Våfflan premiären

5 06 2019

Hoj Hoj,

Ja vad är en sommar utan några turer till Våfflan i Sigtuna? Inte mycket. Liksom en grej man bara måste göra. Så det var väl bara att sätta sig på hojen och ta den till gruvan.

Danne och Kattis väntade utanför gruvan när jag kom. Stockholm i rusningstid är något man helst av allt vill slippa, men har man tagit hojen in så måste den ju ut därifrån också. Så är det bara. Jag hade en tur i min GPS om hur vi skulle på bästa möjliga sett ta oss ut från betong och glasfasader. Nu verkade det som fler hade kört en copy paste på den turen. Jösses va bilar det var och som grädde på moset så är filer avstängda så två filer ska trängas ihop till en. Vi rullade tappert på och egentligen så ska det rulla på bra på dessa vägar. Tog dom en tisdag för två veckor sedan då Rickard och jag åkte till Ulva Kvarn.

Det tog oss 1 timma och 15 minuter att ta oss från Vasagatan till Donken i Upplands Väsby. Jag brukar köra hem på 55 minuter och då är det 5,5 mil. Nu är jag ju väldigt allergisk, får nästan hjärtklappning, av motorvägar. Fast i denna tidpunkt ser det lika illa ut där så varför belasta lilla hjärtat i onödan?

Till slut så lyckades vi i alla fall komma till Donken i Upplands Väsby. Där satt Ulf, Björn och Annika och väntade.Men som ni vet. Den som väntar på något gott….
Det var inget att fundera på utan vi körde vidare mot Sigtuna. Jag tänkte skriva direkt, men Ulf tog oss dit på verkligen fina vägar till Sigtuna. Det blev mot Torsåker och vidare på små smala asfalterade vägar mot Märsta. Kände igen några av dom i alla fall då det är väger vi brukar ta dit hemifrån. Riktigt fina vägar.

Så skönt att efter gruvan att ta en hojtur och blåsa ur huvudet med andra tankar. Bara glida runt och följa med i kurvorna. Njuta av landskapet. Känna dofterna. Sen dom knallgula rapsfälten som nästan bländas i kontrast mot det gröna skogarna och för dagen det blå himlen. Framför sig har man bästa hojkompisar. Nu är det gott å leva. Skallen kopplar av från vardagen, men ändå är man koncentrerad på det man gör. Det fungerar inte annars. Man vet aldrig vad som väntar bakom nästa krök. Ibland så skarpa att man tror man kan komma ifatt sig själv som i ett parallellt universum.

Vi rullade till slut in i Sigtuna och i korsningen ner mot Våfflan kommer en Winge glidande. Vilka var det om inte Rune och Camilla. Vilken tajming. Två till anslöt sig till Våfflan. Vi parkerade hojarna och drog oss mot maten. Några hojar var där men inte så många som jag hade trott det skulle vara. Vi kom fram direkt och kunde beställa. Jag såg förstås att det fanns tunnbrödsrulle och beställde en sådan. Fick frågan om jag skulle ha dagens tunnbrödsrulle och jag tänkte att inte ville jag ha gårdagens, men kunde hålla tand för tunga. Ingen aning om vad den skulle innehålla, men vad kan gå fel med en tunnbrödsrulle. Annika tog en våffla med skagenröra. Ovanlig kombination. När den kom ut skulle jag hellre kallat den skagenröra med våffla. Det var ett redigt lass med skagenröra.

Åter till dagens tunnbrödsrulle. Det var ingen överraskning. Som en vanlig, men jag måste ge kred för moset. Ni vet mig och uttrycket äkta. Här var det äkta potatismos. Lite grovt som jag gillar. Smakade mycket gott. Jag tror alla var nöjda, mätta och belåtna då vi började tänka på hemfärden. Jag körde förstås över Arlanda hem och blev givetvis tvungen att göra ett stopp  och fota några kärror som satte mark i solnedgången. Några kort blev det och sedan fortsatte jag hemåt.

Ha de!





När solen kravlar sig upp

30 05 2019

Hoj Hoj,

Igår kväll fick jag en sådan idé att åka och fota soluppgången. Först kolla på vädret och det skulle bli molnfritt. Vart skulle jag då ta vägen för att se den bäst eller i alla fall bra? Inte alltför långt bort heller då den går 03:44. Kollade lite på kartan och insåg att Grisslehamn skulle nog bli rätt ok. 5,8 mil bort så jag behöver starta hemifrån strax efter klockan 02:00. Satte klockan på ringning 01:50.

Vaknade till det underbara ljudet 01:50 av väckarklockan. Lite skillnad att pallra sig upp en sådan här dag. Kokade kaffe och bredde några mackor. Tyvärr inte Skogaholm, men det fick gå ändå. 02:15 var jag på väg. Inte helt mörkt men hellyset gjorde verkan. En tid på dygnet som man får vara extra uppmärksam. Viltet rör på sig. Jag fick se både rävar, vildsvin, katt och rådjur. Vildsvinen höll till alldeles i vägkanten. Vildsvinen är svåra att se. Såg något mörkt i diket som rörde sig bara. Som tur var gick dom in i skogen igen och inte ut på vägen.

Det var 4 grader varmt då jag åkte iväg och tänkte att ute vid kusten blir det nog ännu svalare. Nu hade det börjat ljusna mer och jag såg ett det skulle bli en fin soluppgång. Inga moln eller endast lätta moln på sin höjd. Jag kom fram till platsen jag valt runt 03:15. Den första fiskebåten gick ut från Grisslehamn en kvart senare. Dagens fångst skulle bärgas. Vi brukar ta med kaffe och knäckemacka upp till Grisslehamn och sedan köper vi nyrökt fisk hos Buhres Fisk. Långt borta i horisonten såg jag två lastfartyg. Allt var lugnt och stilla. Lite krusningar på vattnet var det enda. Passade på innan solen skulle komma upp att dricka lite kaffe. Underbart gott. Att det blir så gott när man är ute. Gott annars med, men lite extra om man är ute med termosen.

Sakta med säkert började jag ana hur solen började häva sig upp över talltopparna. Det blev ljusare och ljusare och snart var den över talltopparna. Den skickade en strimma av guld över vattnet. Så vackert. Satt en stund och bara kollade. Högre och högre steg den över horisonten. Snart badade skogen bakom mig i solsken. Nu började man känna värmen från solen. Tänk vilken enorm värmekälla. Dags för en kopp kaffe till i solen.

Jag tog en sväng ner till Albert Engströms Ateljé. Ett vackert litet hus som ligger på en klippa. Skulle inte vara dumt att vakna i denna stuga och blicka ut över Östersjön. I alla fall inte sommartid, men kan nog vara nog så bistert på vintern när stormarna viner kring husknuten. Då är man nog glad att man är på Tbv.

Några kända och tänkvärda citat av Albert:
”Jag är nu äntligen på Valand. Larsson är en idealmänniska, nobel intelligent, styv allvarlig i sin konst och med ett ord härlig. Jag är förtjust i honom. Här knogas, förstår du.”

”Bekantskapen med en människa är ett guldfynd.”

Nog för att jag börjar bli till åren, men att Albert, enligt första citatet, kände mig så väl kunde jag i min vildaste fantasi inte tro. Kan bara konstatera att min ankomst redan var förutbestämd.

Jag gick tillbaka igen mot bilen. Passerade den Optiska telegrafen. En innovation på den tiden. Kan bara tänka mig hur en fungerade vid dåligt väger. Typ inte alls, men vid klart väder ett fantastiskt framsteg. Tänk att redan då började det binära talen prata. Åkte ner till fiskehamnen och tog några kort. Det var en underbar morgon så jag hade ingen brådska hem. Monica jobbade och kom inte hem förrän runt 8:30, så jag hade god tid på mig. Visserligen hade tiden flugit iväg sedan soluppgången 03:44. Den var nu runt 5.

Det var dags att rulla hemåt. Stannade till vid Älmsta och tog ytterligare några kort på Väddö kanal. Mötte bara några enstaka bilar på väg hem. En bil kom med en båt som dom troligen skulle ut att fiska med för den var lite speciell med att gäng spöhållare monterat.

Det blev många bilder att redigera, men gör bara en mycket sparsam redigering. Jag vill att bilderna ska vara så naturliga som möjligt. Bara för att det går behöver man inte förvränga dom. Det ska se naturligt ut. Det är mitt motto.

Ha de!

 

 

 





Vilken helg..

12 05 2019

Hoj Hoj,

Ja jösses vilken kanon helg det blev. Fullspäckad med kul-saker.

Lördagen börjades med att koka 2 termosar äkta kaffe. Breda ett gäng Skogaholms mackor. Steka några ägg. GPS´n inställd på Oxelösund med undvikande av stora vägar. Kan det bli bättre. Ja det kunde det. Glömde säga att vädret var på topp. 12 grader när vi passerade genom grindstolparna runt 09:30. Upp till bästa macken (OK Rimbo, om ni nu inte redan vet det) fyllde tanken med finsoppa och riktade framhjulet mot Oxelösund.

Tog av E20 mot Älvsjö och sedan ut på 226 mot Grödinge. Sedan mot Skanssundet. Några hojar stod vid Eldtomta. Vi stannade innan Skanssundet och tog lite kaffe och några äggmackor. Jag hade varit kaffetörstig sedan Roslagsstoppet typ. Ungefär 1 mil hemifrån, så dessa koppar och mackor landade mjukt och fint i magen. En bensträckare vid Skanssundet. Passade bra för färjepersonalen hade sin rast då vi kom dit. Vi fick fylla i en blankett om hur vi tyckte om färjan och dess omgivning.

Personalens rast var över och vi och 4 andra hojar rullade på 2 övningskörningar och deras handledare. Satt verkligen och njöt. Många avverkade träd längs vägen eller troligen sådana som stormarna fällt. Luktar så otroligt gott när man passerar nyfällda träd. Chanel No:5 och Diesel BAD kan slänga sig i väggen vad gäller härlig doft. Inte ens Clive Christian No 1: Imperial Majesty för 115 000 pund slår den kan jag säga. Nu har jag inte ens kommit i närheten av den, men satsar ändå en slant på tall och gran.

Ner mot väg 218 och tog av mot Vagnhärad. Åkt här många gånger förut, men fin väg söderut. Följde väg 219 ända ner till Nyköping och vidare ut till Oxelösund. Vi hade som mest 17 grader på väg ner, men nu närmare kusten sjönk det ner till 11-12 grader. Det var rätt mycket folk då det var Stora tågdagen i Oxelösund på Lions Oxelö Marknad. Av tågen såg vi inte så mycket. Inget ånglok gick. En rälsbuss och ett växellok kördes. Tänkte också passa på att hälsa på Leif och Annelie, men då var dom uppe i våra trakter. Typiskt.

Vi tog en fika på ett fik och sedan åkte vi ut till Femöresfortet. Inte varit där förut så det var också inplanerat under dagen. Tycker det är intressant med fort och bunkrar. Tur att det finns några kvar att besöka. Imponerande anläggningar. Intressant med kanon attrapper som var just så synliga så lede fi skulle se dom och undvika dom och istället gå rakt i fällan. Läste om olika minor en gång. Dom flesta var inte för att döda fienden utan för att skada den som trampade på den. Varför då undrar ni? Jo om soldaten dog var ”bara” en soldat ur spel, men skadades han var 2 tvungna att bära honom och direkt så var 3 stycken ur spelet. Otäck sanning.

Efter att vi vandrat runt och suttit och beskådat utsikten var det dags att ta sig mot hojen igen för en kopp kaffe och smörgås innan vi rullade hemåt. Mätta och belåtna igen så la jag in Rimbo på GPS´n och kurvigaste vägarna. Det blev RV 53 upp mot Edstorp och strax innan Edstorp tog vi av mot Stavvik. Ut på 53:an igen och mot Malmköping. Vet inte hur många gånger i ordningen vi kommit till just Malmköping. Strax efter Sparreholm tog vi en de-tour mot Sparreholms Slott men där var det som vanligt fordonstrafik förbjuden. Vi rullade vidare på grusvägen och passerade en egen tillverkat skylt ”Privat väg” Inget att bry sig om alltså. Vi kom snart ut på RV 53 igen. Efter Malmköping blev det 55:an upp mot Strängnäs och hem igen. Någon mil utanför Rimbo började det att duggregna mycket lätt. Vi landade på Tbv igen omkring 20:30.

Det var lördagen det. Nu kommer vi till Söndag.
Den började med ett besök på Totalförsvarsdagen i Socitetsparken i Norrtälje. Nu var vädret lite sådär med allt från tunga moln till sprickor i molntäcket. Det fick bli ”fel fordon” idag. Vi klarade och från regn även om det såg hotfullt ut ibland. Det var uppvisning av Sjösällskapet i Roslagen som visade räddning av nödställd i vattnet med en jetskoter och en räddning av en helikopter med en ytbärgare. Imponerande uppvisning. All blåljuspersonal var där och man kunde ställa frågor och se deras fordon och utrustning.

Jag hade ännu ett evenemang inplanerat. Stockholmscrossen på Sipsjöbanan i Hallstavik. Klockan gick och ville hinna med att ta några kort från crossen. In i bilen och upp mot Hallstavik. Vid Norr Nånö öppnade sig himlen och regnet vräkte ner. Det höll på en bra bit upp mot Hallstavik och jag tänkte att detta regnar nog bort, men strax innan Hallsta så skingrade sig molnen, eller det blev i alla fall mindre mörkt. Till banan och ut med kameran och lyckades faktiskt få några fina kort. Kameran stod på snabb serietagning, så det blev en hel del kort som sållades bort vid redigeringen. Det är ju det som är meningen. av massor med kort så blir några riktigt bra.

Senare fick jag veta att ett kort jag tog med en reklam skylt i bakgrunden från ICA Rimbo var just en kille från Rimbo på hojen. Jesper Stark heter han. Kul att jag lyckades fånga just honom med den bilden.

Ha de!

 

 

 





Två år till…

4 05 2019

Hoj Hoj,

Drop in besiktning i Enköping idag. Hade planerat att åka dit och besikta, men planerna höll på att gå om intet.

Vaknade upp till ett vinterlandskap. Kvicksilvret låg på 0 grader. Den igår så gröna gräsmattan hade plötsligt skiftat färg och var nu vit istället. Ville inte tro det. Ville inte inse det, men faktum var att Kung Bore hade varit på besök under småtimmarna. Ett skapligt vitt lager låg på tomten. Klockan var runt 08:00 och om en timma öppnade besiktningen. Började mentalt förbereda mig på att besiktningen inte skulle kunna genomföras.

1 timma och 23 minuter tråkvägen till Enköping. Kollade klockan. Kollade tempen. Klockan gick fortare än vad tempen ökade. Kanske, kanske skulle det gå ändå. Klockan närmade sig den tid jag måste åka för att hinna fram till klockan 14:00 då dom stängde. Klockan blev 11:30 och tempen hade tack vare solen stigit till runt 6 grader. Vi bestämde oss för att åka. Jennifer kom och hämtade våra nattgäster och vi började klä på oss hojkläderna. Underställ var ett faktum.

Runt 11:45 gled det en Adventure ut från garaget med framhjulet mot Enköping. Han inte komma många hundra meter innan temperaturen hade sjunkit till 4 grader. Insåg att understället var bra. Jag startade med sommar handskarna så jag fick ge på lite värme i handtagen. Vilken gudomlig uppfinning. Så enkel, men så bra. Nu hade jag även tagit med tjockare handskar, men envis som man är. Det är ju vår för fasen.

Vi rullade in i god tid innan stängningen på Bilprovningen i Bilprovningen i Enköping 2 hojar inne och 1 före mig. Det gick med andra ord rätt fort att komma in med hojen. Tänk ändå att det alltid är lite nervöst trots att man vet att det är ok. Det gick rätt fort att göra den okulära besiktningen. Han tog en runda med hojen för att se om något annat fanns att anmärka på. Den klarade provet även denna gång.

Utanför stod sedan Ewa, Dexter och Freja. Dom hade sett då jag ledde in hojen till besiktningen och svängde ner. Det blev en vända på Godisbutiken som har ett gigantiskt utbud av godis. Rätt snabbt kan man plocka på sig godis för ett par hundra. En sväng in på McDonken för att äta lite. Hade tänkt besöka regementets dag, men tempen lockade inte till att gå runt och kika. Vi var där förra året och det var helt ok. Åt en mycket god ärtsoppa förstås. En enorm kö till korven, men till ärtsoppan vara bara att gå fram. Efter vi ätit rullade vi på hemåt igen. Ewa följde med då Dexter´s dator inte hade startat upp som den skulle, så jag tog med mig den hem för ett tag sedan och fixade den åt honom.

And now for something completely different, som Monthy Phyton Flying Circus sa en gång.

Fotografering. Nu när jag kommer att få lite mer fritid, så funderar jag på att ta detta med fotografering till en högre nivå. Kanske försöka sälja lite kort. Kanske fixa någon utställning. Ge mig på porträttfotografering. Problemet som alla stöter på är att vad ska jag ta betalt och hur. Börjat kolla lite på webben. Det gäller ju att ligga på en sådan nivå att det ger lite extra, men samtidigt inte så att det avskräcker. En svår balansgång i början.

Kollar vidare, men visst är det lockande att kunna tjäna lite på det också.

Ha de!





Ny upptäckt

25 04 2019

Hoj Hoj,

Ja man måste ju testa lite med fotografering. Prövade det här med ND filter. Ett eller flera filter som förvandlar dagsljus till skymning. Och varför det undrar ni?

Jo med dessa filter kan man få det mörkare och därmed kompensera mörkret med längre slutartid. Med den längre slutartid så kan man få riktigt roliga och fina effekter. Strömmande vatten blir lite suddigt och ”mjukt”. Man kan till och med få fullt med folk på en gata att helt försvinna.

Tog några bilder idag från Stockholm. Klockan var runt 13 och till höger ser nu en bild från Sergels torg. Torget var fullt med folk i rörelse, men på grund av den långa slutartiden så blir dom så suddiga att dom helt enkelt försvinner.

Kul med foto 🙂
Ha de!





Påskhelgen 2019

23 04 2019

Hoj Hoj,

Ja då har påskhelgen passerat för detta år. En alldeles fantastisk helg med bästa kompisarna på Kila Gård. Så många skratt och tokigheter blev det som vanligt. Palle och jag tog tillfället i akt och gav oss iväg på några fotosafarin.

Först tog vi en sväng bara i närheten och fångade lite speciella kort. Som denna till höger till exempel. En lite John Bauer gata is skogen kantad av unga granar. Solen smet igenom så fint på vägen som bildades på marken.

Bredvid låg en konstgjord liten sjö som vanligen brukar härbärgera många fåglar. Nu hörde vi någon fågel, men ingen kännare av fågelläten så har jag ingen aning om vad det var för en. Vi såg ingen heller då den troligen var väl kamouflerad. Vi ville heller inte tränga oss på nu då det är häckningstider så vi lät den vara.

Nästa dag var vi till naturreservatet i Idhult. Upp på en höjd med god utsikt över bygden. Orkidéväxten Adam och Eva växer här. När gullvivorna håller på att blomma ut i slutet av maj kan man, om man har tur, se den utrotningshotade gullvivefjärilen här. Den finns bara i sydöstra delen av Sverige och då främst på Öland.

Nästa dag gick Palle och jag upp i ottan för att åka till Flatvarp och fota soluppgången. Flatvarp är en by på östra delen av ön Stora Askö i Tjusts skärgård i nordöstligaste Kalmar län i Västerviks kommun. Vi kom inte iväg tillräckligt tidigt ändå för att se den riktiga soluppgången. Fast horisonten var lite skymd av kobbar och träd så vi får nog säga att vi var där i tid ändå. Det var lite kyligt då det blåste lite grann.  3 grader varmt då vi åkte hemifrån, men så fort solen kom upp så värmde den gott. En säl låg och gottade sig på en klippa. Jag lyckades inte få något riktigt bra kort på den. Den blev lite suddig. Av någon anledning så får jag fokuspunkten att ändra sig längst till höger i bild. Men, men det var ett mycket ovanligt möte och kul att se en säl i vilt tillstånd. Den gottade sig i solens första strålar. Tog en liten simtur och kom sedan tillbaks igen.

Flatvarp var ett mycket fint ställe med lite fisknät här och var. En fiskehamn och vi såg vad vi tror var fundament för ställningar till att torka näten. En hel del båthus fanns det också. Så mysigt att se dessa hus.

Det blev en härlig helg med många kort tagna.
Tack Palle och Kerstin för en trevlig helg!!

Ha de

 





Tiden bara flyger…

16 02 2019

Hoj Hoj,

Tiden bara flyger iväg. I torsdags kväll satt jag med Lightroom och Photoshop. Började klockan 19:00 ungefär och när jag sedan tittade på klockan var den 23:30. Men det visade sig förstås vara väl investerade timmar. För många år sedan var en av mina kurser på KomVux nämligen PhotoShop. Sen dess har jag inte ägnat en sekund åt PhotoShop. Fuskat lite med andra gratisvarianter, men nu ser man styrkan i ett fullvärdigt redigeringsprogram.

Gränssnittet är ju inte ens i närheten av vad det var för 25 år sedan. Ja så länge sedan var det faktiskt när jag tänker efter. En hel del funktioner har förstås tillkommit och mycket smidiga att använda. Problemet, som jag skrivit om förut, är ju att man vet hur det ska bli, men hur gör man för att komma dit. Timmarna i torsdags kväll löste en hel del av dom frågorna eller funderingarna jag hade. Det återstår hur mycket som helst ändå att behärska. Inser bara att dygnet har för få timmar och en transport sträcka i vägen. Planeringen av hojsemestern ligger också på hyllan. I grova drag vet jag åt vilket håll det bär iväg år.

Nästa steg är att om man ska specialisera sig på någon del av fotografering. Landskap, byggnader eller personer eller nåt annat. Personfotografering är kul, men mycket krävande för att något inte ska bli stelt och konstlat. Tog en serie på barnbarn som blev minst sagt riktigt dåliga. Inte teknikmässigt och då tänker jag på bländare, slutartid och skärpa. Så intet sägande. Bara rakt upp och ner utan minsta finess.

Barn är ändå tacksamma att fotografera för dom har ingen ”kameraskräck”. Många vuxna blir som andra personer då en kamera lins närmar sig. Inte det vanliga ledig uttrycket utan ganska spända faktiskt. Är säkert så själv också, men då har man ju fördelen att stå bakom kameran och inte framför 🙂

Några kort på barnbarn har jag ändå fått som jag är riktigt nöjd med. Tagna när dom minst anar det och ett helt gäng med kort tagna. Av 20 kanske 2 max 3 faller över radarn. Resten går obemärkt förbi till papperskorgen.

Ha de!

 

 

 








%d bloggare gillar detta: