Sommarmånad

2 07 2020

Hoj Hoj,

Då var vi inne i sommarmånaden. Vädret har svängt lite nu från att ha varit super varmt till lite mer normal Sverige sommar. Det vill säga runt 20 grader på dagen och 15-16 på kvällen. Nog tycker man det känns lite kyligt nu allt.

Jag var ut till Arlanda en dag för att fotografera wake-board åkare vid kabelbanan. Tji fick jag då inte en människa var där. Om det berodde på tiden eller den förbenade smittan vet jag inte. Öppnas klockan 14 såg jag senare och jag var nog där innan. Åkte till södra utsiktsplatsen och tog mig en funderare. Kollade flightradar24 men det var inga nära ankommande flyg. Ja vad gör man då? Jo tar en liten sväng upp till Sandviken förstås. Funderade lite på att kanske äta på Monroes. Vred i alla fall igång boxern och gled iväg. Åkte 255:an mot Uppsala. Kom fram till ett ställe där det var fullt med bilar parkerade längs vägrenen. Det var en varm dag så antingen var det auktion eller en sjö tänkte jag som lockat man ur huse. Det visade sig vara naturreservat. Varenda naturreservat, och det finns några, längs vägen var det smockat med bilar på parkeringen. Det blev inget besök på Monroes denna gång. Var faktiskt inte hungrig. 272:an söderut från Sandviken. Älskar den vägen. Ett stopp vid Bång och ett foto eller ett par blir det alltid där innan man fortsätter. Körde inte in på vägen till Främlingshem denna gång utan fortsatte på 272:an ner till Österfärnebo och Gysinge. Ja det var faktiskt 272:an ändå ner till Uppsala. Ville rulla på lite för att komma hem igen.

När ändå hojen var varm så tog Rickard och jag en sväng upp till Skultuna. Ännu en räkmacka skulle möta sitt öde. Tog samma sträckning, med några modifikationer som Danne och jag tog några dagar innan. Riktigt fina vägar. Framme så kastade vi oss över kaffet och räkmackan. Riktigt god räkmacka som rekommenderas om ni är i trakterna. Jag hade en annan väg planerad hem än den minst sagt spännande väg som Danne och jag tog. Undvek skogsvägar och det blev nästan bara asfalt. Turen är ytterligare modifierad då jag tar upp Hojgänget dit 1 Augusti. Den lilla biten grus har ersatts med asfalt. Vi delade på oss vid Övergran. Jag tog mot Skokloster och Rickard fortsatte mot Bålsta. Jag har passerat avtagsvägen till Skokloster många gånger så jag tänkte att varför inte? Det blev en sväng ner till Skokloster för en mjukglass och tog några foton. Fotot på själva slottet la jag upp i Google och snart var det över 5000 som hade sett bilden. Kul när man lyckas fånga betraktaren. En snabb sväng in till Sigtuna också blev det denna gång.

Efter denna tur har det varit alldeles för varmt för att köra hoj. närmare 30 grader och till och med 31. När jag nämner tempen så är det i skuggan förstås. Värmen i solen säger inte så mycket bara att det är varmare givetvis. Det blev mest häng inomhus och sena kvällar kunde jag ut på promenad med kameran. Slappa i gräset tyckte Bebis var ett utmärkt förslag. Dom e roliga våra 3 katter. Man ser inte någon av dom men sätter man sig ner kommer dom fram en efter en. och vill bli smekta. Lägger sig i gräset bredvid en och sträcker på sig. Smek mig. Klia mig under hakan.

Då det varit så torrt och varmt så tog jag en sväng med bilen upp till kyrkogården och vattnade blommorna vi satt. På väg dit passerar jag Prins Henry´s konditori. Slängde ett öga på fasaden och den var belyst på ett sätt som verkligen tilltalade mig. När jag vattnat färdigt och jag hem och hämtade stativet. Med kameran på stativet tog jag några bilder. Jag gjorde en svart vit version och la på ett litet filter så det såg lite gammaldags ut. Ramade in det och lämnade över det till Prins Henrys och nu pryder det disken bredvid kassan ovanför alla läckra bakelser och smörgåsar. Blev riktigt glad att det fått ”hedersplatsen”.

Idag var Nino här medans Nette och Freddie hämtade hem en dotter. Hugo är en mer given gäst numera. Vi tog en sväng till en lekpark i närheten och jag behöver väl inte säga att kameran var med. Det blev en hel del kort på dom. Körde några med blixt på blanka dagen. Bra när man tar foton i motljus för att lätta upp personerna på fotot. Blixten ställt på det svagaste bara så man kan ana att ansiktena är belysta. Bilden till höger är tagen med en mycket svag blixt.

Ja som ni ser så rullar dagarna förbi ganska fort, för att inte säga mycket fort. En hel del spännande saker kommer framöver med utställningarna och nu senast så ska jag ut i etern framöver. Meddelar förstås när det är dags för allt.

Ha de!

 

 

 

 





Skultuna

2 06 2020

Hoj Hoj,

Danne och jag tyckte det var dags att ta en liten sväng med hojarna. Vi såg att vädret skulle vara riktigt bra 1 Juni. Sommarmånad och allt som därtill hör. Vi tyckte det var dags att undersöka årets utbud av bikermackor, räkmackor för den oinvigde. Vad testar man dom om inte nästgårds i Skultuna? Jag drog några streck i BaseCamp och förde över dom till Garmin. Det blev en körtid på lite över 9 timmar.

07:41 fick jag ett meddelande. ”Godmorgon! Vaken?”. Det var Danne som stod utanför på vägen. Jag ska erkänna att vaken var jag, men inte stigit upp. Danne hade varit uppe med tuppen och tagit en tur runt Vaxholm innan han kom hit. Nu fick jag fart. Hade inte förberett någonting i form av fika korg. Skogaholms limpa var inköpt så det var bara att sätta fart och koka kaffe och breda mackor och steka ägg. Fika korgen var klar på rekord tid.

Baxade ut hojen från garaget och drog igång hojen. Boxern ruskade villigt till och snart så var vi på väg. In på macken i Gottröra och gav hojen lite frukost. Vi rullade på mot Sigtuna via 263:an. Ett helt makalöst väder. 18 grader redan vid starten och varmare skulle det bli. Vi vek av från 263:an mot Biskopsarnö för att därifrån bara ta småvägar till Sigtuna. Jag kan säga att alla undvikanden borttagna från BaseCamp utom kurvigaste vägen visade sig senare bli en utmaning.  Vi passerade fantastiskt vackra vyer med stora fällt som man knappt kunde skönja slutet på. Även stora knallgula rapsfält. Så vacker mot den för dagen klarblå himlen. Få saker som kan mäta sig med det. Vi rullade på i laglig takt just för att kunna hinna med och se hur vackert det var.

Vi kom fram till Skultuna en kvart efter att dom öppnat. Tajmat in i minsta detalj. Nu skulle årets bikermackor testas. Det fanns dagens och gårdagens att pröva. Vi är inga fegisar så vi testade gårdagens. Vi fick precis ett bort utomhus i skuggan bredvid ån. Ett skådespel utspelade sig nere i år då vi såg två snokar leta något att äta bland stenarna i ån. Tydligen fler som gilla de stället. Mackorna var helt ok. Mycket att gå igenom då vi inte setts på ett tag bortsett från Nifsta för någon vecka sedan. Vi tog en lov runt och tittade på prydnadssakerna innan vi klev upp på hojarna igen för nästa etapp som skulle bli upp till Engelsberg.

6 år efter branden så har björksly tagit över området. Vilken fasansfull brand. Vilka enorma ytor. Helt ofattbart när man bara såg reportagen därifrån. Vi var upp någon månad efter att det var släckt och brandlukten låg fortfarande tät i luften. Det var skillnad att se det i verkligheten. Då först fick man en riktig uppfattning om hur stort det verkligen var.

Vi körde vidare ut på 256:an en liten bit innan vi tog av mot Kårbenning. Snuddade söder om Krylbo och vidare mot Näs Bruk. Vid By Kyrkby började det riktiga äventyret. Som jag skrev innan så var alla markeringar för att undanta vägar utom kurviga vägar. Många grusvägar hade vi passerat, men denna var något utöver det vanliga. I början var den som en mindre grusväg, men den övergick snart i mer likt en skogsväg. Grova stenar på vissa partier och jag trodde att det här kommer bara att leda ut på någon åker. Att sträckan sedan var runt 8 km enligt GPS´n gjorde ju inte saken bättre. Fågelvägen var den c:a 4 km ser jag på kartan. Inte någon väg direkt för en Honda Goldwing. Danne kryssade fram utan problem med skeppet. När vi kom fram till en helt vanlig grusväg efter denna skogsväg så var där en vägbom. Som tur var så var den öppen. Det var ingen bom där vi åkte in. Man tänkte tanken om den varit låst. Jag kanske hade kunnat leta mig ut genom buskaget, men inte en Winge.

Nu kom vi ut på en ”vanlig” grusväg igen. Nu rullade vi på bra då vi var kollosalt fikasugna och Skogaholmsmackorna gjorde att det vattnades i munnen. Snuddade Årsunda och Hedesunda mot Söderfors. Vid bron över Dalälven vet jag att det fanns en bra plats för att fika. Rullade in på planen och plockade fram våra fikakorgar. Behöver jag säga att det smakade otroligt gott? Finns nog inget som slår en Skogaholmsmacka med ägg och kaviar. Speciellt inte om man stannat till med hojen för en fika.

Efter fikat rullade vi på mot Tierp. Danne flaggade för att det var även dags att ge Wingen något i ”magen”. Vi stannade till vid en Preem i Tierp och Danne fyllde upp. Sedan bar det av mot Skärplinge och Österbybruk. Vi svängde in en snabbis till Nicke och Björg för lite snack. Dom var utan vatten så det blev inget fika, men vi hade nog inte haft riktigt tid ändå. Klockan hade rullat på bra som vanligt när man har kul.  Danne hade ju ytterligare an bra bit innan han var hemma.

Vi passerade Alunda och vid Knutby stannade vi och köpte varsin dricka och lite blodsockerhöjande. Fick bli en Co-Co. Smakade inte helt fel den heller. Som varmast hade vi 30 grader på turen och det låg inte under 27 grader när väl tempen hade stigit från morgonen. Jag hade vatten med mig, men det hade tagit slut. Det gäller att dricka och vi skulle nog behövt druckit mer egentligen. Stärkta med vätska och socker så rullade vi på den för mig sista biten mot Rimbo. Danne vek av i Rimbo mot Sthlm-Nacka.

Det blev en riktigt fin och härlig tur trots den insmugna skogsvägen som BaseCamp tyckte vi skulle ta. 49,4 mil slutade det för mig denna dag i sadeln.

Tack Danne för mycket trevlig sällskap. När kör vi igen?

Ha de!





Nifsta Motorträffar

7 05 2020

Hoj Hoj,

Efter en hojtur in till Lelles för inköp av olja och filter till hojen jag ska serva, så var vi ut till Nifsta Motorträffar. Så klart vi är där på premiären. Skapligt många fordon och en del nya Hot Rod som jag inte sett förut.

Olja och filter fanns hemma hos Lelles men inte luftfiltren. Ringde till Din MC i Sollentuna och hörde mig för om luftfilter till 1400:an. Dom hade hemma så jag bad dom lägga undan till mig. Hämtar dom imorgon så sen kan jag köra igång med servicen. Hyfsat varmt med 13-14 grader var det då vi åkte in till Uppsala. Med Livet 2.0 kan man åk mitt i veckan eller passa på när vädret tillåter. Inte låst till helger eller kvällar. Därför är man inte så desperat längre. Är det inte sol och varmt idag kan jag ta en tur kanske imorgon. Det var väldigt lugnt på Lelles. En till var där och köpte lite delar till en hoj. Man tänker inte på att det är en vanlig arbetsdag för övriga, så det kan ju inte vara några mängder där. Ner med 5 liter olja och filter i packväskan och vidare till Gränby Staden för uträtta ärenden. Sedan till Lidl för att kolla efter nästa beställning, men den fanns inte. Finns nog bara i Norrtälje. Ja man är lite springschas i dessa tider. Styrde hemåt igen.

Lämnade ifrån oss beställningen och åkte ut till Nifsta där det var premiär kväll för Nifsta Motorträffar. Vi var där strax efter 16. Inte så många när vi kom, men det rullade in bilar och hojar vartefter. Sakta men säkert så fylldes det på, men inte var det som en premiär när det är normalt läge i världen. Många fina ”dollargrin” fanns det att vila ögonen på. En Cheva Impala med karakteristiska vingarna i aktern på ”skeppet”. När jag gick i lågstadiet så en taxichaufför på Rimbo Taxi en sådan. Man åkte kungligt i den då den även gick som skolskjuts. Gungade, nästan flöt fram på vägen. En svart Cheva var det som han ägde. Dörrarna kändes som pansardörrar då man var liten och späd.

Beträffande hojar så var det en del av dom också. Ett fåtal, kanske inte mer än 4 st inklusive min som var i rätt segment, så att säga. Rätt för mig alltså. Smaken är ju som baken och det är väl tur det. Skulle vara tråkigt annars. Bland bilar så fanns det några som stack ut i mängden och då tänker jag framför allt på min drömbil. Chevrolet Bel Air ´57. Skulle jag äga någon Amerikanare så är det just en sådan. Inte så överdrivet vräkigt stor. Rätt svenskt lagom tycker jag. Skulle man bli sådär onödigt rik så skulle jag definitivt skaffa en och en Triumph Tiger XRT förstås.

Ha de!





Vilka dagar

24 04 2020

Hoj Hoj,

Vilka dagar det varit ett tag nu. Nu känner man verkligen att sommaren är på väg. Full fart i naturen. Vi går på lite halvfart. Uppdelade i grupperingar efter levnadssätt. Undrar hur sommaren kommer att bli med besök på olika fikaställen. Fast helst tar man ju med sig mackor och äkta kaffe och slår sig ner i någon backe. Alltid fönsterbord på dom ställena. Så bäst.

Vintergästen i garaget har fått en service och skumtvätt och är nu färdig att möta sommaren och nöta lite asfalt. Spritt språngande nya sulor

denna säsong. Måste säga att Intrudern är den snyggaste hojen i den klassen. Hade själv en 800cc förut, men åkstilen var inte riktigt jag. Med 189 cm över havet, så var den även liten för mig och trångt när Monica åkte med. En 1400cc hade nog passat bättre, men fortfarande så är det ju mitt vägval som inte lirar riktigt med den typen av hoj. Landar en 1400 i garaget snart för lite service innan sommaren.

Nu är det full fart på träd och buskar. Det knoppas överallt. Vitsipporna syns som vita drivor i backarna. Trevliga drivor. Många, många fler än blåsipporna. Blåsipporna är till skillnad från

vitsipporna fridlysta i Stockholms Län. Jag tog en liten promenad på kvällen i skogen. Naturen sätter fart. Knoppas lite här och var. Alldeles tyst sånär som på några sjungande fåglar. Mellan sången hördes ett trummande som sakta tynade bort för att strax därefter trumma på ingen. En hackspett som markerade att här finns jag. Ett slags shuffle i skogen. Som sköna moves på dansgolvet.

När jag är ute med bilen eller hojen är förstås kameran med också. Mitt eget objektiv skannar av områden jag passerar. Ett villebråd i ett skogsbryn eller en äng. Ett slitet övergivet torp. Ett

övergivet hus. Ett möte som bitit sig fast på näthinnan är mitt möte med en varg då jag kom på motorcykeln. Jag hade ingen kamera med mig. Vi var c:a 30-40 meter från varandra. Vilket djur. Så kraftigt bygd. Större än en schäfer. Det var något speciellt med mötet. Nu tillbaka till gamla övergivna kåkar eller torp. Det finns några i våra trakter. När vi åker på semester norröver ser vi en del som är på väg att bli ruckel. Det brukar börja med att några fönster krossas och väder och vind tar över. Regn med blåst gör att vatten kommer in och sen börjas förödelsen. En tegelpanna kanske krossas och släpper in vatten. Man blir så ledsen att se gamla fina byggnader gå under.

Ha de!





Varför blåser det så pass?

16 04 2020

Hoj Hoj,

Ja varför ska det blåsa så pass? 8 meter/sekund i byarna och 5 annars. Kunde bli ännu mer under dagen. Det tar i så det knakar i rutorna. Inget skoj. Hyffsad värme, men med denna blåst så blir det ändå kallt. Typ 1 plusgrad. Håller mig helst inomhus, även om en fotopromenad hägrar.

Jag får väl gå ner i studion och lattja lite med ljuset igen. Kul att testa lite olika vinklar och styrka för att få fram olika effekter. Det hade ju inte varit dumt att kunna fylla den också med modeller, men det fungerar ju inte just nu i alla fall. Väntar bara tills det blir safe igen att mötas, så jag kan lansera detta och ta emot några försökspersoner. Några gratis fotograferingar för att kunna visa upp, så det kanske kan ta fart.

Börjar se lite skojiga molnformationer, så man kanske ska dra på sig understället och fylla fickorna med tegelsten och ge sig ut. Tål att tänkas på.

Ha de!

 





En underlig känsla…

26 03 2020

Hoj Hoj,

En underbar dag. Tur jag tog komp idag. Dagen började med arbete. Vi hyrde ett släp och körde i väg en gammal soffa, några säckar med höstens löv och grenar från tornadon på baksidan. Det finns mer att göra på baksidan, men en bra bit på väg. Det tog nästan 3 timmar, men det var det värt. Vi satte ju igång rätt tidigt på förmiddagen, så vi fick gott om till till nöjen under eftermiddagen.

Det var 13 grader varmt när vi åkte in mot Stockholm. Rätt fordon förstås. Det var ju ett nöje. Jag skulle in till Scandinavian Photo och investera i lite fotoutrustning. Det intressantaste fanns hemma, så det fick följa med hem. Resten får jag beställa. Ingen panik då jag klarat mig utan ögonmussla till kameran under en längre tid. Helt plötsligt så var den bara borta. Det andra är en hake till min kamera rem.

Det var premiär för Monica idag. Vi hade inte åkt speciellt långt innan hon sa att hon saknat detta. Nu skulle det bli en sväng på minst 11 mil. Ett par hojar mötte vi så man fick heja glatt igen. Kollade in Trafiken.nu efter trafik bara för att jag misstänkte att det inte fanns någon. Lilla vägen förstås så långt det går, sen tvingas man ut på E18. Inte mycket att göra. Det var mer trafik än jag trodde det skulle vara, men absolut inga köer. Vi rullade ner genom Norra länken och ut på Klarastrandsleden. Bilar fanns det men det rullade på i laglig hastighet. Upp  mot Kungsbron. Inte en bil. Bara att rulla ut. Ner mot Vasagatan. Ett par bilar på Vasagatan. En underlig känsla. Så folktomt. Några flanörer, men inte speciellt många.

Ut på Vasgatan söderut och inte en bil ens i närheten. Parkerade i närheten av Mr Walker. Tvärs över gata ligger ju SPS. Tempen hade stigit till hela 14 grader nu. Parkeringen var inte den lättaste för en som använder sig av appar, typ EasyPar,Parkster, MobilPark eller SMS Park. Nä har fick man välja om det var T1 eller T11. Det vet ju alla på denna jord vad dessa står för. T förstås jag att det är Taxa med va fasen är 1 och 11? Skit samma. Jag valde 1 i alla fall. 50 kr för 1 timma. In och investerade i lite foto prylar och ett par tusen fattigare så kunde vi lämna butiken.

Vi hade ju tid kvar på parkeringen så vi gick ner mot Mr Walker till och satte oss på en bänk vid Tegelbacken. En rostig ful pråm hade lagt till och såg anskrämlig ut. Det kom en FJR och rullade förbi så det blev en 180 med kameran och fick med honom. Ännu en lycklig människa, tänkte jag. Så härligt att glida in till Tokholm med Hojen. Långt från Covid-19. Ingen trängsel i den kommunala trafiken som dom lyckats röra till riktigt bra. Inte så många hojar, men jag tänker ju inte på att det är ju egentligen en vanlig arbetsdag så är dom inte i gruvorna så jobbar dom hemifrån.

Några hade skaffat sig en fin utsikt eller så satt dom bara och njöt av eftermiddagssolen som värmde rätt så bra faktiskt. Parkeringstiden börjad gå mot sitt slut så vi gick tillbaka till hojen igen. Härifrån för man ju göra en rundpall runt Centralpalatset för att komma norrut igen på Vasagatan. Testade och körde Olof Palmes gata upp mot Sveavägen. Hur lugnt som helst. Sveavägen lika lugn den. Overkligt. Höger till Frejgatan och ut på Birger Jarlsgatan mot Roslagstull. Sen rullade det på bra hemåt igen. Vi åkte hem i den tiden då det börjat knöka till sig i vanliga fall men nu var det lugnt.

Det blev en härlig tur in till och i Stockholm utan köer.

Ha de!

 

 

 

 





Första turen 2020

19 03 2020

Hoj Hoj,

Ja då kom jag ut på första turen med hojen denna säsong. Det var 11 grader varmt då jag åkte iväg.

Alltid lika varje gång innan man fått in rutinen med kläder, nycklar, gps och telefon. Som vanligt får man på sig hojkläderna först. Sen börjar man leta efter tillbehören. GPS, hjälm, handskar, telefon, kamera, nycklar, osthyvel, kaffepanna och grillspett. Ja det kanske var lite extra prylar som jag nämnde i förbifarten, men det känns lite så i alla fall. När man sedan, pinsvettig, tar sig ner till garaget så ser man att man fått omaka par handskar. Upp igen och tempen stiger ytterligare. Hittade maken eller makan, till handsken. Ner igen. I med GPS´n i hållaren för man kan ju köra vilse in till Norrtälje. På med blåtanden i hjälmen. Efter en kort stund inser man att så här i början av säsongen är dom inte riktigt polare med varandra.

Lite blyga kanske då dom inte haft kontakt på hela långa vintern. Starkt gjort att jag kom ihåg att ladda hjälmen förut så där bara utifall att. Ja ja. Dom får väl bekanta sig lite med varandra först tänker jag och lägger ner försöken att få dom till de tajta kompisar dom var i höstas. Ett tryck på knappen. Boxern ruskar igång. In med kopplingen och i med ettan och rullar ut som en kung från vinterstallet. Zick-zackar lite bland pinnar och annat på uppfarten. Stannar till vid Fabbe som faktiskt ser lite ledsen ut. Han vet att nu blir det begränsat med turer för hans del. Fabbe har rullat lite över två år nu och under Januari 2021 blir det börja välja ny. Fast säg inget till Fabbe. Redan utsett en kandidat faktiskt.

Ett tryck på garageports knappen och porten rullar ner. Den bästa investeringen med en elektrisk garageport. Så smidigt att slippa gå av hojen när man ska in och ut för att åka iväg. In med kopplingen igen och i med ettan och glider ut förbi grindstolparna. Framhjulet riktat mot Norrtälje. Ut på 77:an och känner den bekanta känslan när man vrider på lite. Skickar i 2:an och 3:an.  Härligt. Riktigt förvånad över att hojkläderna inte hade krympt under vintern. Var lite orolig för det. Man ser nyttan av tåvickningarna och den dagliga situpen. Rullar ner mot Centrum. Ser till min förvåning att potthålet jag rapporterade på morgonen är nu lagat. 8 timmar senare alltså. Helt fantastiskt.

Passerade 70 skyltarna och 5:an och 6:an fick göra nytta för sig också. Passerade paparazzi utan blink. Dom finns ju där för mig fick jag vet då jag väckte upp en sådan för ett antal år sedan. Då sittandes i bilen, men av kortet att dömma skulle jag nog inte suttit där. 1500 kostade det dåliga kortet utskrivet på vanligt kopieringspapper. Jag menar för den summan kunde man väl ändå fått lite kvalitet på pappret och lite retuchering i PhotShop. Det svängde ut en hoj från en väg framför mig, men han körde in på en bussficka lite längre fram. Jag såg faktiskt bara en hoj till i Norrtälje. En som övningskörde med handledaren bakpå. Stannade till vid Socitetsparken en stund. Tittade runt lite och kom osökt att tänka på vad bra det är med direktinsprutning. Man slipper ju vrida på kranen. Tyckte ändå att det drog lite svalt på väg in till Norrtan. Det berodde ju förstås på att varje ventilations öppning på jackan var öppen. Stängde alla och på hemvägen blev det lite behagligare.

Ha de!





Semester tur

27 02 2020

Hoj Hoj,

Nu börjar första delen av sommarens hojtur ta form. Några dagar på hojen. Som jag skrivit förut så längtar vi uppåt landet igen då vi ”bara” kom in en bit i Norge förra året. En stor check box för mig blev i alla fall kryssad. Besöket på Norsk Hydros anläggning för tungt vatten i Vemork. En otrolig upplevelse för mig då jag längtat dit i många, många år. Jag hade ett föredrag om Tyskarnas härjningar i Norge och deras försök att komma åt tungt vatten. I en byggnad med 6 våningar var vätgasen en råvara vid framställningen av ammoniak för produktion av Norsk Hydros dåvarande huvudprodukt, konstgödning. Vid elektrolysprocessen bildades tungt vatten.

I år kommer vi att komma iväg långt tidigare än förut. Redan den 8 Juni rullar vi mot norr. Vildmarksvägen skall köras i år och den öppnas den 6 Juni, så vi kommer att komma dit runt den 10 Juni. 4 dagar efter det att vägen öppnat. Det kommer troligen att innebära en hel del snö vid sidan av vägen. Snödjupet brukar vara runt 5,5 meter när plogningen sätter igång nästan en månad innan öppningen av vägen. En natt i Lycksele och sedan ut mot Umeå. Efter det blir det söderut igen. Öster om E4:an. Ja det går faktiskt, men det blir bra mycket längre. Allergisk mot E vägar. Någon enstaka km på E4:an är ibland nödtvunget innan vi tar av igen på roligare vägar.

Nu ska jag kolla med mina böcker och nätet vad som finns längs vägen att se på.

Läget är ju lite annorlunda nu då jag liksom har semester hela tiden. Monica är ju ledig i alla fall några dagar i streck då vi kan ta några svängar som är lite längre än bara en dagstur.

Ha de





Funderingar..

12 12 2019

Hoj Hoj,

Var på Karolinska Sjukhuset igår för uppföljning av Dexcom. Vad är då Dexcom? Jo det är ett hjälpmedel som hjälper till att se och följa hur en diabetikers blodsocker (BS) ligger till. Diabetes typ 1 är en jäkla sjukdom. Har man feber tar man Alvedon och dricker mycket. Ont i halsen tar man nåt som lindrar för det. Får frågan ibland om vad Hugo kan äta. Till skillnad från allergi kan han äta allt, men vi håller ner kolhydrater så gått det går för att minska intaget av insulin. Kolhydrater görs om till glukos i kroppen vilket ökar BS.

Diabetes är ett ständigt avvägande om insats, mätning av kolhydrater när det är mattider. Något att äta varannan timma. Är BS på väg upp eller ner? Hur snabbt på väg upp eller ner? Hur mycket ska man öka eller minska insulinet för det han äter beroende på om BS är på väg upp eller ner? Beräkna hur mycket han kommer att äta för att ge rätt mängd insulin + beräkna mängd för eventuellt stigande eller sjunkande tendens. Ständig övervakning 24 timmar per dygn. Dag som natt alltså. Dexcom larmar innan värdena blir höga eller låga så vi kan sätta in åtgärder innan det når kritiska värden. BS är som en stor oljetanker som det tar tid för att byta kurs. När den väl fått den nya kursen så kan den byta skepnad till en F1 tävlingsbåt och dra iväg som ett skott. En ständig parering av BS nivån.

Man blir medveten om vilket enormt jobb en fungerande kropp. Bukspottkörteln som är så enorm på att hålla vårt BS på en jämn nivå oavsett vad vi egentligen äter.

Ha de!





Foton som berättar.

23 08 2019

Hoj Hoj

Jag sitter vid köksbordet och titta ut. Nästan mörkt ute. Ett regnmoln drog förbi och det måste stuckit sönder sig på något torn för det rann rätt så bra ifrån det. Jobbigt det där med höga torn. Nog känns det vart det är på väg. Fast ännu kan det komma några fina dagar som bjuder på sol och värme igen. Värmen kan man ju inte klaga på ännu. Det var riktigt varmt då jag var ut en runda idag med kameran.

Ja det har blivit några kort ifrån Stockholm. Kul att fota på stan. Börjar mer och mer likna streetphoto. Vill ha liv i bilderna. Byggnader känns lite tråkigt i längden om dom inte har något extra. En vacker utsmyckning eller lite speciella i sig. Gamla byggnader har alltid en plats på listan. Dessa som sinom tid kommer att vittra ner och försvinna helt.

En bild med personer med i bilden kan berätta saker som inte syns. Man kan få ihop en historia på ett helt annat sätt än om man bara ser en byggnad. Vad ser ni i bilden till höger till exempel?

Ja det är intressant med bilder. En bra bild ska ju berätta något. Det gäller alltså att hitta just det där ögonblicket. Bilden ovanför skulle inte vara lika berättande om tjejen tittade på killen. Just att hon vänder bort huvudet gör att bilden skapar en nyfikenhet och en kontakt med dom bakom. Känner hon dom som kommer bakom? Är det hennes föräldrar?

Schack i Kungsträdgården. En man, vit spelare, koncentrerad över nästa drag. Inget kan distrahera honom. Fullständig fokus. Detta trots att barnet till höger i barnvagnen börjar ledsna och mamman laddar med en tröstande filt. Mannen längst till höger ser bekymrad ut över draget som nyss gjordes. Mannen med armarna i kors har läget under kontroll. Vet vilket drag han skulle gjort härnäst.

Lunch vid Strömmen. En kvinna tar sin lunch nere vid Strömmen. En lunch hon tillagat dagen innan. Kanske rester från gårdagens middag. Låter fötterna få den sista sol som kanske kan fås denna sommar. Musiken strömmar i öronen. Klockan är 12:40. 20 minuter kvar av lunchrasten. Hon har nog sitt kontor i närheten.

Lite fascinerad av vilka berättelser man kan se ur ett kort som innehåller liv. Personer i olika situationer i vardagen.

Ha de!

 

 

 








%d bloggare gillar detta: