Annonser

Öregrund på grus.

16 07 2016

 

Hoj Hoj,

Mats messade mig i början på veckan om jag var sugen på att hänga med på en grustur upp till Öregrund. Svaret från mig var givet. Alla gånger, skrev jag. Idag tog vi den turen.

Mats har för länge sedan kört dessa grusvägar norr om tullarna, som jag brukar säga. Efter ett uppehåll efter skador så ville han åter pröva på att köra grusvägar. Det är något visst med dom. Känner det också. Kurviga smala, fina asfaltsvägar är nog kul, men grus ger en annan dimension på hojåkande och definitivt en anna körstil. Kör man grusvägar och ska ha lite roligt får man slå av hjälpsystemen. Man får lita på sin kapacitet.

ABS är nog fint, men inte om du ska snabbt sänka farten på en grusväg. Handbromsen är inte att föredra. Det är bakbromsen som gäller. Den tillsammans med motorbroms, så kan man snabbt få ner farten inför kurvor. Kanske få den där extra lilla svänghjälpen som behövs också för att få en fin utgång ur kurvan. Nu tog jag det lugnt idag. Ville inte riskera något som kunnat gått snett. Snart bär vi ju iväg på stora turen.

Mats och jag möttes vid korsningen 273/77 (Almunge korset). Mats tog täten. Vi skulle mot Knutby för att Grustur med Mats till Österbybrukköra över Bennebol. Riktigt skojig väg. Inte så sönderkörd. Från Bennebol tog vi mot Kolarmora och upp mot RV 292. Ännu en fin grusväg. En kort bit på 292 och 76:an innan vi vek av igen på en grusväg mot Stockby. Det rullade på bra på grusvägarna och snart var vi framme vid Österbybruk. Nu tog vi en fika och en macka. Det var ju lunchtid nu. Vi satt en bra stund och snackade hoj och lite resor. Vädret var toppen så vi satt ute och fikade.

Vi hade några mil kvar på grus att piska, så vi gav oss iväg igen. Väg 290 söderut till Vattholma där vi tog av till Rasbokil och Tibble. Vid Rasbo-Årby tog vi vänster. Denna väg var förr en grusväg ända ner till Länna, men nu hade dom ”förstört” den och asfalterat den. Vi fick i alla fall fin asfalt att köra på. Jag var törstig och behövde nåt att dricka, så vi körde mot Almunge. Svängde in till Almunge Café & Catering. En Coola och en arraksboll för min del. Snackade med Jacob som slet och gnodde. Håller alltid ångan uppe. När han inte är i Cafét eldar han på ett ånglok.

Coolan urdrucken och upp på hojarna igen. Nu tog jag täten mot Almunge – Ösby och Vadet. Grusväg igen ut mot 273:an. Drog på lite extra på ett ställe och när jag tittade i backspegeln såg jag stackars Mats i ett dammoln. Hädanefter var jag försiktigare med rullen. Här var vägen riktigt torr och otroligt dammig. Vi kom så småningom ut på 273:an. Mats vände då mot Stockholm igen och jag tog sista grusvägen över Kågarån för att sedan komma ut på vägen mot Rånäs.

Vi hade en fin tur på grusvägar och asfalterade vägar. Mats skulle visa mig några grusvägar söder om stan vid ett senare tillfälle. Nu blir det bråda dagar med att stapla veden som kommer i morgon och till helgen så bär det iväg på semester.

Tack Mats för en trevlig dag.

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

17 07 2016
Eeva

Härligt! Kul att även jag fick se en del av dammmolnet, i Mats ansikte när han kom hem. Bra skrivet!

17 07 2016
Runar

Tack Eeva. Ja det var sjutton vad det dammande sista biten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.




%d bloggare gillar detta: