Annonser

Det rullar på nu

25 04 2015

Hoj Hoj,

Det rullar på nu. Så pass att jag inte riktigt hinner skriva allt. Jag kan berätta att en idé föddas då jag var ut med Danne på en grustur sist. Vi parkerade hojarna vid Thun´s i Faringe för att ta en fika. Det var grus vid parkeringen så jag tänkte väl bara plocka fram min Biltema platta och lägga ut, men se det gick inte. Den Stödplatta låg inte i fickan. Det blev till att måtta in mot en något sånär stor sten på marken. Jag funderade lite och insåg att det skulle inte vara så dumt att fästa en platta direkt på stödet så är den alltid med. Så fick det bli. Jag har ännu inte testat den, men jag tror det ska fungera bra. Tänkte pröva ute på gräsmattan. Där vet jag att det vanliga stödet inte räckte till.

Efter våran grustur så har det blivit några till som jag kört. En liten kort tur var lite intressant. Vi kom till ett ställe och där gick det runt ett får på vägen utanför hagen där dom andra var. Vi knackade på dörren till huset vid hagen där fåren gick, men ingen öppnade. Vi försökte få in den, men grinden satt fast med najtråd. Innanför grinden var det ytterligare ett litet galler som var najat fast i grinden. Fort Knox. Frågan var nu inte hur vi skulle få in fåret utan hur sjutton hade det lyckats ta sig ut. Till slut såg jag en herre som gick in ett av dom mindre husen på gården. Jag gick dit och knackade på. En herre kom och öppnade och jag förklarade att ett får var ute på vägen och gick. Jasså den där, sa han. Hon hoppar in när hon ledsnat att vara ute. Det förklarade ju hur hon kunde ta sig ut.

På ängen intill gården brukar det på sommaren stå en massa gamla traktorer och då menar jag sådana med järnhjul. Någon Grålle och många andra fina traktorer. Jag frågade om det var han som hade dom och så var det. Jag skulle ju vilja titta närmare på dom så jag frågade om jag kunde på en guidning i sommar och det skulle gå mycket bra. Traktorerna var från land och rike kring. Det fanns några samlar likt honom och ett slags nätverk emellan dom. Nå behövde en del så fixade det ofta sig. Ibland hela traktorer som synes. Jag har tagit bild på dom från vägen någon gång.

Nästa tur jag tagit så var det hem ifrån gruvan. Jag ställde GPS´n på kurvigaste vägen. Det visade sig ta 2 tim 8 min hem. Sträckan blev 8,3 mil. Inte så långt men med tanke på den tid jag åkte så hade det nog varit bra att tänkt både en och två gånger. Det mesta av tiden, kändes det som, gick åt att snirkla sig ut från stora Människobyn. Väl ute så var det vägar som jag kört förut, utom en liten grusväg strax innan Brottby. Det var en ny väg för mig som anslöt sig till en väg jag åkt ofta. Den var ganska gropig, men ändå kul. Nästa gång ska jag rulla ut från Stora Människobyn kortaste vägen och sedan knappa in hem via kurvigaste vägen. Det tror jag kommer att bli bättre.

Intrudern har nu lämnat garaget och begivit sig in mot Stora Människobyn. AnnikaAnnika hämtade hem den igen och är nu redo för  några turer med Hojgänget.

Ha de!

 

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.




%d bloggare gillar detta: