Annonser

På nåt sätt..

9 10 2018

Hoj Hoj,

På nåt sätt så rullar dagarna på, blir till veckor. Känns som en evighet. En evighet sedan då vi stod längst upp i norr. Blickade ut över Barents hav. Ett blått hav som övergick till en klarblå himlen. Eller var det himlen som sjönk ner i havet. Gränserna suddades ut. Därute snett åt vänster ligger Svalbard. En mäktig, underlig känsla. Att få stå där med den man älskar. Att få dela så mycket tillsammans. Måste ändå vara högsta vinsten. Att få dela det man gillar mest med den man älskar.

2 månader. Är det en evighet? Nä, egentligen inte, men känslan av en evighet finns där ändå. Det kan ingen ändra på. Årets tur var den mest perfekta hitintills. Underbart väder. Tältade alla dagar utom 4. Vilken rutin vi byggt upp under årens lopp. Var och en har sina uppgifter. Så har det fungerat från dag ett faktiskt. Har man ett bra samspel, så behövs inga ord egentligen. Allt blir så givet ändå.

Så många minnen från dom möten vi gjorde med folk längs vägen. Underbara människor. Dom flesta öppnar sig och berättar om ställen att besöka. Vi skulle lugnt kunna tillbringa hela sommaren på hojen. Med dom tips vi fick om Lofoten skulle vi bara där kunna tillbringa 1 vecka. Vi anser att en del av semestern är just alla dom möten man gör. I Bjerkvik när vi kom från Nordkap satt vi säkert närmare 2 timmar och pratade med en norsk hojåkare över en kopp fika. Han berättade om dom tunnlar han var med att byggt.

Ett besök som jag planerade var Holmen Husky Lodge. Vår kärlek till Husky blev inte mindre av att se dom valpar som lekte vid våra fötter. Egentligen skulle besöket bokas, men det missade jag. Han såg våra tindrande ögon inför alla Husky´n som fanns där. Vi fick en visning och komma in bland dom. Valparna var 12 veckor och höll som bäst på att lära sig att inte nafsa och smaka på allt. Kardborrbandet ner på hojbyxorna var intressant, men ett bestämt nej så släppte dom och backade en bit. Skulle så gärna vilja ha en Husky. Vet att dom kräver mycket motion och sysselsättning, men älskar dom verkligen.

Ja när man skriver om detta så är man tillbaka igen. Tillbaka där vi trivs allra mest. Så underbart i norr. Lugnt och tyst. Ingen jäkt. Vilken natur. Vi kan bara sitta och titta. Helt tysta under en lång stund. Det är avkoppling.

På nåt sätt så rullar dagarna på….

Annonser




Regementets dag 2018-10-06

6 10 2018

Hoj Hoj,

En lite sval morgon. 7 grader varmt. Enköping skulle besökas idag och med 7 grader och mulet fick det bli Fabbe som tog oss dit. Det var regementets dag med uppvisning av olika pansarfordon och det fick man väl inte missa. Vi kom fram i lagom tid tills uppvisningarna skulle ta sin början.

Var in till lite olika tält och grupper och kollade lite. Kikade på vädergruppens dator med dopplerradar inkopplad. En radar bild säger väldigt mycket och med lite vana ögon så säger den ännu mer. Såg prognoser några dagar framåt. Saknade lite barometer visning så jag kunde jämför deras med min Casio. Jag har ju en liten väderprognos med mig hela tiden med min Casio som visar tendenser i lufttryck. Funkar jättebra om man är på något sånär eller allra bäst på samma höjd då trycket är beroende av altitud.

Mycket folk och som vid Flyguppvisningen i Uppsala var det folk på väg in från vägarna i köer, så programmet blev lite förskjutet. Efter lite pompa och ståt från militärorkestern så brakade det lös. Två pansarvagnar stormade in mot lede fi i en dunge. Riktiga smällar och därefter knatter från militärernas automat karbiner. Mäktigt att se pansarvagnarna rulla fram i full art över ängen mot dungen samtidigt som kanonerna ljöd.

Efter första anfallet upprättades en sambandscentral med några fordon. Ett av dom vägde 26 ton så det var ett ganska kraftigt fordon och väl bepansrat. Det fordonet användes för att spana efter lede fi och viktigt var att få fordonet i våg för att få bästa effekt från antennerna. Kan vara problem ute i busken att få fast mark för stödbenen för denna tyngd. Vidare sattes ett annat fordon upp för ren kommunikation. Ett något lättare fordon för att inte säga mycket lättare.

När uppvisningen var klar gick vi mot mat trossen och tog oss en värmande tallrik ärtsoppa. Mycket god som vanligt. Uppåt hundra meter lång kö till korvarna, men typ 25 till ärtsoppan. Inte så populärt tydligen och det var ju vi glada för. Sedan gick vi in i Ledningscentralen byggnad. Lite märkligt att man kunde ströva omkring lite hursomhelst. Vi hittade en fika automat i byggnaden och tog varsin kopp. Vi var kaffesugna så det fungerade med två små tetror mjölk och två sockerbitar. Vi slog oss ner i några fåtöljer och fikade.

Efter fikat tog vi oss ut mot utgången igen av regementet. Överallt i skogen strövade civilister omkring. Gick förbi några bauta stora paraboler med en massa varnings och förbudsskyltar för bland annat elektromagnetiskt fält. Fotografering där var förstås förbjudet då det trots allt var skyddsobjekt, men man kunde gå typ precis utanför stängslet där dom stod 4 meter in.

När vi passerade vakten vid utgången frågade jag hur dom skulle hitta på alla civilister som irrade omkring på området. Vi träffade en dam bland annat som inte hade en susning om vart hon parkerat bilen. Den stod i närheten av en skog var det hon mindes. Dom skulle gå en runda sedan och leta reda på irrande civilister. Troligen med hund. Vi hittade i alla fall ut.

När vi ändå var i utkanten av Enköping så kunde vi lika bra svänga in. Vi körde till centrum och parkerade. Gick mot Tammerfors Konditori. Kändes lite ovant att vara där utan hojen. På väg dit såg vi utgrävningar vid centrum. Vi såg ganska många träpålar som var framgrävda. 1868 blev Doktor Westerlund stadsläkare i Enköping. Troligen han som gett namnet till krukväxten med samma namn. En växt som luktar starkt om man rör vid bladen. Som efterrätt till ärtsoppan fick det bli en bakad potatis med skagenröra. Mycket gott.

Vi tog och gick en runda i Enköping. Vi kom ner till Fisktorget. Klicka här för att få en ljudbeskrivning av fisktorget.  Fisktorget var förr i tiden en marknadsplats med försäljning av fisk, kött och grönsaker. På torget finns det många växter. bland annat detta vackra bergkörsbärs träd med sina eldröda blad innan dom fälls. Kan bara bara tänka mig hur vackert det är när det blommar på våren. Vi vandrade vidare förbi torget och fick se en syn som påminde mig om Trosa väldigt mycket. En kanal med båtar och röda magasin. På andra sidan kanalen fanns det en park som säkert behöver besökas nästa sommar.

Hamnmagasinet var lokaler för diverse läckerheter som räkor, glass och mat förstås. På denna lilla promenad vi gjorde så såg vi så många matställen. Inte vad vi sett någon annan stans. Hit ska vi i vår och smaka på läckerheterna och se trädet blomma. Förhoppningsvis med hoj annars blir det med Fabbe för hit ska vi. Det är en sak som är säker.

Ja där ser man vilka guldkorn man lätt kan gå miste om utifall man inte tar sig tid och vaskar lite. Helt underbara ställen som finns gömda nästan mitt i städerna. På väg ner hit såg vi stenar i trottoaren som visade vart vattenlinjen gått för dryga 800 år sedan. Ofattbart att vattenlinjen var så långt upp när man nu ser den lågt nere i ån.

Det var dags att lämna Enköping för denna gång så vi gick uppåt centrum igen där vi hade bilen. På väg upp från hamnen så såg vi dessa illbattingar som satt och gaddade ihop sig. Ser ganska oskyldiga ut, men passa er 🙂

Vi rullade på igen mot Rimbo och såg ett antal fega typer som lämnade landet för varmare breddgrader. Väderstrecket var utstakat och den som tog täten i V formationen hittade mot sydligare breddgrader. Lite orättvist tycker jag att lämna oss och bara plocka russinen ur kakan.

Det blev en helt underbar dag i Enköping.

Ha de!





Funderingar en……..

25 09 2018

Hoj Hoj,

Funderingar en tisdagskväll. Monica jobbar natt. Grabben spelar i källaren. Sitter med en kopp fika och Bosse spelar för mig. Gamla låtar. Just nu Everlasting Love med Love Affair. Bosse vet vad jag gillar. En blandning av gammalt och ”nytt”. Jag skrev en kommentar på FB idag om att ha något att se fram emot. En ”Påse Polly” som man slänger iväg en bit bort i månaden eller kommande. Det gör att man har något att se fram emot. Längta till. Nu när dagarna tryter med hojåka.

Ett sätt är att planera nästa års semester. En digital resa genom Sverige tar sin början. Nu tänkte jag börja lite i andra änden. Lagt in några ställen att besöka och sedan fixa en rutt runt detta. Nästa års semester kommer bland annat att bli dom enda 2 landskap som vi har kvar. Öland och Gotland. Den kommer inte att bli lika lång som årets, men en sväng in i Norge blir det. Kanske redan över en långhelg i Maj. Som jag skrivit förut är jag sugen på att se Hardangervidda och Rjukan. Norsk Hydros anläggning. Den som tyskarna använde för att göra tungt vatten under andra världskriget för tillverkning av kärnvapen. Tanken har funnits där under många år. Detta på grund av ett föredrag jag höll i skolan. Detta berörde mig djupt redan vid unga år. Vilka kämpar i  Kompani Linge var som tillsammans med Engelsmännen stred mot tyskarna för att förhindra deras tillverkning av tungt vatten. En viktig strategi var att ”visa” att attackerna kom från England. Engelska cigaretter och material ”planterades” ut. Detta för att hindra vedergällning mot Norges civila befolkning. En bi effekt av detta var att tyskarna tyckte att tillverkningen var så viktigt att fler resurser sattes in i Norge vilket försvagade dom i andra länder. En strategi som har använts för trampminor. En skadad soldat skulle överleva och då krävdes det två friska för att bära bort den skadade. Genast sattes 3 stycken ur striden.

Några andra ”Polly påsar” är ju dom resor man kan göra under denna period. Jag har planerat några med tåg och hotellövernattning. Ser redan fram emot dessa små utflykter. Att åka tåg är något speciellt och kanske särskilt för mig som gillar tåg. Ett fantastiskt färdmedel när det fungerar ska jag väl tillägga. Gott om plats. Mjukt och fint. Love it. Första går bara ner till Norrköping. Nästa går till Köpenhamn. Den blir en Pappa / Dotter helg.

Ha de!

 





Några få dagar kvar

17 07 2018

Hoj Hoj,

Dagen närmar sig. Bara några få dagar kvar nu innan det bär iväg. Varselljusen riktas mot norr. Planering klar sedan länge. Finslipning i flera omgångar. Jag älskar det. Förberedelserna. En del av upplevelsen. Visst kan man bara gasa iväg fast lägger man in lite saker att se på vägen så ger det så mycket mer. Vissa avsnitt känner jag igen från den digitala världen när den sedan omvandlas till analog.

Vi startar rätt tidigt på morgonen och kommer fram till staden, samhället eller byn i skaplig tid och hinner gå runt i den innan den släcks ner. Butiker som stänger och töms på folk. En del av resan är ju att träffa folk. Prata med dom. Låta dom berätta om guldkornen på orten. Sådant man inte kan läsa sig till. Inte ens på Internet. När man väl fått kontakt så är det som att öppna pandoras ask. Orden väller ut. Gärna äldre som har lite historia med sig. Så kul att se dom lysa upp när dom berättar om sina minnen. Kanske inte så många som lyssnar. Inte många som ger sig tid. Det händer ganska ofta att vi blir kvar någon timma extra bara för att prata med folk. Rekordet ligger nog på 5 timmar. Det var värt varenda minut. Sådant berikar en själv och alldeles säkert dom som man lyssnat på. Det behövs så väldigt lite. Minns en gång utanför en butik. En liten kille runt 5 år stod och tittade med tindrande ögon på hojen medans hans mamma packade bilen. Frågade lillkillen om han ville provsitta. Han sken upp och tittade på sin mamma för godkännande. Jag kyfte upp honom och han sken starkare än solen. Hans mamma tog ett kort på honom. En liten gest från mig, men det kanske sitter kvar i killen för evigt. Minns den där ”gubben” som lyfte upp honom på hojen.

Det är så det ska vara. Ingen brådska. Inga ”måste hinna dit”. Nä låt det ta den tid det tar. Då blir det så mycket bättre. Nu ska jag ut och tvätt hojen.

Ha de!





Uppsala Domkyrka

1 07 2018

Hoj Hoj,

Vi gjorde ännu besök till Uppsala Domkyrka. Dom 118,7 meter höga tornen är en imponerande syn som syns långt utanför Uppsala. Inte många som vet att kyrkan har även Sveriges största kyrkklocka. 7360 kg väger den. Tänk vilken påfrestning när den sätts i gungning. Domkyrkan har inte mindre än 4 orglar. Den största med mest stämmor är Ruffattiorgeln. Hela 97 stämmor. En av stämmorna är en 32″ Subbass. När den ljuder vibrerar luften i kyrkan. Ett mycket dovt muller hörs, men du känner desto mer vibrationerna.

Har på senare tid upptäckt att kyrkor ofta har någon demonliknande figur någonstans. Oftast på takens hörn eller något torn. Denna till exempel från Uppsala Domkyrka på tornen.

Ha de!





Började lite camping

16 06 2018

Hoj Hoj,

Behövde ju pröva tält och den nya luftmadrassen så Nellie och jag sov i tältet i natt. 34 dagar kvar bara innan varselljusen riktas mot norr. Det rullar på fort nu tills sista veckan då sirap verkar ha kommit in i alla klockor. Hur nu det skulle kunna påverka dagens digitala klockor. Faktum är att det gör det.

Vaknade rätt tidigt i morse som vanligt. Ett herrans liv på ett gäng måsar som hade livliga diskussioner. När måsar kommer in så  brukar det tyda på kommande regn. En snabb koll på Casio klockan och inser att måsarna får skaffa sig varsin sådan. Barometern var på stigande tendens så något regn är inte på ingång. Inte detta dygn i alla fall.

Idag blir det bil upp till Gryttjom och ska se på när Angelica slänger sig ut ur ett flygplan. Som tur är har hon en tätt bakom sig som hon sitter fast vid. Sugen själv på att göra det. Fritt fall från 4000 meter i 200 km/h skulle kunna vara något. Selen passar med stor sannolikhet dig som väger mellan 40 och 100 kg, känns tryggt. Om den passar vet man först när man tagit mark eller?

I morgon blir det Adventure upp till Älvkarleby. Fallens dag som alltid är söndagen före midsommar. Första gången jag var dit blev jag överraskad av mängden besökare. Helt otroligt vad med folk som tagit sig dit. Ett tips kan vara att ha med sig kontanter då närmaste bankomat finns i Skutskär. En bit att åka i onödan. Kaffe (äkta) packas förstås med och Skogaholm och stekt ägg. Åker it god tid innan dammluckorna öppnas och tar ett stop med fika på vägen.

Ha de!





Nu är det varmt

3 06 2018

Hoj Hoj,

Tanken var att åka hoj till Vittinge Kyrka idag , men planerna blev ändrade. Flera passagerare skulle med, så Fabbe fick rycka in. Det var kanske lika bra det då Fabbe kan tillverka kyla. 32 grader varmt. Helt otroligt. Nu, klockan 21:11 är det 24,5 grader varmt. Man börjar ju fundera lite hur detta ska gå. Lite kunde ju sparas till i slutet på Juli och en månad framåt. Kyrkan var i alla fall sval. När man klev ut i solgasset kändes dem som en käftsmäll då värmen slog emot en. Tryckande värme.

I lördags var vi till Norrtälje och Custom Bike Show. Många snygga hojar fanns och ett gediget arbete bakom dessa, men, och ett stort MEN. När ska dom användas och hur? Många hade ju inte ens vettiga sadlar. En som såg ut som ett polerat säte från en 40 tals traktor. En annan såg ut som att sitta på ett räcke. En sak är säker att det inte blir några längre om ens några turer på dessa. Kanske bara utställningshojar som forslas mellan olika shower / utställningar. Såg en del släp och skåp så det var nog sättet att färdas med dessa.

Det är troligen därför som jag tycker CBS inte är så intressant. En hoj ska vara praktiskt och användas. Imponerad ändå över allt arbete dom lägger ner på något som inte går att användas som en hoj. Visst fanns det hojar som fungerar i praktiken, fast då med begränsade mil. Själv skulle jag kunna köra BMW´n i sträck säkert 70 mil, genom att ställa mig upp ibland. Tröttsamt, Ja, men inte alls omöjligt.

Fast en himla tur ändå att vi är olika. Skulle vara tråkigt annars. Säger som jag alltid sagt att det spelar ingen roll vad du kör, bara du kör. Avslutar med en bild på en i mitt tycke den snyggaste hojen som Honda skapat. Honda 750 Four. Vilken motor. Vilken skapelse.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: