Annonser

En mini-mini semestertur

7 09 2017

Hoj Hoj,

Ja det var ju 3 månader sedan sist, så det var ju dags för 1000 mila service igen. Det rullar på när man har kul.

Vi packade hojväskan med Skogaholm, stekta ägg och äkta kaffe. Upp till Avesta igen. Skulle serva först på eftermiddagen, men vi åkte redan vid 10 tiden hemifrån. Småvägar och många stopp så var det lagom tid att ge sig iväg. Vid starten hemma var det lite mulet, men tempen var på 14 grader. Helt ok.

Redan efter Uppsala så började kaffetarmen att göra sig påmind. Bara vetskapen om Skogaholmsmackorna i packväskan räckte för att få magen att kurra. Vi höll oss ända till strax efter Sala innan vi tog ett fikastopp. Solen tittade fram mellan molnen där vi satt och fikade. Vi har stannat på samma ställe förut och fikat. Vi kände igen oss då vi stannat.

Vi var nu på väg upp till Ängelsberg för att se hur naturen hunnit återhämta sig efter branden för 3 år sedan. Jag var upp strax efter branden och man fattar inte riktigt hur omfattande det var innan man såg det. Varje år sedan dess har jag varit där och sett hur naturen sakta med säkert återhämtar sig. Rallarrosen var den första som började spira redan på våren efter branden som var den 31 Juli  2014. Nu hade björken börjat återta territoriet. Än så länge bara buskar. Lupinerna hade även kommit. Nu var dom förstås utblommade. Några mindre träd står fortfarande svedda och döda av branden, men dom viker sig inte. Stora travar med svart timmer ligger nu inne på området. Ett år efter då jag var upp kändes fortfarande brandlukten.

Vi körde vidare. Nu på småvägar upp mot Avesta. Vi kom till Krylbo och svängde ner till järnvägsstationen. Vi stod utanför att tag och såg genom ett fönster många nostalgi prylar. Sen såg vi att det var ett café. 56:ans Café närmare bestämt. Vi hade var mätta efter våra skogaholmsmackor men vi måste ju in och kolla. Utanför stod en skylt om Kaffe och räkmacka 50 kr. Det var nästan vad man får betala för en kopp surrogat kaffe i Tokholm. Nu blev det ingen kvalitets kontroll av räkmackorna då vi var mätta.

Vi gick in och det blev förstås några fynd då det fanns lite saker även att köpa. Jag köpte en skylt som passar in på mig. Live To Ride. Fanns en massa leksaksbilar, eller snarare samlarbilar. Riktigt fina i gediget metall. Givetvis fanns min favorit där. Chevrolet Bel Air. Så jäkla fin. Inte så vräkig amerikansk utan lagom stor. Stor om man jämför med min Passat. Ska man åka fyra hjul ska man göra det i en Bel Air. Så är det bara.

Vi rullade vidare på upp till Avesta som ligger alldeles bredvid. Några kilometer skiljer dom bara åt. Vi åkte upp till Restaurang Dalahästen och åt middag. Varit där några gånger nu. Husmanskost så det passar bra. Inget fancy pancy för mig. Efter maten så drog vi oss ner mot Lundgrens Motor och lämnade den där för 6000 mila service. Den större servicen som gräver ett djupare hål i kassan. Dyra stämplar i serviceboken för att få behålla garantin.

Vi gjorde som vi brukade och gick till Turistbyrån och frågade vad vi kunde besöka utan fordon. Vi fick förslaget att gå till Gamla Byn som bara låg en liten bit från Tursitbyrån. Sedan kunde vi gå till järnverket.

Bilden till höger är från Gamla Byn som har sitt ursprung från 1630. Innan järnverket fanns där ett kopparbruk. Man kan inte tro att det ligger i Avesta. Vi fick en helt annan bild av Avesta denna gång då vi tog oss bort från Centrum. Vilken idyll nästan mitt i Avesta. Så mysigt. Gamla Byn var där arbetarna på järnverket bodde. 1873 satte bygget igång av järnverket. Fina grusbelagda gator med kåkarna i prydliga rader.

Vi var sedan till järnbruket och tänkte gå in och titta. Museet stängde om en timma och det trodde vi skulle räcka till vi fick veta att det var på 5000 kvm och 7 våningar. Vi sa att då återkommer vi.

Vi drog oss mot Lundgrens Motor igen och såg pärlan stå utanför och vänta. Vi gick in och slantade upp. Det kostar att ligga på topp. Det var en hel del som gjorts. Så bra med Lundgrens att killen som meckat med hojen talar om exakt vad som gjorts. och talar om status på hojen. Fick med beröm godkänt. Lundgrens har klädskåp att hänga in hojkläderna medans man går runt i Avesta. Mycket bra. Vi klädde på och hojkläderna igen. Där träffade vi en annan som lämnat hojen på service. Han kom från Täby. Han hade samma uppfattning som jag om Probike Syd och Nord.

Vi rullade på igen men nu tog vi en annan väg hem. Vet inte om man inbillar sig, men jag tycker att hojen går mjukare efter service. Upp mot Horndal och sedan ner mot Österfärnebo. Vi hade förstås lite fika kvar så det tog vi vid Hyttdammen. Även där har vi stannat förut. Det blir ju så när snurrar runt lite på alla möjliga vägar. Därifrån rullade vi på hemåt. Det började skymma och snart blev det riktigt mörkt. Nu gjorde mina monterade LED lampor susen. Ljust och fint blev det.

Tempen hade nu sjunkit ner till 13 grader, men det kändes helt ok i alla fall. Det blev en härlig dag på hojen med spättan igen.

Ha de!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.




%d bloggare gillar detta: