Äntligen…

10 04 2020

Hoj Hoj,

Äntligen så fick jag min studio färdig. Idag blev det sista gjort i den. Ville inte ha en vit vägg som fond utan målade om den till en blå/grå nyans. Fungerar till att börja med innan jag har råd att köpa en backdrop. En speciell fondtapet helt enkelt som sitter på en ställning. Inser nu när softboxarna är monterade och utplacerade att jag behöver säkert hela rummet till förfogande för att kunna utnyttja boxarna på bästa sätt.

Jag får pröva mig fram med lite olika placeringar av boxarna och placering av modeller med det utrymmet jag har så länge. Det är väl som vanligt en inlärningsperiod av hur man vill ha det och vilken ljussättning som man tycker passar. Det finns hur många tips som helst på Youtube att få som jag kommer att pröva. En ny dimension i fotandet blir det i alla fall och kul ska det bli.

Glad Påsk!!

Ha de!





En dag vid sjön

28 03 2020

Hoj Hoj,

Solen stod som spön i backen. Redan tidigt fick jag en förfrågan från Jennifer om att grilla. Det lät mycket trevligt. Då skulle jag passa på och ta några porträttfoton också. Det är ju något jag tänkte börja med i större skala. Tänkte först komplicera till det med ND filter, gör dag till natt, men skippade det. Körde istället med fyllnadsblixt till motljuset.

Vi hade korv och bröd med oss och körde igång engångsgrillen. Tänkt att det är så enkelt, men så satans gott. Äkta kaffe i termos smakar inte ödla heller. Så himla gott. Solen värmde ganska bra. Termometern visade 10 grader och en lätt bris. Vilken härlig årstid våren ändå är. Allt som vaknar till liv igen. Man ser nästan från dag till dag att något hänt i naturen. Allt ligger i startgroparna och bara väntar. Det har börjat ovanligt tidigt i år. Körsbärsträden i Kungsträdgården nästan 2 månader tidigare än normalt. Jag såg nu att våra pollinerare har startat sina motorer. Det är tur det fruktbärande träd har ju i alla fall inte börjat sin blomning ännu.

Innan grillen blev klar så passade jag på att ta några porträttfoton. Blev lyckade om jag får säga det själv. Fick lite blodad tand som det heter. Nyfiken på att ta fler foton. Kanske dags att göra en release av tanken att börja med porträttfotografering. Än så länge ingen studio, men det finns ju en utanför husknuten typ. Har några fina ställen som skulle fungera bra med fin inte för iögonfallande bakgrund även om jag gör den suddig. Inga skarpa färger som sticker ut i bakgrunden.

Barn är tacksamma modeller, även om dom är näst intill omöjliga att styra. Bäst är att dom får leka fritt och jag får fånga ögonblicken i utomhusmiljön. Vatten är bra. Det roar gammal som ung. Dom blir mest naturliga då dom sysslar med något. Ställer man upp dom för fotografering så brukar det alltid bli någon liten grimas eller ett annat konstigt ansiktsuttryck.

Ha de!





Något annat än Covid-19

14 03 2020

Hoj Hoj,

Ja som rubriken säger ska detta handla om något annat. En stor händelse har ju ägt rum. Stor i ordets rätt bemärkelse. Zhen Hua 33 som är ett specailfraktfartyg, kom från Kina med den s.k. Guldbron som ska bli Slussens nya huvudbro. En imponerande syn var det när jag först såg fören i Furusund i Onsdags morse. Mycket folk var samlade. På berget vid Furusunds Värdshus var det många som samlat sig för att få en bra vy. Även jag stod där med kameran i högsta hugg. Det är som vanligt svårt med perspektiv om man bara har ett objekt att se, men får man en referens punkt som färjorna över till Blidö gav så såg man storleken på ett annat sätt.

Ett annat intressant fotoställe hade varit Oxdjupet vid Rindö. Tänkte åka dit först men då jag misstänkte att åtskilliga mer än jag tänkt så och parkeringsplatserna är mycket begränsade så valde jag Furusund. Tanken var sedan också att åka in till Stockholm och fotografera ankomsten till Slussen. Det blev en pampig entré med vattenkanoner. Det primära syftet med det, skulle jag tro, var att hålla småbåtar borta och det lyckades väldigt bra. Inte en mindre båt närmade sig för fotografering.

I mycket sakta mak närmade den sin ankringsplats. Ett sådant fartyg stannar inte på några. Jag såg på en video från Oxdjupet och såg att den hade även propeller i bak som gjorde att den kunde svänga den delen också. Säkert ett måste för ett sådant långt fartyg.

Den ankrade upp utanför Stadsgården och förberedde lossning av bron. Fartygen var som en docka som kunde sänka ner sig i vattnet och därmed få bron loss som låg på pontoner. I fredags hade den lossat lasten och låg och väntade att få fortsätta sin resa. Såg att den var på väg till Tallin just nu. Behöver väl något med sig tillbaka också för att det ska vara effektivt.

När vi ändå var inne i stan så passade jag på att fota lite annat medans vi gick. Solen var på väg ner när vi gick mot Tekniska Högskolan. En solnedgång över Kungsgatan var också rätt fin även om jag hellre vill ha landskap som förgrund till en solnedgång. Fast det fick fungera. Det var ingen direkt åskvärme då vi gick tillbaka mot Tekniska. Passerade Engelbrekts kyrkan och var tvungen att ta ett kort. Låg så fint på höjden och den klarblå himlen lyfte fram den så fint.

Ha de!

 

 

 





Oj vad dagarna rullar på

5 03 2020

Hoj Hoj,

Ja det va fasligt vad dagarna rullar på. Nyss var det måndag och nu är det torsdag kväll. Det är väl så när man har att göra hela tiden. Hur hade jag tid att vara borta 12 timmar om dygnet förut? Jag bara undrar. Man anpassade sig väl till Livet 1.0, men nu är jag inne på 4:e månaden av Livet 2.0 och gillar det verkligen. Jag har inte haft tråkigt en endaste sekund sedan 1 November 2019 då jag slängde upp hackan och spaden på hyllan. Fast skulle jag inte haft min hobby så skulle det nog blivit annat. Ett gott råd alltså till er som ligger i startblocken för Livet 2.0 är att se till att ni har en hobby och något att göra. Jag har inte ännu kommit igång med min studio, men den hägrar där framme. Det ska bli kul, spännande och samtidigt utmanande.

Jag har inte känt sådant där desperat sug på att köra hoj fast tempen stigit mot 8 grader. Jag kan ju ta den när jag vill. När vädret tillåter och temperaturen stiger lite till. För var man ju hänvisad till helger och steg bara tempen över +5 grader så var jag ut med hojen. Jag åkte till och med till gruvan när det bara var +3 grader vid starten. Bara det här med sommarens semestertur. Förr var den klar runt november. Nu har jag precis börjat på den och den är strax klar. Nu ska bara lite sevärdheter läggas in längs turen. Vi kommer att dela upp turen i sommar. Första perioden blir veckan för midsommar. Då riktar jag framhjulet mot norr och Vildmarksvägen. Den öppnar den 6 Juni och vi kommer att vara där runt den 10 Juni. Möjligen kommer vi att se någon meter snö längs vägrenen. Vi har inte varit i norr så tidigt något år.

Idag var vi in till Norrtälje. Byta av framruta på Fabbe. Vi gick runt i lite butiker på Knutby Torg. Hur kom namnet Knutby Torg till i Norrtälje? Kanske har någon logisk förklaring och skulle vara kul att veta den. Funderat lite över detta namnval. Fast något ska det ju heta. Vi slog ihjäl några timmar med vandrandet i butikerna och var på väg till Roslagsbageriet för en fika. När vi närmar oss Carglass ser vi Fabbe rullas ut från verkstaden. Snacka om tajming. Det var bara in och slanta upp för bytet av framrutan. Många pengar fattigare gick vi och tog det där fikat. Monica slog till med en bikermacka (räksmörgås). Det fanns bara en kvar av den sorten så jag tog en köttbulle macka. Tyvärr smaklös rödbetssallad så den var lite beigh i smaken. Kollade inte in om det var handkrökta räkor på Monica´s macka. Hur som helst så var båda mackorna mättande och det kändes bra.

Efter den något tveksamma kulinariska upplevelsen så gick vi till Returskänken. Ett loppis alldeles bredvid fiket och Carglass. Primärt var jag där för att träffa Birger Björnerstedt och se på hans fotoutställning. En kille med många strängar på sin lyra och som sysslat med det mesta. Mycket fina foton fanns att beskåda och köpa. Vi hade en mycket trevlig pratstund. Det var dags att sätta sig i Fabbe igen och styra hemåt.

Viss rädsla infann sig när bilar körde om och svängde in framför igen. Väntade bara på den där olycksbådande smällen på rutan. Jag skulle inte bli det minsta förvånad om detta hände precis när man bytt ruta. Det gick bra. Inga mer stenskott nu. Faktiskt första rutan som jag någonsin bytt på en bil. Tanken kom utifall man får en sten i ansiktet när man åker hoj. Jag har oftast visiret upp, men solskyddet nere så halva ansiktet är ju i alla fall täckt. Hemsk tanke. Vet hur det känns bara en humla slår i hjälmen.

I affärerna blir man påmind om att påsken närmar sig. Färggranna vippor och påskmust börjar fylla golven i butikerna.

Ha det!

 





En dag i Februari

13 02 2020

Hoj Hoj,

Idag var det verkligen en fin dag. Någon grad kallt, men med strålande sol. Värmde riktigt gott om man stod i lä för den svaga vind som ändå kylde. En mycket skön påminnelse om vad som komma skall.

Ja dagarna har fyllts med fotograferande. Jag ser lite saker här och där som blir intressant och jag hoppas även för andra betraktare. Det är ju det som är lite av svårigheterna med fotografering. Att få bilden att vara intressant även för betraktaren. Jag har gått runt i Rimbo och fotograferat lite vanliga om mindre vanliga ställen. Viktigt att ha inför framtiden. Man vet aldrig hur ett samhälle utformas. Det rivs och byggs nytt och då är det kul och bra att ha en bild att jämföra med.

Min fotostudio ligger lite på träda ännu, men jag skulle hemskt gärna vilja komma igång med den. Saknar ännu utrustning till den. Fler blixtar, softboxar och en fond. Det kostar en del även om man lägger sig i segmentet helt godkänt. Det finns hur dyr utrustning som helst, men man klarar sig med mindre kostbar utrustning. Visst har en dyr utrustning sina klara fördelar, men man har ju inte publicerat någon bild i Vouge ännu eller National Geographic  ännu, så det får vänta 🙂

Nationalbiografen. Många minnen har man från den. Vår familj kände Roine, Elsa och Marie Blomgren väl och var ofta ute med dom på picknickar. Deras lite övergödda hund, som jag tror hette Fiffi var förstås också med. Dom skötte biografen. Peter Johansson och Svenerik körde projektorn. Två mäktiga projektorer med stora filmrullar på. Lite skillnad mot idag då dom hämtas hem digitalt och sparas i projektorn som sedan programmeras med trailers, reklam och film. Elsa som beställde hem filmer hade förkärlek för western filmer. En som var en mer eller mindre stående film var ”För en handfull dollar”. Clint Eastwood i en av huvudrollerna. Kära gamla Clintan. Det var väl han som kanske lyfte filmen. Har bara ett mycket svagt minne av den. ”Den onde, den gode, den fule” var ytterligare en western som gick.

Rimbo var en gång i tiden en stor järnvägsknut där tåg från Uppsala, Hallstavik, Norrtälje och Stockholm möttes. Livlig trafik med både persontåg och godståg. Stationshuset är ännu kvar, men nu har det bytt skepnad sedan många år till en Kina restaurang och ovanpå ett gym. Vet inte om det är ”Kroppskultur” som huserar där ännu eller om det bytt namn. En som var känd från Gladiatorerna, Plexus Alias Johan Oldenmark var där och tränade. Något annat som finns kvar sedan järnvägsepoken är en semafor. Den står längs Uppsalavägen i kurvan vid badhuset. Semaforens tecken visar ”kör lugnt” vilket är bra även för bilarna i den kurvan där det finns ett lite lurigt övergångsställe. När man kommer med bil skymmer den vänstra A-stolpen (den ”stolpe” som håller framrutan) övergångsstället. Man fär liksom vrida huvudet lite extra för att se så ingen ”gömmer” sig bakom A-stolpen. Det var riktigt kul att den fick stå kvar som ett minne över Rimbo Järnvägsstation.

Det kändes som en riktig tidig vårdag idag på promenaden. Lite kyligt i den bris som jag kände trots strålande sol. I lä så kände man verkligen hur solstrålarna värmde och ”viskade” om en kommande vår. Man blir på så bra humör när solen står som spön i backen. Så underbart att ta kameran och ge sig ut. Nu när jag har tid att göra det närsomhelst också. Inga tider att passa. Bara vara här och nu. Ta vara på dagarna, för man vet aldrig när det kan ändras. Var upp till kyrkogården för någon dag sedan och satte ljus. Gick runt och tittade lite och blev lite påmind då väldigt många jag känner i min ålder har gått vidare.

Ha de!





3 månader (snart)

28 01 2020

Hoj Hoj,

Ja nu är det snart 3 månader sedan jag la ifrån mig hackan och spaden och stängde dörren till gruvan bakom mig. Tiden har gått rasande fort. Jag har inte haft en endaste tråkig sekund. Jag har alltid haft något att se fram emot. Tack vare fotograferingen så har jag alltid haft nya idéer för foton och tagit med mig kameran vart jag än gått. Jag inser ju hur viktigt det är att ha en hobby eller fler när Livet 2.0 är ett faktum. Utan en hobby skulle det bli väldigt tråkigt. Ett råd till er som är på väg in i Livet 2.0 är att skaffa er en hobby eller som jag utveckla den ni har.

Jag kommer i vår att inleda ett samarbete med Rimbo Ridklubb. Fotografering av tävlingar och event. Kommer att bli intressant och mycket utmanande. Är tävlingarna i ridhuset så är det extra spännande för ljuset är ju inte det bästa och blixt är ju inte att ens tänka på. Dels för att inte skrämma livet ur hästarna och sedan är avståndet för långt. Det innebär ett skapligt högt ISO för att minska slutartiden, men även då behöver jag hänga med hästen i svängarna och över hoppen. Känner säker på att det kommer flera lyckade kort. Med högt ISO så blir det en del extra redigering av korten för att reducer det brus som uppkommer.

Min studio ligger fortfarande i planeringsstadiet. Detta mest beroende på ett haveri med ett objektiv och en hel del pengar gick åt till detta. Är huvudet dumt får oftast plånboken lida. Grundplåten har jag sedan avtackningen och det är jag mycket tacksam för. Jag hoppas kunna avyttra lite fotoutrustning för att kunna investera i softboxar och blixtar.

Jennifer och jag tog en längre promenad idag. Inget toppenväder men helt ok för en promenad. Det blev förstås en del kort på vägen som detta fina konstverk skapat av naturen. En gren eller en rot som slagit en volt. Allt inramat med lite tappad bark från trädet och några stenar. Man kan se mycket när man är ute i naturen. Bara men tar sig tid och med lite fantasi så kan man måla upp fina verk med kameran.

Vi hade gått en bit till och såg en mycket spännande skog. Tittade man riktigt noga så kunde man se några troll vid en gryta. Dom blev inte långvariga när dom såg oss utan tynade bort helt igen och smälte in i skogen. Så skönt att bara några hundra meter från hemmet, så kan man hamna i en skog fulla av möjligheter till fotografering.

Ha de!





Tiden går fort

19 01 2020

Hoj Hoj,

Ja tiden går fort. Fort som aldrig förr. Snart 3 månader sedan Livet 2.0 började. Inga problem med att fylla dagarna. Mycket fotografering har det förstås blivit och nu har jag börja komma igång med lite promenader också. Nu har ju vädret var från skalan skapligt till bra. Ger mig inte ut och går när det regnar eller är överhängande risk för det. Nikon är lite kinkig med regn. Gillar inte det. Han vill ju absolut följa mig vart jag än går. Om jag inte skulle ha kameran med, så nog fasen skulle det dyka upp något riktigt ovanligt eller speciellt och då har jag ju missat det.

Hunnit med en hel del med familjen också. Vi var ut till Näset och grillade korv. Normalt sett är det en mycket fin promenad ut dit, men hösten regnande har gjort att det blivit så enormt lerigt. Halva rundan är helt ok, men den andra halvan där skogsmaskiner röjt efter Alfrida är bedrövlig. Hoppas den torkar upp snart för det är en mycket fin promenad slinga. Fler och fler har börjat upptäcka den. Vet inte om det beror på min ”reklam” för den på Facebook i en lokal grupp.

Det första jag sa till Hugo när vi kom fram var att inga vinterbad denna gång som det blev förra året. Det gick bra i typ 45 minuter, sen blev det en dykning ner i vattnet. Vi var ändå klara med grillningen och ätit oss mätta så vi kunde vandra hemåt. Nu tog vi den andra halvan som var betydligt mer lerig än första.

Nellie fastnade på bild också förstås. Min lilla mannekäng. Hon är så härlig när man fotograferar henne. Hon ställer sig som dom stora modellerna gör och böjer ett ben så hon står på främre delen av foten och gärna lite snett mot kameran. Här satt hon på bänken och ville absolut inte fotograferas, men man måste ju vara lite svårfångad. Hon hade förstås absolut inget emot att bli fotograferad ännu en gång.

Vi hade kommit fram till våra bilar igen vissa leriga upp till midjan, men vi var förberedda så galonisarna var på. Bara skala av ett lager med kläder och hoppa in i bilen.

Några promenadrundor i Rimbo har det blivit och konstigt nog så ser man lite nytt gång på gång. Tror det ibland har att göra med ljuset som gör att man ser saker man inte sett förut på grund av att dom är belysta på ett speciellt sätt eller lämnar skuggar efter sig. Kul är det i alla fall att gå runt och fota lite här och där. Ibland gör sig fotot inget när man kommer hem. Blev annan effekt när man var där och såg det som var runt omkring. Det är det som är en del av utmaningen med att fotografera. Få bilden man tar, så intressant och berättande i sig för att göra betraktaren nyfiken.

Jag fick ett tips av Helén Nyberg på Coop att om jag inte varit ner till ridhuset och stallet skulle jag ta mig dit med kameran. La ut en blänkare i den lokala facebook gruppen och fick veta att idag var det hästhoppning där. Alltså ett perfekt tillfälle att fota då jag gillar liv och rörelse i mina bilder. Kunde väl inte önska sig så mycket mer liv och rörelse än detta. Ut till bilen och ner till stallet. Aldrig varit där förut så jag hade ingen aning om vart man gick in till ridhuset. Såg en dörr med se den var låst. Sen såg jag en dörr som verkade helt logiskt rätt och det stämde. Hästar är vackra, men jag har definitivt lättare att tygla andra hästar.

Därinne pågick hoppningen för fullt. Ville ju få lite fart i bilderna och det var inte så ljust för kameran så en ganska hög ISO och en hög bländare gjorde att jag fick lite längre slutartider utan att för den skull få dom suddig på grund av skakningar. Det gäller bara att följa ryttaren med kameran. Lyckades rätt bra tycker jag. Tog runt 127 kort och 55 gick igenom min censur.

Så fint med digital kamera. Bara att kolla inställnigarna och få bästa fokus sen är det bara att skjuta en serie av 5 bilder kanske man kan spara 1. Nästa gång var det tävling den 2 Februari. Kanske är där då också, vem vet?

Ha de!





Tomtetåget Almunge

2 12 2019

Hoj Hoj,

I går (söndag 1/12) åkte vi med Tomtetåget. Hugo var ju en given passagerare. Bortsett från blåsljuspersonal och deras fordon kommer tåg som stark 2:a. Härligt ljud från ånglok. Själv är jag galen i ljudet från ett RC lok som startar. Det där vinandet ger mig gåshud. Suttit flera gånger under lunchen på Centralen och lyssnat när dom har avgått. Skulle helst av allt vilja sitta på ett av tågen också.

Klart imponerad av killarna och tjejerna i föreningen Upsala- Lenna Jernväg/ SRJmf. Deras kärlek till dessa ånglok, diesellok, rälsbuss är helt fantastisk. Så underbart för framtiden att dessa bevaras och sköts med omsorg. Ni ska veta att man åker inte direkt till Biltema och köper reservdelar utan väldigt mycket tillverkas i deras egen verkstad. Rånäs Bilfjäder levererade förr bladfjädrar till dom. Nu har Rånäs Bilfjäder sorligt nog lagts ner. Nu är närmaste ställe Bollnäs för att får tag på bladfjädrar. Efter dom finns det bara ett ställe kvar som tillverkar bladfjädrar.

Ja det är något visst med tåg. För många år sedan var jag på väg att söka lokförarutbildning. Det blev aldrig så. Idag ångrar jag mig faktiskt. Tänk att få kliva upp i förarutrymmet på ett RC lok och glida ut från perrongen. Det hade varit något det. Man brukar fråga ibland om man skulle vilja gjort något annorlunda än det liv som man levt och då hade jag valt lokförarutbildning. Nu har jag hört att arbetssituationen är annorlunda än vad den var för 40 år sedan. 40 år sedan. Sug på den ett tag.

Åter till Tomtetåget. Jag fick en riktigt fint kort på en av eldsjälarna, Henrik Johansson, vid Almunge station. Stor bländare och mycket kort slutartid gav en fin diffus bakgrund som gjorde att Henrik framträdde i bilden. Så kul när man får till ett riktigt bra porträtt foto. Dom bästa får man när personen inte vet att man fotar. Detta är taget på ungefär 50 meters håll med zoom.

Vi åkte i 3:e klass vagn. Skumpade på rätt bra. Fast förr i tiden var det ett snabbare sätt att ta sig fram långt på än med häst och vagn. Ett jättejobb har dom också gjort med vagnarna. Upprustade till toppskick. Nytt trä och lackat. Verkligen fina vagnar. Hatthyllor för att lägga stormhattarna på eller kanske bara en kubb hatt. Damerna behöll nog sina huvudbonader på för det var väl ett bestyr med frisyren.

Hugo var imponerad av åkturen. Passerade till stor glädje några ”bing bångar”, vägövergångar med andra ord. Tordes däremot inte titta in i loket där Jacob och Henrik stod. Vi får ta en tur med Lennakatten in till Uppsala Ö och då ska vi passa in Thor. Det stora ångloket. Skulle åka med det förut med dagen innan gick en bladfjäder av så vagnarna drog ev ett TP lok. Ett sådant har jag varit med i då Pappa körde och jag fick hålla i spakarna en bit.

Ha de!





Å regnet det bara öser ner…..

21 11 2019

Hoj Hoj,

Ja som Siw Malmkvist sjöng någon gång på 60-talet. Så är det nu och 10 dygnsprognosen blev man inte så upphetsad av heller. Så grått at det blir beight. Hinner knappt ut med kameran mellan skurarna.

Igår var det i alla fall sol några timmar och då passade jag på att gå ut med kameran. Tog några kort och lyckades få kort nummer två till mina special kort med en blandning av dag på ena sidan och natt på den andra. Effektfullt blir det. Nu ska jag bara fundera ut varianter av denna teknik. Kolla efter bra motiv att kunna göra det på. Jag behöver några riktmärken både för stativ och riktning och höjd. Många parametrar som ska stämma för att korten ska kunna läggas ihop till ett.

Jag har inte börjat med fotostudion ännu. Bara stora prylar mest som måste flyttas och någon fond. Elinchrome Blixtpaket ska investeras och ljusmätare. Inga billiga grejor så det gäller att komma igång med porträtt fotograferingen sedan. Använda dropbox för att visa korten. Ja det är ett litet pussel som ska läggas för att få allt på plats. Det ska bli kul att komma igång någon gång. När jag har allt på plats, så behöver jag några modeller för att lansera mig.

Ha de!

 

 





Déjà vu

19 11 2019

Hoj Hoj,

Déjà vu. Precis vad det är. Ingen skillnad på väder från den ena dagen till den andra. Så otroligt rent ut sagt as-tråkigt. Sitter vid köksbordet och tittar ut på en regnig dag. Som igår och i förrgår och några dagar till innan. 5,4 mm idag. Beigt.  Det känns som denna höst varit speciellt regnig. Kanske misstar mig, men så känns det. Å andra sidan var det snökaos för 3 år sedan. Pest eller kolera. Bara att välja verkar det som.

Idag var faktiskt solen framme i säkert 2 timmar. Soltimmarna ökade med 2 under en 14 dagars period. Underbart. Ser ut som det skulle bli lite växlande molnighet imorgon i alla fall. Ska komponera bild nummer 2 av nästa dag/natt bild. Var ut idag, men fick inte till vinkeln och placeringen. Det är mycket som ska stämma överens för att få en så exakt kopia av en bild fotad någon eller några dagar senare. Referenspunkter där stativet står, kamerans riktning, horisontlinje och brännvidd. Idag var hade jag ingen riktig koll. Trodde det, men det visade sig inte vara så. Det var ju 3 – 4 dagar sedan jag tog första bilden. Nytt försök imorgon.

Det som bara inte får hända hände för ett par dagar sedan. Ett missöde som kunde kosta mycket pengar. Nu kommer jag undan med 1500 kr. Vi hade varit nere och handlat. Jag hade kameran med mig men den var inte i kamera bandet som jag har runt halsen. Det låg hemma och  jag hade kameran med mig utan det. På väg in med kassar och annat så tog jag kameran i samma veva. Varför gå två gånger? Verkar ju onödigt. Tog kassarna och la kameran i armvecket och klämde åt mot kroppen. Där låg den stadigt. När jag kom innanför dörren så skulle jag ju sätta ner matkassarna och då behövde jag ju räta ut armarna för att dom skulle nå golvet. Nu var kameran helt borta ur minnet. Eftersom armarna blev raka så klämdes den ju inte mot kroppen längre och accelererade med 9,82 m/s² mot golvet. På ett ögonblick så dråsade kameran ner i golvet. Jag sa ett par väl valda ord typ, Ässch det där var väl tokigt. Eller kanske aningen starkare. En snabb okulär besiktning av kamerahus och objektiv visade inga skador. Provtog några kort och fokusen fungerade. Lättnad. Tills jag senare började se ett ljust suddig parti på bilderna. Typiskt skit på linsen så fram med putsduken och körde några varv. Tog nya kort och såg inget. Tänkte inte på att jag ändrade brännvidden. Efter några kort så såg jag det där suddiga igen. Kollade när jag kom hem in i objektivet och såg då att ett glas var krossat och låg som splitter runt objektivet. Då förstod jag var den suddiga fläcken kom ifrån. Tusenlapparna seglade iväg framför mina ögon. Det var ett perfekt objektiv med både vidvinkel och zoom och förstås allt däremellan. 70 mm som är perfekt för porträtt. Lite sinnesnärvaro fick jag senare på kvällen då jag kom på att kolla hemförsäkringen. Så till min glädje att jag hade tecknat tilläggsförsäkring för allrisk. Vardagligt tal en s.k drulleförsäkring. Nu skulle jag klara mig med en självrisk på 1500 istället. Lite skillnad mot 5900 kr. Nu återstår bara att se hur försäkringsbolaget fungerar.

Ni har väl inte glömt att kolla in korten 🙂
https://runarlarsson.myportfolio.com/

Ja det blev mycket om foto nu.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: