Annonser

Ibland måste man bara ut….

12 09 2016

Hoj Hoj,

Ibland måste man bara ut. Så var det igår kväll. Bara rulla på. Började med Ekebyvägen. en för mig mycket känd grusväg. Den är förstörd första biten. Med asfalt. När jag kom ut där gruset började ställde jag om hojen. Bort med antispinn, bort med ABS. Nu blev det en riktig hoj. Stödsystem i all ära, men på grusväg vill jag inte ha dom. En motorcykeln ska spinna om man vrider på rullen. Den ska låsa bakhjulet om man skickar ut klossarna i bak. Det är trots allt då man har kontroll över den på grusväg. Låter kanske konstigt, men så är det. Jag brukar tänka på dom system som finns som ställer om till regn och så vidare. Sånt sköter man ju med gasen. Har inte riktigt förstått mig på dom.

Efter Ekebyvägen tog jag en rövare och körde ut mot Lindbacken. Efter Lindbacken finns en väg upp till skarmklipphöger som jag körde mycket med moped på. En skogsväg kan man väl kalla det på 8,5 km. 2 spår med gräs i mitten. Problemet kan var bommen, men igår var den öppen. När man väl kommer in på den så gäller det att veta vägen, för det finns väldigt många ”stickspår” som inte leder någon vart. Dom kan också vara ganska långa.

Efter den så blev det Södertjäravägen och mot Bygget. Brukar vara fint grus, men nu var det ganska packat även här. Det blev 6,5 km till med grus under gummit. Mitas E07 levererar. Fungerar bra på asfalt också, om än lite högt ljud från dom. Det blir så med grövre mönster. För övrigt fungerar dom utmärkt på asfalt. 627 mil mestadels asfalt i sommar på semester turen så visst fick jag pröva. Nu har dom rullat runt 800 mil. Visst har dom slitits, men ännu ingen fara för att mönstret är dåligt.

Mot Rimbo igen och klämde en grusväg till när jag ändå höll på. Nu blev det in vid Asplund och ut mot Närtuna. 6 km till att knapra i sig. Nu hade det förbaskade uret rullat på så jag tog vägen vid Sparren hem igen. Jag hade GoPro med mig så jag skulle redigera lite också.

Nu ikväll när jag slog mig ner vid datorn kom en sån där ”semetserkänsla” över mig igen. Kollade på klippet från sommarens semester tur och drömde mig tillbaka. Så underbart vi hade det trots lite dåligt väder ibland och det var synd på ”stormen” som kom, så vi fick avbryta. Fast det innebär ju att Jungfruvägen, Helges Konditori, Collins Crest återstår att besöka. Ja det finns så många ställen. Man åker förbi en liten skylt och skickar ut kolvarna mot bromsklossarna och gör en 180 grader. Kör in dit skylten pekat och kommer till världens ställe. Så ska en semester vara. En grovplanering med sevärdheter behövs då vi åker runt 600 mil och sedan kryddas det med några extra svängar till olika platser.  Jag kollade hur långt det blivit än så länge i år och jag kom fram till att det var 2487 mil. Det rullar på. 600 mil till nästa service igen. Skulle man inte kunna få mängd rabatt?

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: