Annonser

Längre söderut

26 07 2017

Hoj Hoj,

2017-07- 24

Vi landade igår hos Paul och Kerstin och deras underbara fyrfota familjemedlemmar. Så härliga är dom allihopa. Man känner sig verkligen välkommen. Vi är lyckliga som fått sådana vänner som dom.

Idag tog vi en tur med hojarna på fina vägar. Vi åkte till ett fik som låg i en före detta folkskola. Tyvärr glömt namnet på stället och även den goda varma smörgås som vi åt där. Så god att det blev backning på den. Precis när vi var klara för att åka kom det några tyska trubadurer som slog sig ner och började spela. Vi drog igång våran melodi på hojarna och gled vidare på fina vägar. Måste säga att landskapet överraskar med dom böljande vägarna. Backe upp och backe ner. Kommer man längre söderut så blir det ju mer flackt landskap, men finns säkert guldkorn att plocka även där. Vi som åkte i stort sett genom hela Sverige, bara 2 3andskap vi inte åkt igenom (Gotland, Öland, Närke), har sett otroligt stora variationer i landskapet.

Vi rullade hemåt igen och käkade grillade kycklingbitar med friterade potatisklyftor. Mycket gott efter dagens tur som vi gjorde.

2017-07-25

Det var dags för oss att packa ihop tältet och köra vidare igen på vår tur. När madrassen skulle packas kom Bonny och Luffe och la sig på den som en liten vink att vi inte skulle åka ännu. Efter lite gull, ganska mycket, så förstod dom i alla fall att vi behövde åka iväg och flyttade på sig. Vi packade ihop allt och fyllde hojen igen med vår packning. Paul hade föreslagit att vi skulle åka till Vimmerby och kolla på Motocross museum. Vi nappade direkt på förslaget. Paul tog täten och Kerstin efter och sist vi.

Vi åt innan vi gick in och tittade. Västar i långa rader från Speedway fanns att se och såg nästan direkt Rospiggarnas som förstås ligger varmast om hjärtat. Många västar från England fanns också där. Vi gick in och tittade på hojarna. Vilken samling. Helt otrolig. Där fanns elitens crosshojar och speedway stjärnans nummer 1 hoj. Tony Rickardsson. Det var inte bara 1 han hade kan jag säga utan 4 av dom. Säkert inte alla ändå. Vi gick runt och sög i oss av hojarna. Jag såg en crosshoj som var en en vill-absolut-ha magnet. Så jäkla fin.

Där fanns mängder av Husqvarna hojar och även min ”debut” hoj. Användandet av den är preskriberat nu. Jag var väl 10-12 år då jag kickade igång brorsans hoj då jag var ensam hemma. Det var en Husqvarna silverpil. Växelspak på höger sida och fotbromsen på vänster liksom kicken. Då jag inte var så stark i benen stod jag med hojen lutad mot en vägg och höger benet på kicka och tryckte till med alla kraft en liten parvel kund. Kickgummi fanns det förstås inte så foten gled av åtskilliga gånger och bakslaget från motorn gjorde att jag konstant hade blåmärken på höger ben. Upp igen och nya försök och till slut så kom den igång. Lycka.

Efter besöket så skiljdes våra vägar för denna gång. Vi åkte vidare mot Småland och Tommy och Emma. Paul och Kerstin vände hemåt igen. Saknar dom redan våra kära vänner.

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

One response

26 07 2017
joebona

Tack för dom fina orden Runar. Vi saknar er redan vi med, det är så roligt när ni kommer. Lofta heter stället vi fikade på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: