Annonser

Riktig grustest av MITAS E-07

2 07 2016

Hoj Hoj,

Nu har jag verkligen testat däcken på grusvägar. Mycket , mycket bra. På asfalt så känner man att dom vandrar vid farter från 100 km/h. Dock kontrollerad vandring, men stor skillnad jämfört med Metzeler Tourance vilket är helt förståeligt.

Det första man fick göra var att mappa om hojen. Det vill säga stänga av alla hjälpsystem. Antispinn bortDSC_1142 liksom ABS. Nu blev den som en hoj man kände igen från förr i tiden. Alla system är nog jätte bra, men vill man verkligen ”köra hoj” på grus, då måste dom stängas av. Det går inte att bromsa sig igenom en kurva med ABS, eller sakta ner farten fort nog inför en kurva. Då fortsätter man rakt fram. Det känns som man inte har några bromsar. Vill man sedan få lite hjulspinn ut ur kurvan för att komma på rätt kurs, så får antispinn vila. Vilken underbar hoj det blev. Absolut inget att klaga på innan, men nu kände men på grus att man kontrollerade den mycket bättre själv på något sätt, än med hjälpsystemen inkopplat. Man vill själv välja att man ska spinna eller låsa bakhjulet.

Det hade regnat rätt kraftigt innan jag gav mig ut och dom packade partierna på grusvägar blir lätt lite slippriga då. Jag bodde vid en grusväg när jag växte upp, så man känner till hur vägen ser ut och hur den då är att köra på. Jag kom in på en liten avstickare som ledde till en gård. Vände där och kom ut i riktigt löst mycket finkornigt grus. Hojen sjönk ner lite i gruset. Med Metzeler hade 270 kg garanterat fastnat där. Nu grävde den sig fram utan problem. Tillbaka till vanliga grusvägen igen.

Nu blev det lite provocerad körning. Ut ur en kurva med hjulspinn på 3:an, 4:an och 5:an. Kraftig ner bromsning kombinerad med nedväxling. Bakhjulet hasar så där lagom mycket utan att vara låst. Bakhjulet glider bara ut ytterst lite och kontrollerat. Mycket bra. Så vill jag ha det. 3:an in i kurvan och full gas igen strax innan utgången. Bumsen morrar och skickar iväg gruset bakom sig. I med 4:an och fortsätter uppåt. 5 km senare, hur många minuter nämner jag inte, har jag kommit fram till asfaltsvägen igen. Stannade en stund och kände efter. Fasen va gott. En otroligt känsla att ha en hoj som formligen älskar grusvägar. Bara man talar om för den med lite knapptryckningar att nu är det grus som gäller. Man kontrollerar den fullständigt. En underbar känsla. Troligen därför som jag gillar att köra på grusvägar. Nu säger jag inte att det inte behövs kontroll för att köra asfalt, men där är spårval mer av tekniken liksom hur gasen används i kurvor. Då mer för att få stabilitet till skillnad mot grus med kontrollerad instabilitet.

Kommer jag bara få tillräckligt med mil på däcken utan att dom blir slut kommer dessa att sitta på hojen framöver. Det återstår att se efter hårdtestet ( i mil räknat ) på semestern på mestadels asfalt med full packning och skjuts.

Ha de!

 

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: