Annonser

Dag 12 – – The long way up

1 08 2014

Morgon i Junsele. Det skulle bli en fin dag igen. Det sved i lädret igår när vi hade checkat in och molnen skingrades och solen kom fram. Hade vi bara väntat i kanske 20 minuter så hade vi lugnt kunnat fortsatt till Sollefteå. Det höga pris man får betala för hotell motsvarar inte vad man får jämfört med vandrarhem. Trevlig personal var det i alla fall och vi fick en termos surrogat kaffe på färden.

Vi fortsatte mot Sollefteå via Rv 90. Framme i Sollefteå var det dags för dagens första glass. Vi körde fram till Resecentrum som var en nedlagd järnvägsstation. Vi klev in i den lilla butik/kiosk som fanns där och killen som var bakom disken drog som en avlöning bakom ett skynke och tjattrade på nåt obegripligt språk. Ut kom det en skräckslagen liten dam 130 cm i strumplästen. Stirrade med stora ögon på oss som om vi skulle råna placet. Hon såg lite lugnare, men fortfarande mycket nervös ut när hon såg glassarna. Vi betalde och gick ut. Ute på trappan hörde vi hur hon bommade igen dörren med flera lås.

Vi körde vidare mot Fors för att tan Indalsleden ner mot Sundsvall. Framme vid korsningen till Rv 86 så vi en skylt om Döda Fallet. Det blev en avstickare dit. En fika och en morotskaka blev det. När vi satt där kom två hojåkare till och vi började förstås att prata. Dom slog sig ner vid oss. Dom var från Sundsvall och tog en liten runda. Vi fick tips om vägar och vart vi kunde parkera i Sundsvall. Mitt i centrum fanns en stor MC parkering. Ett perfekt tips. Vi hann med dagens andra glass som blev en mjukglass.

Vi drog vidare igen mot Sundsvall. Bara någon km på vägen ner mot Fors mötte vi två hojar som jag tyckte var mycket bekanta. Det som gjorde mig säker var den röda hoj som kom 2:a. Jag sa till Monica att det måste varit Per och Suss vi mötte. Jag skickade in bromsklossarna mot skivorna och gjorde helt om. Bara en liten bit från där vi mött dom så stod dom på sidan. Per hade känt igen mina extralysen och tänkt samma sak som jag. Tänk att mötas så här då vi åkt kors och tvärs på olika vägar. Hade vi bara varit kvar kanske 3 minuter till vid Döda Fallet så hade Per å Suss hunnit passera. Det blev en mycket trevlig pratstund. Våra vägar stämde inte överens så vi fortsatte åt varsitt håll igen.

Vi kom ner till Sundsvall och parkerade på den anvisade platsen vi fick av killarna vi träffade vid Döda Fallet. Vi skulle just sätta oss i skuggan i gräset när en annan hojåkare från orten kommer fram och börjar prata. Vi frågade om han ville ha en kopp fika, dock inte äkta, och han tackade ja. Vi satt och pratade om allt möjligt och om hojvägar förstås. Efter en stund kom ytterligare en hojåkare. Han gick och köpte en mugg fika, troligen inte äkta det heller, och kom sedan och satte sig hos oss. Detta är så kul tycker vi.

Från Sundsvall tog vi så kallade kostigen ner mot Delsbo. Klockan hade snurrat på och det var dags att leta ett boende. Ringde till vandrarhemmet i Hudiksvall och det fanns plats för oss. Adressen inlagd i navigatorn och så bar det iväg. Jag har aldrig sett så många förbudsskyltar nånsin på ett vandrarhem. Detta var det första som man fick betala extra för internet. Dom som haft möjlighet till internet så har det varit gratis. Vi fick iaf tak över huvudet till normal vandrarhemskostnad.

Idag styr vi kosan hemåt. Vi har lite fix hemma att göra och ska med fyra hjul å släp ner till Söderköping så småningom. Sen måste vi hinna med en liten hojtur söderut också.

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: