MC Turer

Hoj Hoj,

Boden. En start i skapligt väder. Vandrarhemmet i Boden levererar. Gillar det starkt. Stora rum. Nu fans det också kyl på rummet. Tillgång till tvättmaskin och torktumlare. Ett standard ställe för oss att tvätta kläderna vi har med. Dock ingen möjlighet att få frukost. Vi brukar oftast åka ganska tidigt och ta något på vägen eller stanna för att ta fika och mackor vi har med oss.

Siktet var inställt på Skellefteå, men innan hade vi två mål att besöka. Det första var Flygplansmuseet i Luleå som ligger på F21 område. Ett besök som jag aldrig kommer att glömma. I det militära var jag radarobservatör i på F16. Mycket av den utrustning som finns där har jag själv använt. En liten flashback från 1974. Så kul att se denna utrustning igen. Minns kulan vid observationsbordet som man rullade ut markeringar med och fäste på flygplanen man såg på svepet.

Den absoluta höjdpunkten var förstås flygningen i Viggen simulatorn. Vilket känsla att föra fram gasen och slå på EBK och höja nosen vid 270 km/h för att stiga upp i luften. Fälla in landningsstället och braka på upp i Mach 1. Slå av EBK och flyga fram över Luleå. På med EBK och göra en loop. Göra en halv loop och vända 180 grader. Följa efter andra flygplan. Vända åter till basen och gå in för landning. Slå av gasen och göra en touch down, det vill säga hålla noshjulet uppe och sedan slå på full EBK och stiga igen. Gå in för landning ytterligare en gång. Sätta hjulen och reversera jetstrålen. Fasen va kul det var.

Med ett leende på läpparna körde vi vidare. Nästa stopp skulle bli ett café och antik ställe vid Mörön. Det var bara några mil ifrån F21 så det tog inte så lång tid även om vi inte körde i Mach1. Jag hade lagt en waypoint i GPS´n men hade nu ingen aning om vad vi egentligen skulle se. GPS´n sa att nu var vi framme och det var bara granskog på båda sidor om vägen. Vi hade sett en skylt innan om ett café så vi fortsatte. Snart kom det upp en skylt om ett café med antikviteter. Vi svängde in och kollade. Jag fastnade för några gamla objekt som stod på gården. Bland annat en vacker hoj som säkert gjort någon glad en gång i tiden. Tyvärr la jag inte märket på minnet. En annan för mig välbekant bil fanns även på gården. En Renault CV4. En sådan hade Pappa. Det som jag minns från den var att batteriet alltid var slut. Det fina med den var att den gick att starta med samma vev som man använda för domkraften. Ett litet hål genom bakre kofångaren stack man in den och sedan in i svänghjulet till motorn. Sen var det bara att slå på tändningen och veva.

Vädret för dagen var inte det bästa efter besöket på cafét. Det började regna och det höll i sig och regnar fortfarande (21:40). Vi hoppas på bättre väder i morgon igen då vi ska åka världens längsta linbana.

Ha de!