulle få vår maträtt stekt. Som efterrätt blev det glass med drösvis med kolasås. När vi tog glassen såg vi att vi missat en hel del. till exempel friterade räkor och friterad hummer. Vi tog en runda på byn innan vi gick mot hotellet igen.

Söndagen började vi med en god hotellfrukost. Kommer alltid att tänka på en semester på ett vandrarhem när en dam kom med en rågad tallrik med bacon. Som om inte det räckte tog hon en tallrik till. Hon käkade upp varenda bacon som fanns till frukosten. Saknade gröten. Alltid gott med lite gröt och det står man sig på länge. Annars fanns väl allt som man kan tänka sig. Efter frukosten gick vi upp och hämtade våra väskor och checkade ut. Väskorna lämnade vi på hotellet för förvaring så länge.

Nu skulle vi till Spårvagnsmuseet. Det var ju stängt igår då vi kom dit. Elina kom förbi och morsade på oss. Följde med henne en bit då hon skulle möte en kompis att plugga med. Vi gick mot Gustav Adolfs Torg. När vi kom till korsningen Norra Hamngatan och Östra Hamngatan kände vi den ljuvliga doften av munkar. Blötte ett finger och kände vart ifrån den svaga brisen kom. Då såg vi vart doften kom ifrån. Vi gick igenom Brunnsparken där bauta fåglar spatserade. Jennifer tog mod till sig och korsade parken. Med munkarna i handen gick vi mot Gustav Adolfs Torg. Nu såg bauta fåglarna vad vi hade och flög emot oss. Då blev det panik för Jennifer. Dom cirklade över huvudet på oss och tycktes vilken sekund som helst göra en dykning ner för att få oss att släppa munkarna.Vi klarade oss och munkarna förblev våra.

Vi tog en sväng runt Gustav Adolfs torg. Fina byggnader även i Götet och ville man se något extra fick man även här lyfta blicken lite. Jag såg en skylt om kornbodarna och det måste man ju kolla in vad det var så vi travade dit. Det hade tydligen varit militär anknytning på det då vapen och tyger förvarats där. Ett café var öppet så vi gick in. En dricka och två Delicato kakor gick lös på 85 kronor. Helt sjukt. Man ska nog kolla priset lite innan faktiskt.

Vi gick tillbaka till Brunnsparken för att ta spårvagnen ut till Spårvagnsmuseet. 2 minuters väntan innan den kom och 6 minuter senare var vi framme. På övervåningen fanns det historia om spårvägen i Göteborg. En herre kom fram till oss och visade oss runt och berättade för oss och vi ställde frågor. Sånt gillar jag. Guidningen i vagnhallarna började klockan 12 så vi gick ner. En herre mötte och och guidade oss runt bland vagnarna. Ett gediget ideellt arbete låg som vanligt bakom dessa vagnar. Många av dom togs även i trafik under sommaren såsom öppna vagnar. En kul sak var att jag såg på en del spårvagnar att dom hade en liten plog som gick att fälla ner. Jag frågade, och visste redan svaret, om dagens spårvagnar hade något liknande. Svaret blev förstås nej. I Italien där dom byggs så behövs ju inte detta och troligen så skulle det bli dyrt att special beställa vagnar med denna lilla, men  ack så nödvändiga finess, för vårt land. Detta löstes så att dom gamla trotjänarna från museet tog i trafik för att rensa spåren.

Det var dags att dra sig mot Centralstationen igen för att passa MTR Express som avgick klockan 14:00. Vi klev ombord och fick en behaglig mjuk resa upp igen till Stockholm. Helgen gick förstås alldeles för fort.

Tack Jennifer för sällskapet. Det var mycket kul att tillbringa en helg i Götet med dig.





Vi passade på….

5 11 2017

Hoj Hoj,

Såg tidigare i veckan att tempen skulle bli gynnsam i helgen, så vi passade på. Det gäller att ta tillvara dom dagar det går att åka hoj nu. Man vet aldrig när Kung Bore kommer, för det gör han förr eller senare.

Jag snidade ihop en grustur upp till Harg och sedan tillbaka mot Arlanda. Danne la ut ett evenemang i Hojgänget. Ulf och Morgan hakade på. Vi startade hemma hos mig med en äkta kopp kaffe och lite snack. Klockan gick och vi gjorde oss redo för att ta oss an dom skitiga vägarna som låg framför oss. Vi rullade ut från Rimbo via Gläntan. Första biten av grus och i slutet på den korta biten övergick det till mer lera. Efter den var vi ute på Ekebyvägen. Känner igen den som min egen bakficka då jag bott längs den i  föräldrahemmet. Varje grop känns igen. Konstigt att dom återkommer hur mycket vägen än sladdas.

Efter Ekebyvägen blev det lite transport sträcka ända fram till Bennebolsvägen. Då övergick underlaget till grus igen. Hårt packat grus så det var nästan som asfalt. Lite lurigt dock då det kan vara halt då det var blött. Bennebolsvägen är en kul väg och efter Bennebol så är det ganska stora backar och dalar förstås. Kurvigt är det också så den gillas skarpt.

Vi kom fram till Harg och där stannade vi vid Hargs Kyrka för en fika. Min termos hade läckt så det var kaffe både i packväskan och i kassen som den låg i. Det fanns iaf kaffe kvar så jag kunde även få en påtår. Vi rullade vidare mot Österbybruk. Ulf tog nu täten och jag låg sist och filmade. En fin grusväg mellan 76:an och väg 288. Ut på 288:an en kort bit och av igen mot Borggärde. Där tog vi av mot Rovsätra och vidare förbi Gubbo. Rätt så blöt väg på sina håll men hitintills ganska fri från gropar. Vi rullade in i Österbybruk och fram till Österbygrillen. Jag tog en Brukstallrik, tror jag att den hette. En riktig blandning var det. 2 grillade, mos, strips, räksallad och bostongurka. Inte ätit något liknande förut. I alla fall inte på en och samma tallrik.

Mätta och belåtna rullade vi vidare söderut mot Arlanda. Tog av mot Morkarla och Skallbyn, Granboda. Nu blev det riktigt gropigt. Parerade så gott det gick mellan groparna. Mot Tibble, Gåvsta och Länna. Kurviga vägar med fortfarande rätt packat grus. På sina håll hade traktorer gått ut och släpat med sig lera så man fick välja rätt spår. Timmerbilar hade lastat timmer och en hel del bark låg på vägen. Även där fick man välja rätt spår. Vidare mot Almunge – Ösby.

Den biten var riktigt gropig och jag gick i en jättegrop så det bara small om hojen. Förstod att min LED lampa slog i framskärmen då dämparna bottnade. Allt såg i alla fall ut som om det hade hållit vad jag kunde se mellan kurvtagningarna. Det blev en liten annan väg den sista biten då jag insåg efter den absolut första biten vi tog idag, att den biten skulle nog enbart bestå av lera. En väg med gräs i mitten och två spår.

Vi kom fram till Arlanda och tog ett sista snack. Kollade min LED lampa och skärm och allt var intakt. Fler av oss hade hittat den gropen. Den låg ju så att säga i idealspåret så jag tror att vi alla kände på den.

Nu hade solen gått ner för en stund sedan och skymning kom till en början smygande men sedan går det fort. Konstaterade att av smällen så pekade LED lampan upp i bland träden så jag fick böja till baka den.

Tack Danne, Ulf och Morgan för trevligt sällskap på turen.
Helt klart behöver vi locka ut fler på grus 🙂





Minnen från 2013

27 10 2017

Hoj Hoj,

Minnen. Vad man minns om man tittar på bilder. Kollade in bilder från sommaren 2013 i ett collage jag gjort.

Turen upp till Österbybruk. Dom första Liljekonvaljerna vid Beateberg. Den vackra vägen upp till Länna kyrka som kantas av gärdsgård på båda sidor. Solnedgång i Öregrund. Rådjuret med ett kid på ängen. Fyrisån i Uppsala. Kort runda med korv som jag tog från McDonalds i Upplands Väsby och hem. Lilla svängen med fika korgen upp till Singö. Skarvruets Fjällhotell den 23 Juli (Monicas födelsedag). Stekenjokk med snöklädda fjäll. Pappersservetten som såg ut som en liten ängel. Den makalöst goda rödingen vid Sveriges Geografiska Mittpunkt. Dimman som lättade en morgon i Misterhult Småland. Mötet med Paul och Kerstin i Söderköping på Gästabudet.

Ja man minns varje stund trots att det var 4 år sedan nu. Tack vare bilder så glöm inte kameran då ni är ute. Även på  bara vanliga dagsturer. Så fint att se tillbaka på.

 





Inte alla förunnat.

21 10 2017

Hoj Hoj,

Idag följde vi med Jennifer till hennes arbete. Hon har hittat något som ligger henne varmt om hjärtat. Hon jobbar numera på en bondgård. Som hon skrev en gång:”Här står jag i kopiss och koskit, men jag trivs så himla bra”.

Inte alla som fixar det. Varken killar eller tjejer. Ett tungt jobb och en massa saker att hålla reda på. Imponerad av Jennifer som tagit detta arbete, men det var ju som klippt och skuret för henne.

Jag har alltid själv sagt att bland det finaste man kan se är en äng med betande kor. Jag har flera gånger bara stannat till då jag varit ute med hojen och sett en fylld hage. Annat än att se dom där figurerna springa runt med en vit handske och en kärra ute på välklippta gräsmattor. Nä fram för mer jordbruk. Tyvärr så får mjölkbönderna så vansinnigt lite för mjölken att bara stordrift är det som nätt och jämt går ihop.

Vi smakade äkta mjölk idag. Inga tillsatser av vitaminer. Det sköter grädden om.  c:a 4,5% så den var sådär gräddigt god. Den är nog trots sin höga fetthalt nyttigare än den mjölk som passerat mejerierna och levereras ut i affärerna. För att öka hållbarheten så pastöriseras mjölken i mejerierna, men samtidigt förändras smaken.

Nä mjölk direkt från kylen på en bondgård är den absolut bästa. Inte så många som fått chansen att pröva detta i dagens läge. Mellan och lättmjölk har helt gått bott här hemma sedan länge. Standard är det som gäller. I brist på äkta mjölk.

Ha de!

 





Visst är det vackert, men…..

16 10 2017

Hoj Hoj,

Jag var ut en sväng igår. Visst är det vackert, men…

Mörkrets tid är på väg med stormsteg. Idag var det 14 grader i morse vid 7 tiden då jag åkte till gruvan. Lite halvmörkt. Jag tog hojen. Klockan 07:25 övergick GPS´n till dagbelysning. Solen är uppe endast 10 timmar nu. Mörkare lär det bli. När jag åkte hem övergick GPS´, igen klockan 17:35 till nattbelysning. Beight.

Igår som sagt så var jag ute och tog en sväng. Kameran var förstås med. TomTom Bandit var hungrigare än jag trodde så den han inte ladda färdigt, så den fick vara kvar hemma.

Björkdungen till höger finns strax utanför Uppsala. Åker man mot Danmarks Kyrka ser man den på höger sida. Starka kontraster nu. På väg upp mot Mehedeby vid Odenslätt finns det lärkträd.

Lärkträd är det ända barrträdet som fäller sina barr. Såg dessa en gång då jag tog en sväng med hojen ( ovanligt va?). Första tanken var att några tallar eller granar dött, men sen såg jag att det var på ett mycket begränsat område. Vid närmare koll såg jag att det var lärkträd. Bilden till höger är just dom lärkträden.

Det blev en sväng upp till Uppsala Slott också. Jag brukar stanna till där och suga i mig lite av gånga tider. Ett rätt speciellt byggt slott som gjorde det möjligt att avfyra kanonerna längs med Slottets murar för att svepa bort dom som försökte inta slottet. På dom stora kröningsfesterna för friherrar och grevar fick hela staden delta. Det fanns speciella brunnar där öl och vin flödade. Kan tänka mig att det gick nog rätt vilt till. Det gick även vilt till då Erik XIV , med sin förföljelsemani, lät död 6 personer ur Sturefamiljen.  Känt idag som Sturemorden.

Ja en riktig färgprakt får man se på hösten. Det gäller att ta tillvara på dom fina dagar som finns kvar. Så fort tillfälle ges så grenslar man hojen igen och drar iväg på en runda. Jag har i alla fall lagt in några-att-se-framemot dagar. I mitten på Oktober åker Jennifer och jag ner till Göteborg över en helg. Bara sådär typ. Kolla in Gröteborg utan fordon. Jag vet. Jag skrev Gröteborg för med hoj var det ett helsike att snirkla sig fram. Saken blev väl inte bättre av att Håkan Hellström skulle krysta fram några halvspruckna toner på kvällen.

I Februari någon gång åker Ted och jag norrut och kör lite snöskoter igen. Kommer att bli riktigt kul. Tidigare än i våras så vi hoppas på mer snö än då. På vissa fjäll fanns det knappt någon snö kvar. Lyckades ändå gräva ner skotern, då vi skulle vända i en skog då vi inte kom längre för lite för mycket osäkert vatten. Fick i alla fall en liten tur över vatten. Lyckades även flyga en bit. Kanske inte var riktigt planerat, men en landning som säkert skulle gett minst en 8 på en 10 gradig skala.

Ha de!





Grovplanering klar inför 2018

10 10 2017

Hoj Hoj,

Då var grovplaneringen inför semester 2018 klar. Den klart längsta hitintills med sina 627 mil på 21 dagar. Nu ska ställen att besöka in i rutterna också, så det kan bli några mil till beroende på vart dom är. En kortare södertur bäddade för Nordkap och när man ändå är däruppe kan man ju ta vägen förbi Lofoten på väg hem.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: