Hoj Hoj,
Jag blev lite glad i morse. Inte för mig själv utan för några andra. Livsnjutare..
Jag trängdes i tunnelbanan som vanligt denna morgon. Vid centralen tar min resa slut med kommunala medel och benen får ta vid sista biten. Vid gången emellan tunnelbanan och Centralstationen går jag ifatt ett äldre par. Kanske runt 70 år. Så lika varandra. Båda korta. Samma kroppshållning. Snarlika klädsel. Båda med en liten ryggsäck. Båda grått hår. Skulle man se båda isär så visste man att dom var ett par. Ingen tvekan.
Dom gick där framför mig. På väg mot något. Förväntansfulla. Damen förde sin lilla hand mot mannens. Han tog tag om hennes pekfinger. Lite i smyg höll han i damen. Hon log mot honom och han log tillbaka. Dom hade just börjat även denna dag och skulle tillbringa den tillsammans. Utan några krav. Bara göra vad dom vill.
Dom fortsatte mot pendeltåget och jag vek av mot Vasagatans uppgång. Jag kanske hade fel någonstans av det intryck jag fick men,
Jag blev lite glad i morse….
Ha de!
Underbart. 🙂
Ja man blev glad av att se dom. Man längtade redan dit faktskt .-)