Livet 2.0 går vidare..

9 04 2021

Hoj Hoj

Ja livet 2.0 går vidare i en rasande fart. Ni kan inte ana. Fullt upp hela tiden och dagarna bara försvinner, men som tur är kommer det nya hela tiden.

Mycket har hänt sedan sist. Jag ser också att bloggen har ändrat utseende och gillar inte riktigt utseendet att skriva i och framför allt att lägga in bilder. Jag kunde få dom lite snyggt till höger om texten, men det verkar vara kört nu. Får grotta mer i det.

Varit på en turné och förenat nytta med nöje. Både norrut och söderut. En hel del fotografering har det blivit. Skulle vara en höjdare att kunna åka runt och fotografera och dokumentera. Fabbe gjorde sina sista mil för min del på turen norrut. Under resan fick jag meddelande om att den nya var klar för leverans. En Skoda Kamiq blev det nu. Gillar den skarpt. Insåg då jag skulle hämta den att jag inte ens provkörde den innan jag valde den och vilken utrustning jag ville ha. Provsatt den endast hos Norrbil.

Med Kamiq (Micke) blev det söderturen. Hälsade på bästa hojkompisarna i Dalhem. Paul och jag tog en fotorunda till Edsbruk. Tur jag hade ny film för det gick åt några foton. Gillar att ta foto i HDR (High Dynamic Range) så att jag får kontrastrika foton. Gillar sådana ställen med mycket historia. Mycket att fotografera är det också. Ibland kombinerar jah HDR med focusstacking. Fokuserar alltså på flera ställen i samma vy vilket resulterar i ett antal foton som görs om till ett. På en tur hade jag 27 foton som blev till 1.

Edsbruk

När vi lämnat Paul och Kerstin så åkte vi ner till Moheda och checkade in på Kronobergshed. 6 år sedan vi var där sist. Rustat sedan vi var där. Receptionen var flyttad och köket var nytt. Vandrarhemspriserna börjar snudda på hotellpriserna. Är man ute i tid med hotellrum kan man få det till samma pris som ett vandrarhems rum med frukost. Åkte häst och vagn som jag inte gjort på år och dar. Mona drog oss lugnt runt på en liten tur.





Slutbesiktning

22 02 2021

Hoj Hoj,

Det blev en tidig morgon. Åkte in till Norrbil för slutbesiktning av Fabbe innan jag lämnar tillbaka den. 3 år har  rasat iväg. Den nya Skodan är beställd sedan 1 månad tillbaka och beräknas komma i mitten av Mars. Måste säga att leasa bil har varit mycket smidigt. Spritt ny bil för 33 372 kr/år. Det klarar man inte om man skulle köpa och den värdeminskning som det blir. 25 kr/mån för dubbade vinterdäck som blir 900 kr på 3 år. Köp 4 vinterdäck på aluminium fälg för det om du klarar.

Funderade på att gå ut och ta några foton. Snön är borta och en tråkig jämngrå himmel utan några nyanser. Nja jag vet inte. Svårt att hitta ”det där” fotot. Fast är man bara på rätt plats vid rätt tid så kanske man kan hitta något extra. Kanske ut till kusten på fredag då det ska bli sol och +7 grader. Spana efter havsörnen som jag såg sist vid Rönnskärs udde. Kanske vara lite mer observant och vara beredd på att ta loss kameran från stativet denna gång :). Det var lite svårt att fota rakt upp med stativet hängandes rakt ut. Det var mycket svårt att hålla still för att få ett bra foto av havsörnen trots att jag har ett lätt kolfiberstativ. Ser jag ingen havsörn, så finns det mycket annat att fotografera. Går inte lottlös ändå så att säga. Väldigt speciell klippformationer till  exempel. Ser ut som på våren då isen pressats upp på land. Undrar hur det har kommit sig.

På Torsdag (25/2) är det sissta dagen som mina foton på utställningen sitter uppe. Jag tar ner dom på eftermiddagen så passa på och titta och kanske köpa.

Ha de!

 





Dagarna rullar på

18 02 2021

 

Hoj Hoj,

Ja det har inte varit mycket hoj på sistone. Inte mycket väder för det heller. Däremot fotoväder har det varit gott om.

Livet 2.0 har nu pågått i 1 år och 4 månader. Fasen vad tiden har gått fort. Inte en endaste dag sedan jag påbörjade Livet 2.0 som jag inte har haft något att göra. Det har varit utstakat hela tiden. En det ena och en det andra. Färdtjänst, barnpassning varvad med lite egen fotografering. Det är vad det har handlat om. Äntligen fått ett eget rum för mina fotoprylar och laptopen kopplad till extern stor skärm och extern tangentbord. Sån otrolig skillnad att redigera foton med en externa skärm. Suttit med laptop skärmen hela tiden, så man har ju vant sig med den. Nu känns allt så ofantligt mycket större. Som att sitta på första raden på en biograf. Får liksom vrida på huvudet från ena sidan till den andra.

Nu går jag in på sista veckan med fotoutställningen nere på Café Chocolate. 25 Februari är sista dagen. Några foton sålda, så det är kul. Nästa bokad till den 3 Juli. En mindre med bara 3 foton, men tillsamman med ett tiotal andra. Det ska bli kul att se våra alster tillsammans. Många olika stilar kommer det säkert att vara.

Ha de!





Vilken dag…

1 02 2021

Hoj Hoj,

Vilken dag det var idag. -5 grader och snön glittrade i solens sken. Tror jag glittrade lite också 🙂

Igår kväll fick jag för mig att testa lite stilleben. Förberedde genom att köpa en bukett tulpaner. Så fina blommor. Pryder nu köksbordet då jag egentligen bara behövde en för testet. Det blev ganska lyckat om jag får säga det själv. Bubblorna kom så fint på tulpanen och lagom med ljus från köksfönstret ut på altanen så vänstersidan nästan helt kom i mörker.
Jag kom på en grej till jag vill testa så det kommer att gå åt en tulpan till. Bara hitta ett lämpligt ställe att utföra testet på. Lite kul bara med förberedelserna inför att foto. Hur har jag tänkt att det ska bli?  Blir det som jag tänkt mig? Det vet man inte förrän man tar första fotot. Sen får man modifiera utifrån det. Placering, ISO, slutartid och bländare.

Som jag skrev i inledningen. Vilken dag. Strålande sol och -5 grader. Tog en tur ut till Jägarsjön. Så fantastiskt att bara ha möjligheten och att vara frisk och kunna gå ut. Brukar tänka på att om jag råkade ut för en MC olycka och inte skulle kunna gå ut av mig själv, så vet jag inte om jag vill uppleva det. Jag vet inte men då tror jag att jag vill sluta jordelivet.

Idag var jag i alla fall ut tll Jägarsjön och tog några foton. Stativet var med så, det blev ett par med fokusstacking igen. Fokus sätts på flera ställen i fotona och sammanfogas sedan i PhotoShop. Bara dom delar av varje delfoto där perfekt skärpa finns kommer med på respektive foto. Sedan sammanfogas dessa till ett foto med fokus från närmast kameran till det längst bort i bild. Dom flesta foton jag tagit nu på senare tid är just sådana.

En klarblå himmel gav ett riktigt intensivt sken i snön. Det glittrade långt bort på den frusna sjön. -5 grader och aningen till blåst gjorde att till slut blev man lite nerkyld. Framförallt om händerna som man inte kunde ha tjocka vantar på. Styrning av kameran fungerar inget vidare med tjocka vantar. Körde visserligen med remote slutare, men fokusen måste jag ju ställa in på skärmen. Hurs om helst så blev det en härlig dag och en del foto jag blev riktigt nöjd med.

Utställningen gick fint i lördags då jag var där. Många trevliga samtal och frågor om vart och hur jag fotograferat.

Utställning pågår till 25 februari nere på Café Chocolate. Titta gärna in och ta en kopp fika medans ni tittar.

Ha de!

 





Northern Light

29 12 2020

Hoj Hoj,
Jag såg Joanna Lumley´s Northern Light. Joanna är den lyckligt lottade som får resa runt över hela världen och göra reportage. Jag har sett flera av hennes reportage som visats på TV och dom har varit mycket intressanta. Hon ser bakom turiststråken och det är ju där landet visar sig.

Hennes Northern Light var en resa som verkligen fick mig att längta upp till norr. Hon reste upp via Norge på dom ställen vi besökte 2018. En av dom absolut bästa resorna vi gjort på hojen. Tänk att packa kameraryggsäcken och bara ge sig iväg upp i landet. Att dessutom få betalt för en sådan resa måste ju helt enkelt vara drömmen. En av mina drömmar är att få resa runt i Sverige och göra just sådana reportage. Foto och text till en reseskildring och skriva om dom olika orterna. Träffa lokala människor som kan berätta om orten. Något som man inte kan ta reda på via turistbyråer.

Jag vet att det finns så mycket vackert i vårt land och riktiga guldkorn som behöver lyftas fram. Funderat på att skriva en reseskildring till tidningen Turist, men vet inte om det är mödan värt då jag bara sett skildringar av vandrare med Helly Hansen outfit. Nu är vi inte med i STF längre heller då det numera inte är så många STF Vandrarhem kvar. Dom flest vi varit på under senare tid har inte varit kopplade till STF och då har man inget för den rabatt som annars skulle ges. Nu är den i alla fall inte så mycket till rabatt. För övrigt så har vandrarhems priserna stigit enormt med för ett par år sedan. Ibland skiljer det sig bara några hundra från att bo på hotell med hotellfrukost i priset. Troligen har fler fått upp ögonen på vandrarhemmen och den standard som många vandrarhem har. Då har förstås priserna stigit som med allt annat som är populärt.

Några platser utanför Sveriges gränser som jag skulle kunna tänka mig utan hoj är Färöarna, Island och Svalbard. Som ni ser så är det inga badorter direkt. Se gärna Joanna Lumley´s skildring av  in the land of Northern Lights.





Storstädning

11 11 2020

Hoj Hoj,

Idag hade vi storstädning i garaget. Oj vilken plats det blev. Nu skulle till och med Fabbe få plats trots två motorcyklar, skottkärra, 12 vinterhjul, gårdsmöbler plus en hel del annat. Helt otroligt vad man samlar på sig. Rädd för att det blir som en gång förut.

Jag hade en varmvattenberedare som stod i garaget. Var konstant i vägen när jag skulle göra något. Som en schackpjäs som flyttades den  runt hela tiden. Ett parti som pågick i alla oändlighet. Tills den dagen vid städningen som jag ruttnade på den. Hade satt ut den på annons men ingen kände sig manad att ta över min ”schackpjäs”. En sista flytt till återvinningscentralen. Jag var befriad. Kändes som jag till slut vunnit partiet. Dagarna gick och lika förvånad varje gång jag gick in i garaget. Vilken plats. Vilka ytor.

Jag visste att dagen skulle komma vis av åratals erfarenhet. Ni känner säkert till den också. Någon grej gick sönder, kommer inte ihåg vad det var nu men en sådan del kunde jag hämta från varmvattenberedaren. Gick segerviss ner till garaget och öppnade dörren. Såg precis Murphy skena ut genom garageporten. Som en käftsmäll slogs det tomma garaget emot mig. Verkligheten kom ifatt mig. Nu förstärktes ytterligare tesen om att slänger man något så kommer man snart att behöva det eller den. Hamstringsbegärt föll åter på plats. Spar allt. Minsta lilla skruv, järnbit, stag. Ja helt enkelt vad som helst. Bara du spar det i en sån här ”bra-att-ha” låda. Nu är det så att ordet låda ger ju trots allt ett mycket begränsat utrymme för alla dom ”bra-att-ha” prylar man hittar och säkert behöver. Lådan blir som en norrländsk älv i vår tider. Den rinner över på alla bredder och slukar till slut all plats och alla lediga ytor. Då står man där igen med shackpjäser som skulle platsa på 125 stycken schackbräden.

För tillfället kan jag inte se att något av det som slängts skulle kunna förgylla min tillvaro genom att laga något med det. Men jag är inte helt säker. För man vet ju aldrig….

Ha de!

 





Inte som det brukar

1 10 2020

Hoj Hoj,

Oktober 2020. Inte som andra. Något saknas. Som så mycket annat detta år 2020. Alla evenemang som man brukade vara på blev inställda. Nu blev även Rimbos ”nationaldag” inställd. Kanske inte dagen, men det som brukade ske den 1:a torsdagen i Oktober. Rimbo Marknad. Sveriges största endags marknad, men därom tvistar di lärde. Alla orter med en marknad hävdar deras storhet. Rimbos har i alla fall runt 500 knallar. Störst eller inte så är den saknad detta år. En viss atmosfär även om inte utbudet är något extra, så är lukten av brända mandlar, stånden med nougatkaramellerna och karusellerna det som gör själva marknaden. En Langos att stilla hungern med under eftermiddagen. I påsarna hem brukar det bli strumpor, korv och ost. Vad mer kan man begära av en marknad?

Hösten kommer med stormsteg nu. Man ser gulnande träd dag för dag som bara ökar i antal. Vackra färger i fonden av grönskande barrträd blandade med olika lövträd som förbereder sig för sömn. Dom har kommit olika långt. En del aningen gula. En del som övergått till röd färg. En del har hela skalan av färger. Mycket vackert.

Härliga morgnar med dimma. Sval, frisk luft. Ta kameran. På med vandringskängorna och trava ut. Fånga morgonen. Fånga dimman som jagas på flykten av solen. Dimman som sveper in allt i ett mjuk ljus. Suddar ut konturer. Så glad att jag kan se och uppleva detta i Livet 2.0

Ha de!





Dagarna går

7 09 2020

Hoj Hoj,

Ja dagarna rullar på med oförändrad takt. Fast ibland tror jag att dom går mycket fortare än förut. I alla fall så känns det så.

Äntligen har jag kommit igång med porträttfoto. Mer fart kunde det gärna få vara, men alltid en början. Känner mig rätt nöjd med dom jag tagit. Hade en så fantastiskt duktig modell sist. Alex fungerade riktigt bra framför kameran. Riktigt kul att fotografera porträtt. Mycket annorlunda mot att fotografera för övrigt. Ändå är det ju lättare att fotografera med naturligt ljus än med konstgjord ljussättning i form av blixtar. Några till har jag på gång att bli fotograferade..

Jag var in till Norrtälje och tog några foton på kvällen. Så annorlunda det såg ut på korten. Man tänker inte på det när man bara går runt och tittar på kvällen, men genom en lins och utskrivet på fotopapper ser man verkligen skillnaden. Dom stora kontrasterna gör ju fotot mer , kan man säga, dimensionellt. På dagen blir allt lite platt, men med dom starka kontrasterna träder ett nytt djup fram i bilden.

Några spännande utmaningar kommer i form av att mörkerfotografera i veckan. Inte säkert att det blir av ännu men hoppas. Ska bli spännande och som jag tror riktigt bra.

Ha de!





Jägarsjön

5 08 2020

Hoj Hoj,

Jägarsjön. En nyskapad sjö av Rimbo Jord & Maskiner 2011-10-18. Om nu 9 år är nytt, men kanske för en sjö. 3,2 km runt med en fin gång och cykelväg.

Jag åkte dit idag för att undersöka den. Inte själva sjön alltså, men likväl området runtomkring. Gick vägen runt för att undersöka. Riktigt vackert på vissa ställen där man ser sjön. Mycket vass som skymmer utsikten på flera ställen. Det fanns desto mer insekter att se längs vägen. Det rörde sig lite överallt på vägen där jag gick fram.

På ett ställe var det säkert 8-10 växter av Jättelokan. Inget bra då dessa är invasiva. Invasiv art är en art som introducerats utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och sprider sig sedan av egen kraft. Skadar ekosystemet och hotar den biologiska mångfalden. Jättelokan är en mycket giftig växt där växtsaften ger ordentliga brännskadeliknande sår. Platsen rapporterad till SLU Artdatabanken.

Annars var det bara trevliga och vackra möten. På ett ställe vimlade det av fjärilar. Många av samma sort. I dag känner vi till cirka 24 000 olika fjärilar. 1912 upptäckte en forskare att fjärilar har öron. Innan trodde man att dom var döva. En del fjärilar har ingen mun utan lever på det dom fick från larvstadiet. Citronfjärilen är den art som lever längst. Detta är ändå bara 9-10 månader. Påfågelöga var väl den vackraste av dom alla som jag såg. Så vacker teckning och inte så himla vanlig som Nässelfjäril eller Citronfjäril. Något större än dom nyss nämnda också. Den i mitt tycke som är den absolut vackraste är makaonfjärilen med en vingbredd på närmare 9 centimeter.

En annan vacker fjäril var Pärlemorfjäril. Fanns rätt många av dom som mumsade på blommornas nektar samtidigt som dom bredde ut sina sköra vingar. Något jag funderade på medans jag betraktade dom var att hur flyger dom egentligen. Troligen så är vingarna böjbara men en fjäril flyger liksom aldrig rakt fram utan mer lite hit och dit. Upp och ner.

Det var inte bara fjärilar jag fick se utan flera arter av trollsländor. Bland annat en tegelröd ängstrollslända. Ganska många av dom faktiskt.

Även en Bistekel hamnade framför objektivet.

Ha de!

 





Fullmåne..

4 08 2020

Hoj Hoj.

4 Augusti 2020. Fullmåne. Visst är det ändå något speciellt med en fullmåne. Den 6 december, 2052. Kl. 07:19, kommer månen att vara som närmast med ett avstånd på 356 426 km. Något man inte lär få uppleva. Inte helt omöjligt, men….

I natt eller snarare i morse var jag ut och fotade fullmånen. Jag vaknade och låg vaken en stund. Gick upp och kollade om det var mulet eller inte. Det visade sig vara helt molnfritt. Såg La Luna bakom träden ner mot Långsjön. Inget att tveka på. Den lockade ut mig 03:05. Vad gör man inte som fotograf för att fånga ögonblicket. Det finns väl inget som gör en så nyfiken som det där oantastbara. En soluppgång. En solnedgång. En fullmåne. Dessa fascinerar alltid betraktaren.

Trots att solen går upp och ner varje dag så är ingen av dessa lika. Lika dant med månen. Ingen tidig morgon är den andra lik. I morse var det helt molnfritt. Ibland önskar man som det var som just i morse. Ibland vill man ha lite lätta moln som ligger som en skir slöja som sveper in månen. Det är det som är så fascinerande med fotografering. Att fånga just dom där ögonblicken. Vara på rätt plats, vid rätt tid. Att fånga ett flyktigt ögonblick. Ett ögonblick som kanske bara varar i högst några minuter. Scenen blir sedan en helt annan. Kulissen ändrar sig. Kvar är vi på första parkett. Njuter av skådespelet.

Ha de!








<span>%d</span> bloggare gillar detta: