Tomtetåget Almunge

2 12 2019

Hoj Hoj,

I går (söndag 1/12) åkte vi med Tomtetåget. Hugo var ju en given passagerare. Bortsett från blåsljuspersonal och deras fordon kommer tåg som stark 2:a. Härligt ljud från ånglok. Själv är jag galen i ljudet från ett RC lok som startar. Det där vinandet ger mig gåshud. Suttit flera gånger under lunchen på Centralen och lyssnat när dom har avgått. Skulle helst av allt vilja sitta på ett av tågen också.

Klart imponerad av killarna och tjejerna i föreningen Upsala- Lenna Jernväg/ SRJmf. Deras kärlek till dessa ånglok, diesellok, rälsbuss är helt fantastisk. Så underbart för framtiden att dessa bevaras och sköts med omsorg. Ni ska veta att man åker inte direkt till Biltema och köper reservdelar utan väldigt mycket tillverkas i deras egen verkstad. Rånäs Bilfjäder levererade förr bladfjädrar till dom. Nu har Rånäs Bilfjäder sorligt nog lagts ner. Nu är närmaste ställe Bollnäs för att får tag på bladfjädrar. Efter dom finns det bara ett ställe kvar som tillverkar bladfjädrar.

Ja det är något visst med tåg. För många år sedan var jag på väg att söka lokförarutbildning. Det blev aldrig så. Idag ångrar jag mig faktiskt. Tänk att få kliva upp i förarutrymmet på ett RC lok och glida ut från perrongen. Det hade varit något det. Man brukar fråga ibland om man skulle vilja gjort något annorlunda än det liv som man levt och då hade jag valt lokförarutbildning. Nu har jag hört att arbetssituationen är annorlunda än vad den var för 40 år sedan. 40 år sedan. Sug på den ett tag.

Åter till Tomtetåget. Jag fick en riktigt fint kort på en av eldsjälarna, Henrik Johansson, vid Almunge station. Stor bländare och mycket kort slutartid gav en fin diffus bakgrund som gjorde att Henrik framträdde i bilden. Så kul när man får till ett riktigt bra porträtt foto. Dom bästa får man när personen inte vet att man fotar. Detta är taget på ungefär 50 meters håll med zoom.

Vi åkte i 3:e klass vagn. Skumpade på rätt bra. Fast förr i tiden var det ett snabbare sätt att ta sig fram långt på än med häst och vagn. Ett jättejobb har dom också gjort med vagnarna. Upprustade till toppskick. Nytt trä och lackat. Verkligen fina vagnar. Hatthyllor för att lägga stormhattarna på eller kanske bara en kubb hatt. Damerna behöll nog sina huvudbonader på för det var väl ett bestyr med frisyren.

Hugo var imponerad av åkturen. Passerade till stor glädje några ”bing bångar”, vägövergångar med andra ord. Tordes däremot inte titta in i loket där Jacob och Henrik stod. Vi får ta en tur med Lennakatten in till Uppsala Ö och då ska vi passa in Thor. Det stora ångloket. Skulle åka med det förut med dagen innan gick en bladfjäder av så vagnarna drog ev ett TP lok. Ett sådant har jag varit med i då Pappa körde och jag fick hålla i spakarna en bit.

Ha de!





Julens begivenheter

30 11 2019

Hoj Hoj,

Ja nu får man välja och vrak igen bland julens alla marknader. Flera stycken varje helg. Kul att besöka och som fotograf lite extra kul faktiskt. Många spännande foton kan tas.

Idag var vi till Wira Bruk. Otroligt mycket folk. Några av parkeringarna var helt fulla och bilarna fick köa för att komma in. Den vi stod på, som var en liten promenad bort, fanns det plats kvar på så Fabbe kilade sig in på en bra plats direkt. Ett litet tips till arrangörerna kan vara att ha parkeringsvakter som visar förarna in vart dom ska stå och då får det plats några fler och ingen risk för att någon stackare blir inparkerad och inte kommer ut.

Det var en solig dag med några minusgrader. Fördel då det parkeras på ängar. Ett år var det många som fastnade efter några dagars regn och några plusgrader. Ängen blev till slut som ett träsk. En kort promenad till marknadsplatsen. Kanske 200 meter. Redan innan man kom in på platsen så kände man doften av brända mandlar. En doft som hör till på alla typer av marknader. Lite frälst på dom, men dom ska vara varma. Då är dom som godast. Sist köpte vi tre påsar på Gamla Stans julmarknad och dom 2 andra påsarna som blev kall var inte lika goda. Det var förstås mycket folk eftersom parkeringarna var fulla.

Vi gick runt och tog lite lotter i ett av stånden. Många hantverk fanns till salu och några hittade sina nya ägare. Ganska stort intresse med hantverk verkar det som. Allt från silversmide till stickade vantar. Det knåpas hej vilt i stugorna. Några av hantverkarna har jag sett förut. Dom åker runt bland marknader och säljer sina alster.

Stegen gick ner mot ponnyridningen. Varför kalas det ponnyridning när det är hästar på typ 1.80 i mankhöjd? Populärt  är det bland barnen i alla fall och klubbarna får in lite pengar till verksamheten. Nellie, Wilma och Miranda tog en tur med dom. Miranda flankerad av Mamma Petra och av Angelica. Har inte förstått mig på det här med hästar. Men å andra sidan förstår sig många sig inte på det här med hoj. Konstaterar bara att det är tur vi är olika. Skulle vara tråkigt annars.

Före ridturen gick jag in i smedjan och tittade på som stod och bankade på ett järn. Vet inte vad slutprodukten skulle bli, men det var lite varmare därinne i alla fall. Ett hårt jobb vad jag kan förstå att slå med hammaren som inte är av den minsta sorten för att forma det glödande järnet. Måste varit ett hårt arbete en gång i tiden för smederna. Det finns många hantverk från vad jag förstår smedjan att köpa på Wira Bruk också. Ljuskronor, ljusstakar, spikar och krokar är bara några saker jag kommer ihåg från när jag varit inne i butiken förut. Idag var det knökfullt, så jag brydde mig inte ens om att gå in och kika.

På vägen ut stannade jag till vid en lite brasa vid en av ugnarna. Behövde värma mig lite ytterligare. Trotts att det inte var så många grader, kanske -2, så blir man  utkyld efter ett tag. Man rör ju inte så mycket på sig utan blir mest stillastående i väntan på köer och att bara titta. Med kameran i högsta hugg så spanar jag efter något att fota.

Det gäller att vara beredd om något ovanligt eller roligt dyker upp framför mig.

Ha de!

 





Ännu en dag…

28 11 2019

Hoj Hoj,

Då har ännu en dag passerat. Livet 2.0 rullar på. Snart har 1 månad gått. Tiden flyger fram. Känns nästan som fortare än förut. Är det för att man är i nedförsbacken nu? Regnet har gjort att jag inte känt för att ta några promenader på förmiddagen. Känns som det regnat sedan 1 November. Någon enstaka dag då solen visat sig någon timma eller möjligen två.

Med andra ord så har jag inte lyckats fått någon ”struktur” om man nu kan kalla det på mina dagar. Jag skriver lite på FB. Funderar lite. Skriver lite här. Måste få igång studion. Ta tag i det. Flytta ut prylar från rummet. Får vänta på inköp av studioblixtar på grund av ett kraschat objektiv. Trodde det skulle vara en smal sak med försäkringsbolaget, men det har visat sig att dom vill ha en eventuell reparationskostnad av objektivet. Idag har jag skickat in det till Nikon Service för utlåtande. Mer kostnad som jag kommer att lägga på försäkringsbolaget. Jag undrar om inte reparationskostnaderna överstiger ett nyköp.

Något som är mycket ovanligt för att vara jag, är att ingen semester tur är ens påbörjad. Ingen planerad överhuvud taget. Två landskap ej ännu utforskade så varför inte. Vi får se hur det går med allt. Lite osäkert ännu.

Nu får det vara nog för idag. Hoppas verkligen att molnen lättar och den efterlängtade solen kommer fram.

Bosse lirar. Celtic Women. Lite skotsk musik. Gillar takten. Vackra röster har dom. Lyssna och njut.

Ha de!

 





Déjà vu

19 11 2019

Hoj Hoj,

Déjà vu. Precis vad det är. Ingen skillnad på väder från den ena dagen till den andra. Så otroligt rent ut sagt as-tråkigt. Sitter vid köksbordet och tittar ut på en regnig dag. Som igår och i förrgår och några dagar till innan. 5,4 mm idag. Beigt.  Det känns som denna höst varit speciellt regnig. Kanske misstar mig, men så känns det. Å andra sidan var det snökaos för 3 år sedan. Pest eller kolera. Bara att välja verkar det som.

Idag var faktiskt solen framme i säkert 2 timmar. Soltimmarna ökade med 2 under en 14 dagars period. Underbart. Ser ut som det skulle bli lite växlande molnighet imorgon i alla fall. Ska komponera bild nummer 2 av nästa dag/natt bild. Var ut idag, men fick inte till vinkeln och placeringen. Det är mycket som ska stämma överens för att få en så exakt kopia av en bild fotad någon eller några dagar senare. Referenspunkter där stativet står, kamerans riktning, horisontlinje och brännvidd. Idag var hade jag ingen riktig koll. Trodde det, men det visade sig inte vara så. Det var ju 3 – 4 dagar sedan jag tog första bilden. Nytt försök imorgon.

Det som bara inte får hända hände för ett par dagar sedan. Ett missöde som kunde kosta mycket pengar. Nu kommer jag undan med 1500 kr. Vi hade varit nere och handlat. Jag hade kameran med mig men den var inte i kamera bandet som jag har runt halsen. Det låg hemma och  jag hade kameran med mig utan det. På väg in med kassar och annat så tog jag kameran i samma veva. Varför gå två gånger? Verkar ju onödigt. Tog kassarna och la kameran i armvecket och klämde åt mot kroppen. Där låg den stadigt. När jag kom innanför dörren så skulle jag ju sätta ner matkassarna och då behövde jag ju räta ut armarna för att dom skulle nå golvet. Nu var kameran helt borta ur minnet. Eftersom armarna blev raka så klämdes den ju inte mot kroppen längre och accelererade med 9,82 m/s² mot golvet. På ett ögonblick så dråsade kameran ner i golvet. Jag sa ett par väl valda ord typ, Ässch det där var väl tokigt. Eller kanske aningen starkare. En snabb okulär besiktning av kamerahus och objektiv visade inga skador. Provtog några kort och fokusen fungerade. Lättnad. Tills jag senare började se ett ljust suddig parti på bilderna. Typiskt skit på linsen så fram med putsduken och körde några varv. Tog nya kort och såg inget. Tänkte inte på att jag ändrade brännvidden. Efter några kort så såg jag det där suddiga igen. Kollade när jag kom hem in i objektivet och såg då att ett glas var krossat och låg som splitter runt objektivet. Då förstod jag var den suddiga fläcken kom ifrån. Tusenlapparna seglade iväg framför mina ögon. Det var ett perfekt objektiv med både vidvinkel och zoom och förstås allt däremellan. 70 mm som är perfekt för porträtt. Lite sinnesnärvaro fick jag senare på kvällen då jag kom på att kolla hemförsäkringen. Så till min glädje att jag hade tecknat tilläggsförsäkring för allrisk. Vardagligt tal en s.k drulleförsäkring. Nu skulle jag klara mig med en självrisk på 1500 istället. Lite skillnad mot 5900 kr. Nu återstår bara att se hur försäkringsbolaget fungerar.

Ni har väl inte glömt att kolla in korten 🙂
https://runarlarsson.myportfolio.com/

Ja det blev mycket om foto nu.

Ha de!





Vad är det för fel….

12 11 2019

Hoj Hoj,

Vad är det för fel. Nu har vädret verkligen kommit i en formsvacka. Kollade 10 dygn framåt och det var bara regn. Hur tråkigt är inte det på en skala? Längtar så mycket efter sol, eller i alla fall uppehåll, så jag kan ta några promenader. Lyckades klämma in en i går och en liten en på kvällen.  Över 6000 steg blev det.

Idag var jag ner till biblioteket med Nellie och Jennifer. Nellie lånar böcker för att träna läsning. Himla tjusigt var det i dom för mig nya lokalerna. Var in en snabbis igår också, men var till en början på väg till gamla den gamla lokalen. Nästan framme insåg jag att dom flyttad ner till centrum. Gjorde en laglig u-sväng. Fungerar även om man promenerar som jag gjorde. Riktigt snyggt med lite fina inslag av gröna portaler. Några personer var där. En herre satt med sin dator och såg väldigt koncentrerade ut även om han hade hörlurar på sig. En del skrivblock på bordet, så det är lite oklart vad han gjorde. En kille tog en lugn stund och tittade på någon film i telefonen. En tjej letade kanske efter en bok via bibliotekets dator eller så surfade hon.

Lite kul har jag märkt att jag lägger märke till mer detaljer nu sedan fotografering tagit fart på allvar. Tänker lite längre än vad jag bara ser. Tyvärr är jag ingen bokmal. Saknar det faktiskt. Kan inte koncentrera mig på det jag läser. När jag lagt ifrån mig boken är det som bortblåst det jag senast läst. Måste backa lite i boken för att komma igång ingen och hitta tråden. Ett steg framåt och två bakåt är ingen bra kombo när man läser böcker har jag insett.

En liten fin detalj på biblioteket var den barnsko som satt under en båge med växter på väg in mot barnavdelningen. Var givetvis tvungen att ta ett kort på den. Gillar verkligen sådana här små detaljer som är lite udda. Trodde först att den fyllde en funktion som ”möbeltass” men såg att benen bakom inte hade några skor. Det var en annan tanke bakom som jag gillade. Kanske anknytning till barnavdelningen för böckerna. Så enkel men samtidigt genialisk.

Ha de!





Söndag kväll

10 11 2019

Hoj Hoj,

Söndag kväll. En helg som jag knappt varit ute på. Regn, regn och åter regn. Bara varit till ICA och handlat lite kaffebröd och tårtbottnar. Sån dag idag då en behöv lit extra å bju på. Kom att tänka på Ingemar Stenmark. Därav föregående text. Jag minns när en reporter frågade han typ hur han kunde vara så snabb. Han svarade med: De e int lätt å förklare för en som int begrip. Helt underbart svar. Han bara gjorde det liksom som, så som han alltid gjort.

Det ser ut som man skulle kunna ta sig ut med Nikon imorgon. Enligt SMHI ska den stora gula visa sig. Den fanns tydligen kvar i alla fall. Man började ju tvivla. Riktigt sugen på att komma ut med kameran igen. Senast var det foton från alla hellgons dagen vid kyrkan. Några lyckade blev det. Så pass att något ska vara med i pastoratstidningen. Kul att få lite spridning av bilderna. Skulle behövas mer för att få snurr på det.

Känner att jag inte kommer igång med något vettigt. Har nog med det evinnerliga regnandet att göra. Vill börja med promenaderna på förmiddagen. Är nog det som behövs för att komma igång. Hoppas det i alla fall. Inte börjat röjt för studion heller trots vädret som egentligen var exemplariskt för inomhus göromål. Det är rätt stora saker så när jag väl börjar så går det nog ganska fort. Problemet är att vart ska jag göra av det? Andreas rum ligger farligt till. en del kan jag nog knöka in i garaget också. Ska försöka sätta ut något till försäljning också om jag orkar med alla tomtar som ringer. En del vill helst ha betalt. Kör hellre grejorna till tippen än tjafsar.

Ingen riktig kolla vad som finns. Vad jag vet är det en barnresesäng och två tv apparater. Blir spännande att se vad det är.

Ha de!





En vecka….

8 11 2019

Hoj Hoj,

Då har en vecka gått. Det går undan även nu. Kanske fortare känns det som. Inte fått riktigt snurr på rutinerna ännu, men har vaknat i en vecka nu utan huvudvärk. Underbart bara det. Tänkte börja dagarna med lite längre promenader och Nikon får förstås följa med. Måste nog bestämma att på förmiddagen går jag en runda helt enkelt. Eftersom Nikon får följa med så finns det begränsningar som vädret utgör. Jag är övertygad om att tar jag en promenad utan kameran, så kommer jag missta just det där kortet. Kortet som man väntat på att ta. Det har redan funnits några när jag suttit på den Röde på väg in till Gruvan.

Kanske börjar röja lite idag i källaren där jag ska göra i ordning för en studio. Det regnar ändå ute, så det skulle väl passa bra att göra något inomhus. Ser ut som jag kan fortsätta i helgen som kommer också. Två blixtar och två softboxar står på fotolistan. Det ska bli riktigt spännande att köra igång med detta. Får jaga några intresserade först för provtagning av kort mot att jag får använda dom i visningssyfte. Kopior for dom givetvis med sig med fulla rättigheter till dom. Det enda jag vill är att fotograf anges vid publicering i media. Ännu inte klar med studion så det får vänta ett tag, men är ivrig att komma igång.

Ja många idéer har man nu då man får tid att fundera. ”Mitt” träd som jag skulle fota i alla årstider missade jag höstbilden på. Från en dag då den var full med blad, grön och fin tills några dagar senare då inte ett endaste löv fanns kvar. Så är det när man bara hade tid på helgerna. Nu får jag vänta ett år till innan jag får mitt kollage klart. Men den som väntar på något gott….

Det har blivit en hel del bilder på sistone. Jag har nu en portfolio på https://runarlarsson.myportfolio.com/
Gå gärna in och kika. Bilder av blandad karaktär.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: