Annonser

En ny bekantskap

18 06 2019

Hoj Hoj,

Ja vilken helg det blev. Vädret kunde inte bli bättre. Passade på att ta en tur med hojen ut till Singö brygga för att titta på en båttävling som skulle vända där för att gå mot Gräddö igen. Jennifer, barnen och Dennis var med i bil bakom oss.

Fika och smörgåsar var förstås med och Jennifer hade gräddat pannkakor. Det stod inte på förrän båtarna började synas i fjärran. Dom närmade sig fort och vände vid en boj för att gå söderut igen. Det såg inte ut som en rofylld båttur då dom studsade ideligen på dom små vågor som bildats. Men allt har sin tjusning ändå. Sport skall drivas med bensin eller etanol. Det är mitt motto.

Träffade några hojkillar från Rimbo. Det finns en hel del hojar i lilla Rimbo, men ändå ser man knappt några. Så är det. Funderat på att samla ihop några till en grupp, men jag har inte tid nu med fotografering och annat att styra med.

Det var härligt att sitta där och fota båtarna som svepte förbi. Ett och annat familjefoto blev det ju förstås också. Känner lite att jag skulle vilja börja med porträtt fotografering. Intressant att fånga uttrycken, skuggorna. Det gäller bara att få en ”modell” som känner sig bekväm med kameran och mig förstås. Innan detta samspel fungerar blir det inga bra kort. Därför blir kort tagna utan att personen vet om det dom bästa och naturligast. Därför är barn lite lättare att få naturliga på kort.

Lägger in tre kort som exempel. Naturliga och inne i sina tankar och funderingar. Det allra bästa är ju förstås med ögonkontakt som det på Nellie. Det är det man strävar efter. Sen kan även sådana som man inte har ögonkontakten vara fina på sitt sätt. Som det på Hugo till exempel. Inne i sin egen värld och tittar nyfiket på det som döljer sig i havet.

Eller som denna på Nellie som sitter och undersöker en blomma i gräset. Ingen ögonkontakt, men det behövs inte på detta kort. Det skulle nästan ta bort det fina i kortet.

Intressant att höra kritiker som bedömer andras kort. Givetvis finns det alltid något som man själv ser om någon annans bild, men vadå? Är fotografen nöjd så är det väl bra. En del gillar kraftiga bilder och skarpa färger. Låt dom göra det, men jag föredrar ett mer naturligt utseende på korten. Jag försöker att så lite som möjligt redigera bilden i efterhand. Lite exponering upp eller ner och lite kontrast + eller – är det jag brukar göra. Inga stora förändringar.

Vi åkte sedan upp till Grisslehamn och åt lite lunch. Rökt böckling, lax, tunnbröd, skagenröra och tonfiskröra. Mycket gott. Så enkelt, men så mysigt. Inget fancy pancy som oftast blir fel och inte passar oss. Nä enkelt ska det vara. Då blir det som bäst. Lite äkta kaffe blev det förstås till. Efter lite spännande upplevelse så vände vi hemåt igen. Allt går att lösa konstaterade vi.

Vi hade tänkt avsluta dagen med grillning, men det drog ut lite på tiden så det fick bli en pizza i stället. Jag var rätt så mätt så ung som man är så tog jag en barn pizza. Det blev till och med över av den. Vi styrde sedan hemåt. Vi behövde handla lite så vi tog bilen ner till ICA. När vi handlat färdigt stod det en kille där med en Yamaha Virago 1100. Kunde givetvis inte motstå att gå fram och prata lite med honom. Han kom från Göteborg och hette Marcus Slobo. Han hade varit uppe i Gräddö för att träffa polare. Vi frågade om han ville hänga med hem på fika och han bangade inte för det. Sagt och gjort vi körde hem och kaffepannan sattes på.

Vi snackade om allt möjligt under fikat. Mycket hoj förstås. Tiden gick och det var dags för oss att äta middag, så jag frågade om han ville vara kvar och äta och blev det sent så fanns det sovplats också. Han nappade på båda förslagen. Det var ett mycket trevlig bekantskap. Vi kom fram till att han var född på samma dag och år som våran Tommy. Vilket sammanträffande. Det var inte slut där. Vad tiden gick i livet skull han skaffa 4 barn. Alla skulle få lite fornnordiska namn och blev det fjärde barnet en pojke skulle han heta….. Ni kan aldrig gissa. Jo han skulle få heta Runar !!!

Det kändes nästan som om man hade semester när man satt där och sippade på ett eller två glas vin. Ville liksom inte gå och lägga mig, men dagen närmade sig och det var bara att kapitulera och göra sig beredd att böja sig inför oket som åkte på i gryningen.

Det blev en helt underbar helg att lagra i minnesbanken.

Ha de!

 

 

 

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

18 06 2019
Daniel Dahlgren

Trevligt att läsa! Du skriver så bra…

18 06 2019
Runar

Tack Danne. Jag jag tycker det är rätt kul att skriva och någon gång i tiden blir ju detta historia som eventuellt barnbarns barn kanske kan läsa och få en uppfattning om hur jag hade det. Det gäller att lämna lite avtryck så det finns kvar efter att man gått vidare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.




%d bloggare gillar detta: