Våren, Snälla. Kom tillbaka

29 04 2022

Jag fryser. Vinterjacka, mössa och vantar. Jag fryser. Ska det vara så här? Jag vet April. Fast det är ju på gärdsgårn nu. Snart kommer sköna Maj. Ser ju faktiskt ut att i alla fall blå tvåsiffriga temperaturer. Kanske man eventuellt skulle kunna hänga undan vinterjackan. Stoppa mössa och vantar i lådan.

Tog en cykeltur under eftermiddagen. 21 km blev det. Måste nog byta ut sadeln på Monarken. Är ju inte precis lika skön som mc sadeln. Lisinge – Sparren – Gökan – Adamsberg. Man tänker inte så mycket på dom svepande backar som finns när man åker fram med BMW´n med 110 hk. Annat är det med Monarken. Det gäller på kan man säga. Man har ju passerat bäst före datumet också, men det fungerar. Nu är jag inte ute efter att sätta banrekord eller nåt, utan tar det riktigt lugnt. Går när det blir alltför kämpigt. Ingen mening med att plåga sig uppför en backe.

Jag har givetvis kameran med mig också. Såg ett rådjur, men när jag öppnade kameraväskan med kardborrbanden, så försvann nog allt vilt inom en radie på 5 km. Såg bakdelen på rådjuret då hon försvann in i skogen lika fort som en Östermalmsdam försvinner in på NK då det är rea. Insåg efter det att en fantastisk facilitet finns på väskan där kameran kan tas ur uppifrån genom att öppna en dragkedja. Något att pröva kanske framöver, men fick ju inte testa det då det var fritt från vilt inom en 5 km radie.

Med rätt värme så är det rätt behagligt att i sakta mak pedala sig fram genom landskapet. Ta det lilla lugna. Ingen Tour de France alltså. Har för övrigt fel kläder för det. Inte som den från Danderyd Norra som passerar cykelrondellen vid Danderyds sjukhus i överljudsfart, med slimmad trikå och en hjälm som ser ut att blivit utsmetad av fartvinden. Kanske tur att sjukhuset är så pass nära. Lite synd att färdriktningen inte ligger i linje med Entrén till sjukhuset. Vid en kollision skulle Tour de France cyklisten flyga som en missil rakt in på sjukhuset. studsa en gång innan han hamnar i kiosken. Jag skriver han, för vad jag sett är det mest hanar som far fram i dom farterna på dessa redskap.

Sadeln ja. Den är inte nådig mot sittapparaten. Det går alldeles utmärkt i början, men sen känner man av vart den sitter så att säga. En liten promenad uppför några backar hjälper både mot flåset och ändalykten. Jag skulle behöva en som är mjukare. Rätt mycket mjukare faktiskt. Då tror jag Monarken kommer att upplevas ännu bättre.

Jag halade fram kameran ännu en gång längs Sparren. Nu lite längre fram men åt samma håll som den förra. Ganska effektfullt med solen som nästan lyser igenom dom lite lättare molnen.

Nu vill jag ha riktig värme igen. Snälla vår. Kom tillbaka.

Ha de!





Vilka vyer.

6 04 2022

Sitter ofta och tittar på Youtube filmer från fotografer. Alltid kan man kanske få några tips. Skottland, Kanada, England, Irland och Färöarna bland annat. Vilka otroliga vyer. Landskap som typ har allt. Härliga skogar med porlande bäckar och vattenfall. Höga berg och bergstoppar. Djupa dalar med floder.

Jag sitter bara och dreglar och blir så sugen på att packa fotoväskan. Jag får trösta mig med att det har säkert med blindheten för det nära att göra. När jag tänker efter så hittar jag ju trots allt något eller nästan något nytt varje gång jag hänger kameran runt halsen och travar iväg. Snart är hojsäsongen igång och då blir det hojturer med kameran igen. Det blir inga filmade resor då programvara till TomTom kameran inte finns att få tag på längre. Nu menar jag remote programvaran till telefonen så man kan starta och stoppa och se vad som filmas. Utan den filmade jag en gång och det blev en mindre intressant film om instrumenten på hojen. I och för sig har jag ju ett fäste på hjälmen så det är bara det där med start och stopp.

Nykär i Nikkor 50mm objektivet. Vilket objektiv. Otrolig skärpa och ljuskänsligt. Det har varit med på ett par promenader nu. Det tar ett tag att ställa om sig att själv vara zoom genom att gå framåt eller bakåt. Vidvinkel och super zoom får man ju ge avkall på. Klicka på bilden nedan och se den i full format så ser ni vilken skärpa det är.

En liten tallkotte som jag kunde förstora upp till 250% utan att kvalitén försämrades på skärmen och skriver jag ut den så blir den knivskarp.

Jag blev tvungen att ändra sidhuvudet nu till ”MC Turer och foto”, då det faktiskt varit mer foto på sista tiden. Förhoppningsvis så blir det mer hojturer under sommaren. Inga stora semesterplaner ännu, men visst är man sugen på att resa runt i vårt vackra land igen. Längtar som vanligt upp till den rätta delen av Sverige. Vi får se hur det går med tält som jag så gärna vill, men ni ska veta att gubben är inte purfärsk längre. Känns lite läskigt ska jag erkänna.

Ha de!





Ta inget för givet..

15 02 2022

Jag vet inte om det bara var en tillfällighet, men jag vaknade 04:30. Vid den tiden gjorde en vän den längsta resan som någon någonsin kan göra. En resa dit det bara finns enkelbiljetter.

Han var en trevlig och mycket omtyckt kille. Vi gjorde flera hojturer ihop och oftast var han med då jag ledde turer för Hojgänget. En lättsam kille som tog saker för vad dom var. Inget Fancy Pancy, bara enkelt och ledigt. Så som det ska vara. Ville man ha hjälp med något, så fanns han där.

Ibland går det fruktansvärt fort. Alldeles för fort och oerhört orättvist. Jag har ofta undrat över varför dom som man gillar och tycker om ska drabbas av cancer. Rycks bort från oss och framför allt deras närmaste. Jag blev så otroligt ledsen, då jag först fick höra hur det var ställt. Allt jag kunde tänka på var: Varför?? Hoppades förstås in i det längsta att det skulle gå vägen, men tyvärr var det för långt gånget.

04:35 den 15 Februari 2022 somnade Niclas in i den eviga vilan. Jag känner mig hedrad att fått lära känna Nicklas under våra hojturer och även alla träffar vi haft utanför våra sadlar.

Våra tankar går till Björg, Emil och Robin. Vi finns här för er.

Vila i frid Niclas ❤





Hade det varit annorlunda idag?

31 01 2022

Jag brukar ibland fundera på om allt som händer är förutbestämt, eller blir det så på grund av dom val man gjort och gör.

Hade det varit annorlunda idag, om jag inte ”rymt” hemifrån den där dagen som 7 åring och satte mig på mjölkpallen 100 meter hemifrån.

Hade det varit annorlunda idag, om jag inte gått in på Café Hörnan den där första gången som tonåring.

Hade det varit annorlunda idag, om jag inte hade börjat som vikarie på posten.

Ha det varit annorlunda idag, om jag inte gått av vid samma tunnelbanestation dag efter dag i 19 år.

Hade det varit annorlunda idag, om jag inte…………





Blir lätt en vana..

5 01 2022

Att ta en promenad varje dag blir lätt till en vana. En bra sådan får man väl säga. Ibland en redig promenad på runt 10 km och ibland bara några kilometer.

Idag blev det ingen. Absolut inte för att jag inte ville, utan mer för att det är så förbaskat halt. Jag vill ju titta lite längre fram än vart jag ska placera foten vid nästa steg. Jag var ut igår. Min vanliga runda eller en liknande runda var bara att glömma. Blöt glansis är inget man tar sig fram på utan halkbroddar och knappt ens då. Höll mig i vänsterkanten här där det ser ut att vara gräs, men det var fläckar med is där också. Inget kul att drosa i backen och än mindre med kameran.

Lyckades ta mig förbi utan att halka omkull. Kom ut på asfalten som jag trodde var säker, men där for ena benet iväg. Jag klarade mig från att ramla. Där var jag ju inte beredd på att det skulle vara så halt som det var. Det blev en sväng runt Tomta. Stannade till på ett ställe för att fånga några fåglar, men jag tror varningen har gott bland flygfäna. Dom flög iväg i full fart. Så var det med det.

Gick en bit till och kom fram till en glaciär typ. Nästan hela vägen var täckt med is. Hittade några fläckar att placera 44:orna på. En bit längre fram hittade jag ett mycket snällare objekt att fota. Stod lugnt still och betade lite. Brydde sig inte ett dugg om Paparazzin som gick förbi på vägen. Fick ett fint foto med bra skärpa, så ögonfransarna (heter det så på en havremoppe) syns tydligt.

Korsade väg 280. Ett övergångsställe där man får lyssna lite om det kommer en bil från Rimbo. Lite dålig sikt och alla håller definitivt inte 50 km/h där. Gör dom inte det är dom snart framme vid övergångsstället. dessutom med solen i ansiktet om man går där på förmiddagen. Då är det bäst att lyssna om någon kommer. Tur att Rimbo är litet så det inte är en strid ström av bilar. Gick förbi Vallby Industriområde och tänkte fortsätta mot banvallen till f.d järnvägen till Hallstavik. På väg ut mot stora vägen var det is-fläckar lite här och var så jag gav upp och gick hemåt istället.

Senare på kvällen åkte vi upp med ljus till graven. Brukar försöka att alltid ha ett som brinner. Ett ljus går på batteri så även om inte det riktiga ljuset inte kommer dit i tid så är det aldrig mörkt. Ser lite tråkigt ut nu igen då snön har försvunnit på grund av plusgrader och regn. Tittade upp mot himlen och såg att det var molnfritt. Bestämde mig för att när jag kom hem sätta kameran på stativet och ta ett foto av den stjärnklara himlen. Trots ljusstörningarna runt omkring. Riggade upp kameran och tog ett kort (ISO 4000 , f/8.0, 30 sek) så insåg jag när jag tittade på fotot att nu hade det kommit in slöjmoln. Nu var dom riktigt tunna, så man såg ändå stjärnorna där bakom och många var dom.

Ha de!





Summering av 2021

28 12 2021

Hoj Hoj,

Då var det dags av den årliga summeringen av det gångna året. Ett år som gått på lite halvfart med event och träffar.

1 Januari: Jag började året med att åka till Fjällbostrand för att fotografera. Vacker natur vid havet med klippor och bergskammar i varierande färger. Jag körde med focusstacking och av 27 foton blev det ett foto färdigt. Använde även olika bländare och sammansatte til HDR foton. Detta för att få mer dynamik i bilden och bättre balans mellan ljus och mörka partier.

20 Januari: Nu var förberedelserna i full gång inför fotoutställningen jag hade på Café Chocolate. 40 st foto satte jag ut till beskådning. Inte helt lätt att välja ut dessa foton. Det skulle ju vara foton av allmänt intresse och få besökarna att förhoppningsvis känna något för bilderna. Stort jobb med att skriva ut, rama in, skriva etiketter och gruppera.

30 Januari: Då blev det premiärdag för fotutställningen. 29 foton blev upphängde och det tog en evinnerlig tid. Det måste ju sitta snyggt också. Raka led ska det vara. Upphängningen tog närmare 4 timmar. Vernissage som sig bör och träffade många som sett mina foton på FB och kom fram och pratade. Mycket trevligt. Dom flesta av dom foton som blev sålda gick redan första dagen.

1 Februari: Månaden började med en tur upp till Jägarsjön för fotografering. Olika tekniker testades med gott resultat. Det var en klarblå himmel med snön som glittrade på den frusna sjön.

27 Februari: En tur till Rönnskärs Udde, Väddö. en mycket fin plats att fota på. Många fina vinklar går det att få. Lite besvärligt att ta sig fram med kamera och stativ. Det blev en fantastisk dag med 12-13 grader varmt. Isen klamrade sig fast på en del klippor. Var egentligen ute efter att fånga en havsörn, men fick veta att det satt en på en klippa en bra bit från där jag var.

12 Mars: Snön vräkte ner och det blåste 9,5 m/s. Vad fanns det att göra än att gå ner till fotostudion och testa lite olika ljussättningar. Så fick det bli.

9 April: Det blev en turné med dom sista milen med Fabbe och mig ihop. Under resan norröver fick jag veta att min nya Skoda Kamiq hade kommit och var klar för leverans. Det var spännande. Jag hade en tur ner till Växjö så det skulle bli premiärturen för Micke, som jag döpt den till. Hälsade på Paul och Kerstin på vägen ner. Paul och jag tog en fotorunda till Edsbruk. Mycket trevligt tur och många foton blev det. Fortsatte sedan ner till Moheda och tog in på Vandrarhem. Åkte över till Tommy och Emma och fick åka häst och vagn med Mona som drog oss runt.

19 April: Daniel och jag var ut och letade efter en gammal silvergruva i skogarna runt Rimbo. Tittade på nätet om den men kunde inte hitta någon mer information om den. Jag la in vart jag trodde var räät plats i Topo Maps i telefonen. Insåg att när vi enligt den var framme så var det helt fel. Jag messade Sif som som jag fick tipset av och hon hade sett det på FB. Vi fick veta vilken karta som använts och då kunde man skönja platsen och då letade vi oss fram. Det var ett rum på c:a 2×2 meter och c:a 3-4 meter ovanför oss var det öppet.

11 Maj: Det blev en tur in till Södersjukhuset för kontroll av Hugo. Dit ska man inte åka bil och inbilla sig att man kan parkera den. Inget alternativ heller att åka kommunalt då det tar evigheter att ta sig dit och hem. Jag ”parkerade” där jag var minst i vägen och väntade i bilen. Jag var inte direkt ensam om att leta parkeringsplats heller. Det cirkulerade bilar hela tiden. Hemma igen blev det stortvätt av hojar och bil. När tvätten var klar och sakerna undanplockade igen tog jag årets första hojtur. Det blev som en belöning efter slitet som var med tvättarna och skönt för min värkande rygg.

18 Maj: Naturen har fullkomligt exploderat i blom. Jag vaknade långt före tuppen och såg en härlig dimma då jag tittade ut. En kopp kaffe och tog kameran och gick ut. Det blev en härlig morgon promenad med några foton från ett dimmigt Rimbo.

3 Juni: Gjorde ett bildspel för kyrkans räkning med befintliga foton och några nytagna för ändamålet. Ett 4 minuter långt bildspel blev det.
En spännande fotografering av 23 st förskolebarn och deras pedagoger. Alltid spännande att fota barn och att få 23 stycken något sånär still är en utmaning. Jag han bara sätta upp första blixten så stod det en prydlig rad framför mig. Jag sa att det dröjer en stund då alla inte hade kommit ännu och att jag ropade när det var dags. Jag fick dom i 3 rader med pedagogerna längst bak. Fotot pryder nu lokalen där barnen gick.

6 Juni: Svenska Flaggans dag. En stor dag för mig då det är den dagen då Vildmarksvägen öppnar. Vi passade förstås på att börja vår resa upp mot Vildmarksvägen med några övernattningar längs vägen. Första stoppet blev Mora och Åmåsängsgårdens Camping. Det ligger en bra bit utanför Mora så vi tog bilen in för att äta. Valet blev en Kina restaurang. Killen på restaurangen var mycket fotointresserad och fotade för tillfället med mobil, men ville skaffa systemkamera. Frågade efter lite tips och jag försåg honom med massor.

7 Juni: Östersund blev nästa stopp. En hel del stopp innan förstås för fotografering. 26 grader varmt hela vägen upp. Vi besökte koboltgruvan i Loos. Vi checkade in på Hotell Linden. Ganska centralt läge. Nu blev det Indisk mat på kvällen. En restaurang vi varit på året innan då vi gjorde samma resa. Fotade några modeller för dagen nere vid hamnen.

8 Juni: Då var vi framme vid dagen då vi skulle klättra upp på Vildmarksvägen mot Stekenjokk. Många stopp blev det förstås igen på vägen då fotografering var en av anledningarna att vi åkte upp och då med bilen också. Svårt att få med allt på hojen även om det i år hade varit perfekt för varmt var det.Inte alls så mycket snö i år som för 1 år sedan.

9 Juni: Övernattade på Saxnäs Mountain Lodge. Vi fick ett hus med 7 bäddar alldeles för oss själv. Vi satt ute och snackade med några killar vi träffat i Gäddede fram till klockan 22:30. Inte en enda mygg syntes eller kändes för den delen heller.

10 Juni: Nu blev det Gamla Fängelset i Umeå igen som fick bli vårat nattlogi. Varit där förut också. Det var dags för studenterna att gå ut så stan var fylld med studenter på torg och i parker. Vi gick till Kina restaurangen vi var året innan och tog en Tsingtao parkeringsöl. Vi tog en buffé och vi fick extra med fritterade räkor och grönsaker på ett fat. Vi var till Umedalens skulpturpark och kikade inna vi sturde Micke hemåt igen.

14 Juni: 4 dagar efter hemkomsten från norr så längtar jag upp igen. Val av fordon har nu blivit svårt. Förr var det givet med hojen, men nu vill jag ha min fotoutrustning med så då blir det svårt med hoj. Kanske har vi blivit gamla och lite bekväma. Insett att det är väldigt smidigt med bilen med och att bara parkera den och låsa så kan man röra sig obehindrat.

18 Juni: Årets första mjölk-letar-tur. Planen var en tur upp mot Gävle, men mörka moln som tornade upp sig norrut gjorde att jag ändrade mina planer. Vid avfarten till Öregrund ändrade jag beslutet och chansade på 3 dl mjölk i Öregrund. Coop stängde 19 i Öregrund så det blev tji mjölk. Körde istället mot Östhammar över Kavarö. En fin väg att ta sig till Östhammar från Öregrund. Där hade ICA öppet till 21 och jag fick mina efterlängtade 3 dl.

22 Juni: Tittade för ett tag sedan efter campingstolar smidiga nog att få med på hojen. Såg ett par som skulle passa, men 1000 kr styck passade inte. Idag hittade jag dom för 250 kr styck. Perfekt. Så smidiga och lätta att sätta ihop. Tar knappt någon plats alls och både Monica och jag kommer upp ur dom när vi satt oss.

5 Juli: Det blev en minisemester med en tur ner till Paul och Kerstin. Val av fordon blev frågan igen men även denna gång vann Micke så det blev bil ner med fotoryggsäcken. Vägrenen klipptes strax söder om Södertälje så det var enorma bilköer. Masade sig fram i 5 km/h och varade säkert någon mil. Tills lsut kom vi fram och det blev fotografering och en massa tokigheter som vanligt. Mycket trevlig hade vi på denna minisemester.

11 Augusti: Nu åkte vi över till Tallinn och hälsade på Andreas och Siie. Mycket smidigt med båt från Kapellskär till Paldiski och en timmas bilresa till Tallinn. Det blev en fin tur över i 20 gradig värme och sol över Östersjön. Inga vågar att tala om direkt. Det var jättekul att träffa Andreas och Siie. Andreas hade vi inte träfffat på 2 år så det var verkligen ett kärt återseende. Det blev många promenader runt Tallinn och kameran gick varm.

26 Augusti: Bara regn och rusk. Det har blivit väldigt lite om ens några hojturer denna sommar. Känner inte det där suget efter en tur längre. Det kanske kommer igen. När man väl får på sig alla kläder och rullar iväg så är det så mysigt, men det är det där innan man kommer iväg. kanske blivit för bekväm med Micke.
Inskolning av Hugo i skolan. Kommer att vara med i två veckor för att visa. Killen som har Hugo är duktigt och har haft en annan med diabetes typ1 som har penna (spruta). Pumpen som Hugo har är ny för honom och hur den sköts.

21 September: Husbil ner till Italien för att fotografera Dexter då han tävlar i 85cc klassen. Yamaha gör verkligen en beundransvärd satsning på yngre förare. Målet är ju förstås att sålla fram ämnen för att föra Yamaha framåt i crossen. Det var 28 grader varmt under alla dom dagar vi var nere.

7 Oktober: Nu skulle vi upp till Flatruet. Jag skulle fånga lite höstfärger i Dalarnas län. Längtat många år att få åka upp och fånga hösten. Vi sov vid Det Gamla Panget i Tällberg. kan starkt rekommendera detta. en bit utanför Leksand med underbara värdar. Upp vid Flatruet träffade vi på en Tysk på trampcykel. Han hade cyklat från Tyskland upp dit och när vi träffade honom regnade det rejält och var bara +4 grader varmt.

19 Oktober: Hösten gjorde entré. Så gott som alla löv hade nu fallit till marken. Var in till Norrtälje och fotade lite. Trots vinterjacka kändes det lite kyligt.

Jag väljer att sluta här. Det blir så långt och mycket är samma och samma. En sväng över till Tallinn igen är väl det annorlunda. Vi var och tittade på Julmarknaden i Tallinn, men på grund av dessa tider så var den starkt nedbantad och inte alls som den var innan corona.

Nu får jag önka Er alla ett Gott Nytt År.

Ha de!





Funderingar…

17 12 2021

Hoj Hoj,

Funderingar. Sitter vid min dator lyssnar på trance musik. 65+ lyssnar på trance. Bara en sån sak. Ålder är helt klart bara en siffra.

Satt och tittade på mina grejer jag har på bordet. Tänk att varje liten grej/pryl har en historia.
En sten berättar om vart jag fann den. När jag var på jakt efter en gruva mitt ute på ett kalhygge.
En burk mer tavelkrokar. Från utställningen jag hade nere på Café Chocolate.
En burk med gasol. Från alla våra semesterturer med tillagning av mat och äkta kaffe.
En Estonia sticker. Från vår första resa över till Estland.
Två små solstolar. Köpta på Flying Tiger i Uppsala. Just nu vilar några Dextrosol i en av dom. Dessa har sin egen historia.
En fjärrkontroll till en golvfläkt. Köpt på Rusta. Ett bra inköp till förra sommaren.
En SSD disk som sköter och cachen för Photoshop. Inköpt i Tallinn förra året av en expedit som inte såg till kundens bästa.
En torkduk från Specsavers i Norrtälje. Bra till både glasögon och kamerans objektiv.

Det var en del av det som ligger på bordet. Överallt omges man av prylar som har en historia. Väggarna är fulla med mina foton. Alla foton har en ”backstage”. Hur jag kom dit för att ta dom. Hur det var runt omkring just då. Den stunden jag stod där. Stunden strax efter.

Fotografering är just att kunna förmedla något i fotot som blir intressant för betraktaren och den kan ta det till sig och låta det smälta in. Att skapa sin egen bild/uppfattning om fotot. Det är svårt. Jättesvårt. Ibland har jag lyckats, men långt ifrån alla gånger. Det är det som är utmaningen. Mycket handlar också om att vara på rätt plats i rätt tid och vem är människa att veta det? En fotograf lämnar därför aldrig sin kamera hemma. Den är med hela tiden.

På promenaden nere vid sjön idag såg jag en liten isbit på en betong klump. Solen belyste den så den såg ut som en liten diamant där den låg. Ett sådant tillfälle går inte att missa. Den ropade efter mig. Fånga mig. Ta en bild. Jag har nåt att berätta. Jag kom hem och redigerade mina foton för dagen. Jag kom till isbiten på betongklumpen. Då förstod jag vad den ville tala om. Diamonds are not forever. Den glänste i solen för mig. Lyste upp min stund vid den grå betongklumpen. Samtidigt som den var på väg att försvinna. Ta vara på dom diamanter ni har i er närhet. Dom varar inte för evigt. Var rädda om dom. Njut av dom medan ni kan. Diamonds are not forever.

Ha de!





All Helgona Helg

7 11 2021

Hoj Hoj,

Då har snart all helgona helgen passerat. Otroligt många ljus som spred ett fantastiskt sken över kyrkogården. Jag var förstås upp med kameran och stativet för att få lite bilder. Så fint ljus från gravlyktorna. Lång slutartid blev det för att samla in lagom med ljus för att få den där känslan av mörker och levande ljus. Något år minns jag då det varit snötäckt mark vilket gjorde att lyktorna spred sitt ljus ännu bättre. Idag blir det inte så mycket fotograferat då regnet hänger i luften för att inte säga ramlar ner.

Idag fick jag ett meddelande på min FB sida för foto. Det var från en mamma med 2 barn, som vi träffade på Lenna Katten (museijärnvägen Faringe – Uppsala). Barnen var 4 och 6 år gamla. Hugo var ju med så han ropade ju morfar hela tiden och dom andra barnen hade ingen morfar. Han gick bort innan 4 åringen var född och 6 åringen var bara 1 år då. Han var lite ledsen för att han inte hade någon morfar. Han satte sig i mitt knä och jag läste en saga för honom från en bok han hade med sig.

Än idag 2 år senare pratar han om sin låtsas-morfar som han mötte på tåget. Vi ska försöka träffas någonstans, så han får träffa sin låtsas-morfar igen. Det behövs så himla lite för att glädja någon och det är en lycka att få vara den grabbens låtsas-morfar. Tror det betyder rätt mycket för honom, då han efter 2 år kommer ihåg mötet som kanske bara varade i 20 minuter.

Ha de!





Lite mer uppdatering

2 11 2021

Hoj Hoj,

Ja då har man betalat dyrt igen för att kunna ha denna blogg, så man måste väl utnyttja det till fullo 🙂

Vart slutade den förra? Det var ju svängen vi gjorde in till Stockholm. Det har ju blivit ett antal promenader till efter det. På hemmaplan har vi börjat mata småfåglarna. Mest blåmes, pilfink och nötväcka ännu så länge. En mindre hackspett var fram en gång med då han jag inte med. Hoppas på lite färggranna domherrar så småningom. En skröna är att när dom kommer fram blir det snö. Kul att se dom små liven flaxa runt. Talgbollar verkar ännu vara favoriten. Ett fågelbord med blandadade fröer som solrosfrö, hampafrö, vete och havre.

En långpromenad runt trakterna kring Rimbo har det blivit också. 8,65 km blev den rundan. Ut mot föräldrar hemmet och sedan tillbaka mot Rimbo igen. Det tar sin lilla tid då man har kameran med sig och stannar till lite här och var. Letar efter något att fota och det finns det gott om. Såg dessa skönheter i en hage. Nästan säker på att rasen är Charolais. Riktigt söta med den lilla tofsen på huvudet. Man ser så mycket när man är ute och går. Går ganska regelbundet. Ibland längre och ibland bara någon/några km. Skönt faktiskt att röra på sig i sin egen takt. Har märkt att jag inte kan ta i något utöver det vanliga för då börjar jag kallsvettas och mår faktiskt riktigt dåligt. En liten signal skulle jag tro. Funderar på att göra en grundlig hälsokontroll. Så bra i gruvan då vi hade det på Sofiahemmet. Senare böts den mot Feelgood och det hörs ju på namnet vad det var. Inte ens ett blodprov tror jag att jag lämnade. Enda frågan var om jag tränande regelbundet. På den frågan var mitt givna svar att ser ni mig springa så gör lika dant för då är det något som jagar mig. Ingen humor på den firman inte. Gick inte dit mer.

Var på en vandring i Norrtälje som en kille gjorde ett evenemang via FB. Hakade förstås på och vi blev totalt 4 stycken som gick från Lommarbadet in mot Norrtälje Centrum. Det blev lite snack om tekniker vi använder och många foton blev det på lite av varje. Vi stannade till vid en lite kuslig byggnad som härjats av en brand en gång i tiden. En intressant miljö att ta modellfoton i. Vet en modell som är som klippt och skuren så dit ska vi bege oss framöver. Det är något speciellt även med öde hus. Man skulle vilja att väggarna många gånger kunde tala och berätta historien hur dom kom att hamna i detta skick.

En sväng in till Uppsala har det blivit också. Nellie skulle inhandla lite nya kläder. Nog är hon tjej alltid. Det syntes när hon vant gled runt bland byxor, tröjor och smycken. Ingen tvekan om tycke och smak. Det är man förstås inte van vid. Den här tjejen visste exakt. Valde bland annat några byxor som Monica och jag inte fastnade för, men så snygga dom var på henne. Hon passade även på att vara lite modell inne i Gränbystaden. Folk stannade upp och tittade då jag fotograferade modellen. Hon byyte pose efter varje klicka från kameran. Som värsta proffset. En fördel med spegelreflex kamera då klicket hörs.





1 minut och 37 sekunder..

10 09 2021

Hoj Hoj,

Vad hinner man egentligen på det? 1 minut och 37 sekunder. Mycket kort tid. Man hinner inte ens gå ut till brevlådan och vittja dagens skörd av räkningar. Dom är inte många som hamnar där, bara det att dom letat sig en annan väg till mig. Fram kommer dom, det är då ett som är säkert.

1 minut och 37 sekunder. Det är mycket som man velat göra men inte har gjort ännu. För att få det verka lite längre kan man vänta på att tvättmaskinslyckan ska gå att öppna. Då känns tiden som en evighet. Denna hellsikesmaskin som får strumpor att transformeras till plastlock som inte passar på någon av dom plastlådor man har.

1 minut och 37 sekunder. Fast man kan komma långt om man färdas med ljusets hastighet. Ungefär 29 miljoner km. 37 gånger fram och tillbaka till månen.

Jag frågade Google Assistenten hur långt det var kvar
Det är 1 minut och 37 sekunder kvar, sa hon.
Det lät så definitivt på något sätt när hon sa det 😦

Ha de!








%d bloggare gillar detta: