Annonser

En tunnbrödsrulle, tack.

12 06 2019

Hoj Hoj,

Ett litet frö såddes då Palle skrev att i Linköping finns det lite annorlunda tunnbrödsrullar. Linköping är ju inom räckhåll.

Kaffe kokades och hälldes på termos. Ägg stektes. Mackor breddes. Om ni undrar vilken sorts bröd så blev det givetvis Skogaholm – en Svensk klassiker. Dom har börjat med lite Fancy Pancy bröd också men det går fetbort. Nä klassisk ska det vara. Allt packades. Kamera, Fikakorg och varsin extra tröja. Inget som behövdes i starten då det var 20 grader varmt, men man vet inte mot sena kvällen. Regnjackorna låg redan i väskorna.

Vi rullade ut genom grindstolparna strax efter 9. Det var ju en bit att åka. 29 mil som vi tänkte avverka  snabbaste och därmed tråkigaste sätt. Vi skulle möta upp Palle och Kerstin i Linköping så vi ville komma dit i skaplig tid så vi kunde umgås lite. Genom stora människobyn och ut på E4:an. Snacka om tråkigt. Vi rullade på hela vägen ner till Saltå. Där slog hungern och kaffesuget in. Så gott det var. Skogaholm, stekt ägg med kaviar och äkta kaffe.

Det var en blåsig dag, som ni ser på frisyren. Rätt molnigt och i horisonten söderut blev molnen mörkare och mörkare. Kunde bara sluta på ett sätt. Vi rullade på i full fart igen för att göra plågan så kort som möjligt, om ni förstår vad jag menar. Snart kom vi ner till Norrköping och där hade det regnat rejält. Lite fanns ännu kvar i molnen så vi stannade och tog på oss regnkläderna. Nu var inte regnbyxorna med vilket hade varit bra. Som vanligt så slutade det så fort vi fick på oss regnjackorna och det gjorde inte ett dugg.

Efter Norrköping så var det inte långt kvar. Vi rullade in i Linköping. GPS.n visade oss vägen. I alla fall nästan. När vi var framme visade den in oss till höger där det nu troligen hade varit en väg en gång, men nu var det bara byggplank. Tog nästa höger och parkerade hojen för att gå tillbaka till dit vi inte kom in. Palle ringde och frågade vart vi var och jag hade ju järnkoll. Vi var i Linköping. Gick mot den plats som GPS.n hade visat och då såg jag Palle stå och vinka. Dom hade sett oss glida förbi och gatuköket låg på vänster sida strax efter rondellen.

Nu skulle det smaka riktigt gott med en tunnbrödsrulle. Ja det fanns lite annat att välja på en traditionell korv. Jag tog en men grillspett. Spettet var borta men köttet var kvar. Ja det var helt okej. Jag som är lite, rätt mycket faktiskt, glad i kryddor tyckte kanske att det var lite lamt så här i efterhand. Det gick även att få med rostbiff eller hamburgare i. Får kanske pröva dom andra nästa gång :-). En sak är då säker att det inte blir tråkväg ner.

Vi fick tänka på hemfärden igen. et var mycket kul att träffa Palle och Kerstin igen. Saknade förstås våra fyrbenta kompisar. Nu skulle det bli allt annat än tråkvägen. Tog en sväng i Linköping. Rullade in på Hamngatan är sprängningen hade skett några dagar innan. Vägen var avspärrad vid huset och poliser gick fortfarande runt på platsen. En traditionell sväng ner till tågstationen. Insåg då att vi varit där flera gånger. Nu knappade jag in Motala på GPS¨n och undvek motorvägar. Mot Vreta Kloster och sedan ut på 34:an mot Motala. Väl framme i Motala insåg vi rätt snart att Vättern Runt pågick. Folk överallt och cyklar vart man än såg. En del såg riktigt slitna ut. Kan det vara nyttigt? Tvivlar. Motion är nog bra, men att ta ut sig som några av dessa kan inte vara bra.

Den ena regnskuren efter den andra kom med jämna mellanrum. Där emellan var det sol. Vi tog norrut på väg 50. Strax efter rondellen när vi rullat ner på påfarten såg vi att det var en olycka framför oss och allt stod stilla. För långt ner för att vända så det var bara att chilla. Det regnade i alla fall inte nu. Vi stod kanske i bara 15 minuter innan det började rulla igen. Dragkedjeprincipen fungerade fint. En rätt skapligt demolerad bil stod i högerfilen. Snart steg hastigheten igen och det rullade på bra. Vid Nykyrka svängde vi av mor Godegård. En märklig syn då vi kom på vägen och vägen kantades av gamla kåkar som om tiden stått stilla några hundra år. Tydligen en bruksmiljö en gång i tiden.

Strax kom vi till glassarnas mecka. Hjortkvarn. Har ni inte varit där och smaka på Go´Glass så tycker jag ni ska göra det. Helt klart värt att stanna och njuta av deras hantverksmässigt tillverkat gelato. Mycket god glass som går att få i alla tänkbara smaker. Glass menyer med färdiga blandningar om man får svårt att komponera en egen. Urvalet är mycket stor så det är inte lätt.

Nöjda fortsatte vi  upp mot Sköllersta. Vi rullade på mot Enköping. Där tankade jag hojen. Hae kört 11 mil sedan full tank och tankade inte innan vi åkte söderut. Så otroligt bra med stor tank. Nu hade vi säkert kört runt 50 mil. Traditionellt bensträckarstopp vid tågstationen inna vi rullade på hemåt. Vi rundade grindstolparna igen runt 22:45. 63 mil blev det för att ta en tunnbrödsrulle.

Ha de!

 

 

 

 

 

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.




%d bloggare gillar detta: