Annonser

Lördag och snön får pisk.

13 04 2013

Hoj Hoj,

Idag åker den snö som är kvar på riktigt med pisk. Det regnar nämligen ganska bra. För min del så är dom vägar jag kör på nu helt fria från snö och is. Jag kan däremot tänka mig hur grusvägarna blir nu. Mitt föräldrahem låg vid en grusväg och när första riktiga regnet kom var det skridskor som gällde. Vägen var som en upplogad skridskobana på sjön och snorhal.

Tänkte på förr i tiden när man hade nytaget hojkort den 8 September 1972 och körde en röd Honda CB 125 K5. Jag körde året om med den. Inga dubbdäck. Bara dom vanliga däcken. Inte ens grovmönstrade. Man klarade av is och snö på något underligt sätt. För att inte tala om kylan. Hojkläder 1972 bestod av hjälm och en skinnjacka utan ryggskydd, armbågs eller axelskydd. Några handskar för kylan. Inga skydd för knogar å dylikt. Vanliga vinterstövlar utan några som helst inbygda skydd. Så på många sätt var det väl bra att man klarade av det trots allt. Visst klotade man ibland, men på något underligt sätt klarade sig både hoj och man själv sig bra. Lite blåmärken bara.

Minns en tidig vinter morgon när jag var på väg till jobbet. Hade kört hemifrån och kom fram till samhället. En liten nedförsbacke mot en stööre väg. Kom på femman och började växle ner inför korsningen med stopplikt. Ner till fyran. Släppte kopplingen mjukt. Ner till trean och lika mjukt släppte jag kopplingen, men underlaget hade ändrat sig till blank is ner mot vägen. Bakhjulet låste sig, men drog in kopplingen igen. Insåg att bara med däcken skulle inte detta gå att få stopp på. Slängde ut vänster benet med foten i backen, lutade hojen lite åt vänster och tryckte till på fotbromsen så cykeln gick i kull. Med benet kunde jag får en något sånär kontrollerad nedläggning av hojen. Med fotpinnen som broms mot isen fortsatte färden mot korsningen. Cykeln började sakta in, men inte tillräckligt för att stanna innan korsningen. Klockan var inte mer är 5:45 så inga andra bilar var ute vilket var tur. Till saken hör att mitt emot korsningen låg det en affär ungefär 5 meter ifrån vägen. Strax innan korsningen släppte jag styret och stannade själv inna korsningen. Hojen snurrade vidare mot huset, men inte så fort nu längre. Hojen snurrade precis rätt så båda hjulen tog emot husväggen samtidigt. Jag klev upp och hämtade hojen och körde vidare mot jobbet.

Endast fotpinnen och det ena handtaget hade fått lite stryk, men för övrigt ingenting. Inte ens blinkersen hade fått en smäll trots att dom satt ganska långt ut på armarna. Tur i oturen alltså.

Nu blir det att göra sig i ordnign för att åka på födelsedags kalas. Freja som fyllt 1 år ska firas och sedan blir den en sväng till min bror som fyller 63 idag. Hurra Hurra på er.

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: