MC Turer

Hoj Hoj,

Då har ännu en dag passerat. Livet 2.0 rullar på. Snart har 1 månad gått. Tiden flyger fram. Känns nästan som fortare än förut. Är det för att man är i nedförsbacken nu? Regnet har gjort att jag inte känt för att ta några promenader på förmiddagen. Känns som det regnat sedan 1 November. Någon enstaka dag då solen visat sig någon timma eller möjligen två.

Med andra ord så har jag inte lyckats fått någon ”struktur” om man nu kan kalla det på mina dagar. Jag skriver lite på FB. Funderar lite. Skriver lite här. Måste få igång studion. Ta tag i det. Flytta ut prylar från rummet. Får vänta på inköp av studioblixtar på grund av ett kraschat objektiv. Trodde det skulle vara en smal sak med försäkringsbolaget, men det har visat sig att dom vill ha en eventuell reparationskostnad av objektivet. Idag har jag skickat in det till Nikon Service för utlåtande. Mer kostnad som jag kommer att lägga på försäkringsbolaget. Jag undrar om inte reparationskostnaderna överstiger ett nyköp.

Något som är mycket ovanligt för att vara jag, är att ingen semester tur är ens påbörjad. Ingen planerad överhuvud taget. Två landskap ej ännu utforskade så varför inte. Vi får se hur det går med allt. Lite osäkert ännu.

Nu får det vara nog för idag. Hoppas verkligen att molnen lättar och den efterlängtade solen kommer fram.

Bosse lirar. Celtic Women. Lite skotsk musik. Gillar takten. Vackra röster har dom. Lyssna och njut.

Ha de!

Hoj Hoj,

I skolans klass 9 hade jag ett föredrag om Vemork i Norge. Vad är så speciellt där undrar kanske många. Har ni sett ”Kampen om tungvattnet” eller filmen ”Hjältarna från Telemark” från 1965 med Kirk Douglas så vet ni. I ett Tyskockuperat Norge tog Tyskarna över Norsk Hydros fabrik bredvid kraftstationen i Vemork. En byggnad i 6 våningar för framställning av vätgas genom elektrolys av vatten. Vätgasen var var en råvara vid framställningen av ammoniak för produktion av Norsk Hydros dåvarande huvudprodukt, konstgödning. I elektrolysprocessen separeras tungt vatten. Tungt vatten fick senare betydelse för kärnfysiken.

Detta blev intressant för tyskarna som planerade att bygga en atomreaktor med naturligt uran och med tungvatten som  moderator. En moderator används för att sänka energin på neutroner och därmed sänka hastigheten och få mer kontroll över förloppet. Efter det är steget inte långt att tillverka atombomber som motståndsrörelsen vidarebefordrade till London. Detta tog inte London riktigt på allvar. Till slut insåg dom att så var fallet och en Engelsk action sattes igång för att tillsammans med norska motståndsrörelsen förstöra anläggningen. Den engelska action misslyckades då fallskärmshopparna landade helt fel i norska fjällen. Samtlig överlevande togs tillfånga och avrättades.

Natten till den 28 Februari 1943 då anläggningen för tungvattenproduktion sprängdes i av norska soldater ur Kompani Linge. En Norsk militäravdelning som skapades i England. Dom skulle instruera och leda den norska motståndsrörelsen. Kompaniet bestod av exil-norrmän, militärer och civila. Det tog tre månader innan tyskarna kunde återuppta produktionen av tungt vatten i Vemork. De allierade beslöt då att flygbomba anläggningen. Den 16 november 1943 släppte 161 amerikanska bombflygplan nära 1 000 bomber mot målet. Det tog tre månader innan tyskarna kunde återuppta produktionen av tungt vatten i  Vemork. Den tyska ockupationsmakten beslöt senare att montera ned och flytta hela anläggningen till Tyskland. Den första delen av transporten skulle ske med färja över Tinnsjö den 20 februari 1944. En motståndsmannen som deltagit i tungvattenaktionen erhöll tillstånd av motståndsrörelsen centralt att spränga färjan under färden. Sprängningen lyckades, färjan förliste varvid 14 civila miste livet.

Jag fick hålla föredraget för fler klasser efter detta. Sedan dess har jag önskat att komma dit och se med egna ögon. Nu 48 år senare så verkar det äntligen kunna bli av.

Ha de!

Hoj Hoj.

Kollade idag på nätet efter antal arbetsdagar till 1 Nov. Visade sig vara 182. Räkna sedan bort 30 dagar från det så får vi 152 dagar. Ja det är vad som är kvar i gruvan. En ny fas i livet närmar sig för mig och för oss. Ser förstås fram emot det. Styra över sin tid. Oroar mig inte för att vara sysslolös. Två stora hobbyn som jag får lite mer tid för. Inte orolig för att få dagarna att gå. Samtidigt lite pirrigt på nåt sätt. Det är ju nästa stora grej liksom. Att sluta sin anställning. Tror det kommer att kännas som en lång semester utan någon tid att passa.

Hojsemestern börjar ta form. Det blir Gotland under 1 vecka. Samlar på mig lite kul-att-se-och-göra saker från öjn. Åker troligen över från Oskarskhamn som hade det billigaste alternativet. Nynäshamn och Västervik gick bort på grund av priset. Västervik hade också bara 1 tur/dag som gick kl 08:05. Vi ska ju ändå neråt liksom som vi brukar och hälsa på mycket goda vänner.

Det blir en kortare runda i år. Troligen Öland också då vi ändå är nästan där och därmed har vi checkat av alla Sveriges landskap. Nästa år kan vi ta några dagars turer då Monica är ledig ibland flera dagar i sträck. Vi kommer att vara tillsammans betydligt mer efter min pension. Så gammalt det låter. Fast det är ju det också.

Ha de!

Hoj Hoj,

Ja det har varit ett par fina dagar. Börjar rycka lite i gashanden till slut. Det har varit mycket på sista tiden. Ett annat intresse som vuxit sig starkt och tagit mycket av min tid. Något mindre roligt som tagit mycket energi när jag haft tid, så jag inte orkat. Ordet psykopat har fått ett ansikte.

Jag var i alla fall ner och klappade om hojen lite. Såg att den behövde lite energi den också. Dom två andra i garaget var fullmatade. Ett USB uttag som jag inte var nöjd med ska kopplas bort. Satte dit det till semestern förra året då det behövdes lite mer uttag. Nu sitter ett fint dubbeluttag från Touratech på den plats där original mini 12v uttaget satt. En sak jag får fundera på till sommarens tur, som ännu inte är klar, är vilken kamera som ska med. Vill givetvis ha med systemkameran men den tar ju lite plats och man kan inte stanna till och ta ett snabbkort. Lutar nog att båda får följa med. Det går ju att göra så mycket mer med bilderna som från systemkameran.

Ja som jag skrev nyss har jag inte semesterturen klar ännu. Den blir mindre än förra årets som slog alla rekord vad gäller längd och upplevelser. Det enorma vädret gjorde ju inte saken sämre. Samtidigt som det var underbart för oss var det ett helsike för alla bönder. Träffade en herre från Norge som berättade att en bekant till honom hade 700 djur, mjölkkor och biffkor, i södra Norge. På grund av torkan och brist på foder fick han nödslakta så att han hade 80 djur kvar. Hemskt…..

Turen kommer att gå söderut i alla fall. Så mycket är klart. Vi ska besöka dom två landskapen vi har kvar med hoj i Sverige och det är Gotland och Öland. Fick en förträffligt karta av Danne över Gotlands must see. Räknar nog med en vecka bara på Gotland. Lite meck med båten bara, men måste ju ta Gotland någon gång också. Fast hur det än är så suger det i Norrlands tarmen. Hur ska det gå om jag inte åker ”hem”? Hur kommer jag att känna då??

Beställde redskap till utegymmet idag. Jag meddelar när dom kommit så ni inte missar gratis träning. Det bjuds på äkta kaffe och Monicas underbara kärleksmums. Inget av detta får ni bara inte missa 🙂

Ha de!

Hoj Hoj,

2 dm vitt. Byggs fortfarande på. Klockan är 23:40 och det snöar ännu. Lyckades till slut halta runt med skyffeln. Stor risk för att bli helt insnöad annars.

Blev fotograferad idag.  En väldigt dyr kamera som ser det ingen annan kamera ser. Drop-in-röntgen i Norrtälje. Gick riktigt fort och smidigt. Får veta resultat på onsdag. Själv tror jag inte det bara hjälper med sjukgymnastik för att stärka musklerna kring knät. Det knäpper i knät för varje steg och det känns som det ligger ben mot ben. 19 år med spring i trappor och 13 km cykel per dag börjar ta ut sin rätt. Lite taskigt tycker jag.

1 Februari. Ja tiden går. Dagarna blir längre och längre. Några minuter bara, men faktum kvarstår att längre blir dom. 25 Mars förra året blev det en lite längre tur med hojen. Det brukar hålla sig till samma tidpunkt år från år.

Det är lite snurrigt för tillfället. Har inte fått den där saknar-åka-med-hojen känslan. För mycket annat som svärtar ner dagen. Även om jag använder ett högt ISO tal och stor bländare, så hjälper det inte. Dagen blir ändå för mörk. PhotoShop hjälper inte heller.

Nu ska jag krama kudden. Kanske får vi mer
2 dm vitt.

Ha det!

Hoj Hoj,

På nåt sätt så rullar dagarna på, blir till veckor. Känns som en evighet. En evighet sedan då vi stod längst upp i norr. Blickade ut över Barents hav. Ett blått hav som övergick till en klarblå himlen. Eller var det himlen som sjönk ner i havet. Gränserna suddades ut. Därute snett åt vänster ligger Svalbard. En mäktig, underlig känsla. Att få stå där med den man älskar. Att få dela så mycket tillsammans. Måste ändå vara högsta vinsten. Att få dela det man gillar mest med den man älskar.

2 månader. Är det en evighet? Nä, egentligen inte, men känslan av en evighet finns där ändå. Det kan ingen ändra på. Årets tur var den mest perfekta hitintills. Underbart väder. Tältade alla dagar utom 4. Vilken rutin vi byggt upp under årens lopp. Var och en har sina uppgifter. Så har det fungerat från dag ett faktiskt. Har man ett bra samspel, så behövs inga ord egentligen. Allt blir så givet ändå.

Så många minnen från dom möten vi gjorde med folk längs vägen. Underbara människor. Dom flesta öppnar sig och berättar om ställen att besöka. Vi skulle lugnt kunna tillbringa hela sommaren på hojen. Med dom tips vi fick om Lofoten skulle vi bara där kunna tillbringa 1 vecka. Vi anser att en del av semestern är just alla dom möten man gör. I Bjerkvik när vi kom från Nordkap satt vi säkert närmare 2 timmar och pratade med en norsk hojåkare över en kopp fika. Han berättade om dom tunnlar han var med att byggt.

Ett besök som jag planerade var Holmen Husky Lodge. Vår kärlek till Husky blev inte mindre av att se dom valpar som lekte vid våra fötter. Egentligen skulle besöket bokas, men det missade jag. Han såg våra tindrande ögon inför alla Husky´n som fanns där. Vi fick en visning och komma in bland dom. Valparna var 12 veckor och höll som bäst på att lära sig att inte nafsa och smaka på allt. Kardborrbandet ner på hojbyxorna var intressant, men ett bestämt nej så släppte dom och backade en bit. Skulle så gärna vilja ha en Husky. Vet att dom kräver mycket motion och sysselsättning, men älskar dom verkligen.

Ja när man skriver om detta så är man tillbaka igen. Tillbaka där vi trivs allra mest. Så underbart i norr. Lugnt och tyst. Ingen jäkt. Vilken natur. Vi kan bara sitta och titta. Helt tysta under en lång stund. Det är avkoppling.

På nåt sätt så rullar dagarna på….