Lite av varje

25 04 2022

Det har blivit lite av varje den senaste tiden. Gemensamt är ju att Nikon fått följa med förstås.

Jag var till Borgmästarholmen en dag i förra veckan. Trots närheten till det har jag aldrig varit där förut. Passade på en kalas dag att ta bussen in och promenera ut till Borgmästarholmen. En riktigt fin slinga på 700 meter runt holmen med flera grillplatser. En grillplats var även handikappvänlig så det gick att ta sig dit med rullstol. Sånt gillar jag. Alla ska få möjlighet att vistas i vår underbara natur. Vitsipporna lyste vitt i backen bredvid gamla ekar. På ett annat ställe gjorde blåsippor sin entré.

Jag var in till Medeltida- och Vikingamarknaden i Stockholm. På väg dit fångade jag detta streetphoto på Sergelstorg. Jag såg dom redan då jag passerade manifestationen mot kriget i Ukraina och redan där såg jag hur detta skulle bli taget bakom dom, med fina anonyma siluetter som bildades i i ljuset mot torget.

Vägen ner till Kungsträdgården var fylld med folk. Både till och från. Väl framme fanns det riddare i riddarutrustning som fäktades. En riddare ställde villigt upp sig för fotografering. Man kunde pröva sina färdigheter i bågskytte, men kön var så lång så min Robin Hood skills fick vänta till någon annan gång.

Det fanns dryckeshorn att köpa för den som ville utöka sitt bestånd av dryckeskärl. Det fina med dessa horn är att när man väl fått dom påfyllda tvingas man dricka upp för dom är väldigt svåra för att inte säga omöjliga att ställa ifrån sig. Kan bli tufft om dom ideligen fylls på.

Då man ändå är i Stora Människobyn så får man ju passa på att gå en sväng. Vädret var helt underbart som synes på dessa som lapade lite sol utanför medeltidsmuseet. Vi travade på ner mot Drottninggatan och följde den Norrut. Hugo var också med och han gick utan protester.

Vi gick Norrut ända till Observatorielunden och vek sedan av mot Tekniska Högskolan. Vi kom fram till Danderydsgatan som snart är ett lika utnött motiv som Stadshuset. Det blev en lång runda för Hugo´s små ben men han pinnade på bra. Nöjd att komma på bussen igen.

Ett besök på Havstornet i Norrtälje har det också blivit. 22 våningar upp med en gigantisk utsikt över Norrtälje. Nedan ser ni s/s Norrtälje och Åtellet snett upp till höger direkt efter Hamnbron.

Inloppet till Norrtälje hamn. Härifrån gick en gång i tiden båtar till Åland – Finland. Anslutning var med tåg eller buss via Rimbo. I Sommar kommer tre passagerarfartyg till skärgården att gå från Norrtälje hamn. Ett lyft med lite båttrafik igen.

En hel del promenader har även gjorts. Många lite kortare ner till sjön som bara ligger ett stenkast (om man är duktig på att kasta sten) från oss. Den här båten har sett så övergiven ut i vinter då den låg fastfrusen, men nu ser den ut att trivas igen.

Ha de!





Cykeltur

13 04 2022

Idag blev det en lite längre cykeltur. 15 km fram och tillbaka till Jägarsjön. En fin cykelväg via gamla banvallen mot Hallstavik. Ena halvan asfalterad och den andra grus. Så nöjd med min gamla 3 växlade Monark som jag köpte för 700 kr förra året. Investerade direkt i nya slangar och däck. Rullar så otroligt lätt.

Riktigt långa mindre backar som det rullar fint åt det ena hållet, men är heller inte kämpigt åt motsatta håll. Sist jag åkte här är säkert runt 55 år sedan. Då var det med lite rejälare don. Ett TP lok. Åkte med pappa upp till Hallstavik med timmer. Fick köra en bit också. Dieselloket fick kämpa lite upp för den långa backen med en massa vagnar lastade med timmer och även vanliga godsvagnar. Jag minns att et var en mycket solig dag och solen gassade vilket gjorde att rälsen expanderade i värmen och en solkurva bildades. Som tur var stod nu pappa vid spakarna och kunde bromsa så mycket det gick, men den tunga lasset sköt på och loket gick över solkurvan med en enorm smäll. När tåget stannade gick pappa ut och kontrollerade att lok och vagnar stod på rälsen och att rälsen var hel. Allt var i sin ordningen och han körde förbi alla vagnar och satte sedan knallskott för att markera platsen så att personal fick åka ut och titta mer noggrant så allt var helt och inga sprickor i rälsen.

En liten bit efter Bobacken såg jag ett gäng med hjortar som låg och tog det lite lugnt. En hjort bock som hade mist sitt ena horn. Kanske hade mist det vid en duell, men han hade ändå två stiliga damer vid sin sida.

Jag fortsatte en bit längre fram för att komma lite närmare. Det tog inte lång tid innan jag blev upptäckt av flera i gruppen. Stiliga djur är det. Strax efter jag lyckades ta fotot så tyckte dom det blev lite jobbigt och drog till skogs igen.

En bit längre fram höll Norrtälje Energi på att förbereda med plaströr för fiberblåsning. Det blev lite bökigt och en kille erbjöd sig att hjälpa mig med cykeln förbi dom uppgrävda dikena. Med ens så kände man sig väldigt gammal, men jag tog tacksamt emot hjälpen. Cykelfärden fortsatte mot målet. Väl framme på den lilla väg som leder ner till sjön, så fick man en sådan där flashback av vårarna ute i Ekeby och grusvägen ner till Rimbo. Alla som bor vid en grusväg eller har åkt på en vet hur dom blir på våren när tjälen och isen/snön smälter. Cykeldäcken sjönk väl ner ett par cm i gruset och det blir liksom ingen styrsel kvar. Som tur var så blev det inte så lång bit som det var såhär. Det som slog mig när jag kom ner till sjön var att det var otroligt mycket med vatten i den. Det finns ett bord på en betongplatta, men den var det inte ens att tänka på att ta sig dit. Sjön var översvämmad en bra bit från bordet.

Det var inte så mycket liv som jag hade trott, men en och annan fågel, mest av samma art, flög ändå förbi eller gjorde några starter. Det är kul att se och fånga på foto hur dom liksom springer på vattnet samtidigt som dom frenetiskt flaxar. Mycket snabb slutartid på nedanstående foto då vattnet inte hunnit sjunka tillbaka utan hänger i luften.

Det kommer att bli fler cykelturer med kameran då Monarken imponerade stort på mig.

Ha de!





Monarken kom ut

27 03 2022

Idag kom Monarken ut. Den tvåhjuliga som jag har. Ett mycket bra köp förra året. Rullar så otroligt lätt. 3 stycken navväxlar i Torpedo nav alldeles lagom. Ägde en 12 växlars REX en gång i tiden (rätt länge sedan när jag tänker efter) och den var det konstant något meck med växlarna och orkade till slut inte hålla på att trimma in dom för att jag skulle ha samtliga 12, men det varade bara en liten stund.

Denna perfekta brukshoj är jag helt nöjd med. Inget Fancy Pancy bara en vanlig cykel. Det blev en tur på den till Gläntan idag där det skulle bli våfflor över öppen eld. Det kunde man ju inte motstå. Som av en ren oförklarlig händelse, så var kameran med också och det blev ju några foton. Nu när den ändå var med liksom.

Det var ingen åskvärme i luften. 5 grader varmt med det blåste. Som tur var så var det relativt lugnt vid Gläntan där vi var. Såg en blåsippa som inte tyckte det var någon idé att sträcka ut blombladen. Den stod där och såg lite ledsen ut och vem var jag att klandra.

För att hålla värmen fick jag leka läskiga skogsmonstret till Algots stora förtjusning. Lite kul att höra den där skräckblandade förtjusningen när man jagar barn. Dom vet inte riktigt om dom ska bli rädda eller skratta.

Efter några jakter så fick i alla fall jag upp värmen och fick passa mig för överhettning 🙂 . Första våfflan var klar och den fick Hugo då hans blodsocker började krypa nedåt. En våffla med grädde och sylt och lite insulin så höll han sig inom värdena.

Algot och jag gick på en liten upptäcktsfärd bland granar och stenar. Nu hade det läskiga skogsmonstret bytt skepnad till en farbror man kunde hålla i handen på upptäcktsfärden. Vi upptäckte en del fågelholkar som väntade på sina sommargäster. Just denna var av en äldre årgång enbart gjord av en ihålig trädstam.

Tove tog det lilla lugna vid elden. Täljde på någon gren eller två.

Jag började frysa så jag bestämde mig för att cykla hemåt till stugvärmen igen. Det var i alla fall en enkel men mycket trevlig stund jag fick igen med Simon, Jennifer och barnen.

Ha de!





Orättvist :(

19 03 2022

Vad kan man annars kalla det? En ung, trevlig kille som fick lämna oss i alldeles för tidig ålder. Han hade så många planer för framtiden tillsammans framförallt med Björg och Emil. Han var inne på samma spår som vi med att skaffa en husbil och skära ner på dom fasta kostnader som ett hus innebär. Vi pratade mycket om för och nackdelar med olika storlek på husbilar.

Jag fick problem med att element i köket och han såg att jag skrev det på FB. Han tog kontakt med mig och nästan ursäktade sig att han var sjuk och inte kunde hjälpa mig. Det var bara några dagar innan han blev inlagd på sjukhuset. Sån var han. Alltid hjälpsam även in i det sista. Han var oftast med på dom hojturer jag anordnade. Alltid glad med glimten i ögat.

Vi var på en mycket fin ceremoni för Nicklas i Österbybruk. En av låtarna som spelade var I´ll find my way home av Jon & Vangelis. En låt som är en av mina favoriter. Jag hoppas innerligt att du hittade hem trots att vi inte kan besöka dig. Inte ännu i alla fall.
Stort tack Nicklas för att jag fick äran att lära känna dig.
Jag glömmer dig aldrig.






En dag i Stora Människobyn

17 03 2022

Idag skulle jag träffa gamla kollegor över en lunch. Den Röde från Rimbo 11:10. Solen sken och det var redan 10 grader varmt. Det skulle bli en fin dag. Efter lunchen tänkte jag passa på och går runt och fotografera. Det var länge sedan jag var runt med kameran i Stockholm. Klädde mig efter vårväder. Vinterjackan fick hänga.

Träffade kollegorna utan för Restaurang Grodan där vi skulle luncha. Efter en trevlig lunch så tog jag väskan med kameran och gick ut i vimlet. Vart hade solen tagit vägen? Nu var det mulet och en snålblåst så nu var kläder för vårväder inte det bästa. Så är det i den här årstiden. Tar man på sig mycket kläder blir det för varmt och tar men det inte så blir det kallt. Det blev inte så mycket fotografera då jag mest behövde gå för att hålla mig något sånär varm. Passerade Sergels Torg. Mindes ett foto jag tog under en lunch. stativ och lång slutartid mitt på dagen gjorde att alla människor försvann. ett ganska kul foto. Man kan inte tro att det är vid lunchtid med livlig rörelse. Idag var det ändå ganska lugnt på Sergels Torg.

Sergels Torg

Jag fortsatte Drottninggatan ner mot Riksbron. Öster ut mot Gustav Adolfs Torg och vidare på Strömgatan. Stannade till och tog några foton på fåglarna som samlats. Dom dök efter något ätbart lite då och då. Jag frös ännu mer av att se dom guppa runt där i vattnet med isflak som flöt omkring. Fast jag vet ju att dom inte fryser.

Full aktivitet kring det stora bord som finns för dom att vila på. Ett evinnerligt tjatter. Ett helt gäng med sothöns låg i godan ro på halmbädden. Nära till maten i lådorna bredvid. En skrattmås gjorde en överflygning för att sedan landa och ta sig några frön från lådorna med mat.

Jag gick vidare mot Kungsträdgården i hopp om att snålblåsten skulle avta. Något lugnare får jag väl säga att det blev, men fryser man så fryser man. Schackpjäserna stod orörda på sina respektive platser. Stockholms mest fotograferade träd ligger i startgroparna. Någon gång i Maj har jag för mig så exploderar det av rosa körsbärsblom liksom hela Kungsträdgården av folk som förevigar stunden.

Kungsträdgården

Upp mot Sergels Torg igen. Passade på att gå in på Gallerian bara för att värma mig. Satt en stund och värmde upp mig igen innan promenaden mot Tekniska Högskolan och den Röde. Passade på att ta ett foto på Klarabergsgatan. Ganska så lugnt där också. I Livet 2.0 så tänker man inte så mycket på att det är vardag och dom flesta är på sina respektive gruvor.

Klarabergsgatan

Gick upp på Mästersamuelsgatan och ner mot Regeringsgatan. Samma väg som jag så många gånger gått från gruvan till den Röde. Stannade till där Kungsgatan passerar under. Stannade upp en stund. Tog några foton.

Kungsgatan

Tog trapporna ner vid Jutas Backe mot Birger Jarlsgatan och upp mot Eriksbergsgatan. En jobbig uppförsbacke då som nu. En brevbärare inne i en port för att dela ut post. Klockan var runt 16 så jag tyckte han var ute lite sent. Det kanske var som på min tid att det fattas folk på vissa distrikt och fick köra något extra. Vad vet jag.

Ordenstrappan ner och över Karlavägen mot Danderydsgatan. Genom portalen och vidare mot Tekniska Högskolan. Utan att planerat det så blev det tajmat in i minsta detalj. Den Röde rullade fram som på beställning när jag väntade på grön gubbe.
Ha de!





Härliga dagar

11 03 2022

Solen har skämt bort oss i några dagar nu. Skulle även fortsätta i helgen som kommer. Våren är nog här får man nog inse. Tranorna har kommit till Kila. Snart landar dom även på fälten här uppe. Fåglarna kvittrar för fullt och hackspettarna knackar i träden. I hopp om att hitta en partner. Man hör dom i skogen då en knackar och en annan svarar en bit bort.

Många promenader har det blivit. Korta som långa. Med dom bensinpriser som det nu är så får man spara på bensinen till bara nödvändiga resor. El priset gör ju sitt till också att holka ur börsen. Försöker spara på förbrukningen så gått det går. 16 % mindre förbrukning mot Februari än så länge. Ändå har jag för mig att Februari inte var så kall. Sänkt värmen till 19,5, diskar för hand. Alla lampor är LED så där kan man inte göra några stora besparingar, men vi har minimalt med lampor på ändå. Många batteridrivna LED ljus och lyktor.

Nu till promenaderna istället. Mycket roligare än allt annat skit som är. Många har det blivit som jag skrev inlednigsvis. Det börjar gå lättare nu att gå runt Näset, som är en riktigt fin runda. Den landar på lite mer än 7 km. Riktigt fin skog där även om det var rätt många vindfällen sist vi gick där. Bilden nedanför är därifrån. En liten bäck som jag ska gå till när riktiga snösmältningen kommer igång. Då forsar det ganska mycket vatten där. Jag hörde den förra våren då jag gick där och hade förstås kameran med mig, men jag villa ta ett foto med lite längre slutartid och då behövde jag stativet. Jag kom dit några dagar senare med stativet och då var skådespelet förbi.

Det är så avkopplande att gå runt med kameran. Ibland blir det bara korta turen på några km runt Rimbo, men jag brukar hitta något som är värt att fota. Sållar ändå lite när jag kommer hem och redigerar. En runda brukar bli ner mot Långsjön och runt spåret som har plågat många skolelever genom tiderna, mig inräknat. Man blir påmind när man ser kontrollerna längs spåret som man skulle klämma på ett papper. Ibland användes någons märken som en mall som man tryckte av med en nål. Påhittigt.

Små knoppar på hasseln har kommit. Fröstänglarna är så fina nu då dom är så gröna. en härlig årstid som vi har framför oss. Naturen vaknar till liv efter vinterns sömn. Jag tror syrenen har fått skapliga knoppar också. Har inte tittat efter, men skulle i alla fall tro det. Skulle vilja ta mig till Angarnssjöns naturreservat och kika på lite fåglar som kommer. Det har varit fullt med bilar på parkering har jag sett då jag åkt förbi där med hojen på väg till och från gruvan. Var där en gång förra sommaren och såg i alla fall en tofsvipa. En stig på c:a 5 km ska finnas runt sjön. Den kanske man får pröva. I södra änden av sjön ska det tydligen ligga en fornborg också och åt höger när man går ner mot sjön en hällristning. Sånt är alltid kul.

Det verkar mer och mer intressant med Angarnssjöns Naturreservat.

Ha de!





Dagarna rullar på

28 02 2022

Ja dagarna rullar på. Veckorna likaså. Jag var tvungen att gå tillbaka lite bland mina foton för att se vad jag gjort.

Ja nu har det verkligen blivit fart bland fåglarna vid serveringen. Fullt med dom och fyller på matarna med jämna mellanrum. Riktigt kul att studera dom. En olycka skedde då en Domherre flög in i köksfönstret. Jag var ut och hittade honom sittandes på altanen. När jag kom fram så flög den upp och gjorde en lov in i ytterligare ett fönster innan den satte sig på trappräcket. Trots två ”vurpor” så släppte den inte taget om det solrosfröet som den hittat. Den var säkert noga utvald och alltför värdefull att släppa taget om.

Många promenader har det blivit då jag i stort sett är ute varje dag. Ibland tar Daniel och jag en promenad tillsammans. Mycket trevligt att ha en likasinnad fotofantast att promenera med. Vi ser ofta samma saker som bara skriker över att bli fotograferade. Trots att vi båda ibland fotar samma objekt så blir det annorlunda. Det är kul att se hur någon annan ser det som fotas. Det här fotot var ett foto som bara måste tas. Solen sken så fint på trädet på ängen.

En promenad nere vid sjön brukar oftast bjuda på lite något att fotografera. Som det här isblocket som låg och blev belyst av eftermiddagssolen med sitt lite gula sken.

Och det här vasstrået som belystes av det gula ljuset från en nedåtgående sol. Den gick bara inte att låta bli att fotografera. Det blev den dagens mest lyckade foto.

Idag (28/2 22) var Daniel och jag till ett område med de äldsta boplatserna och gravlämningarna i hela Stockholms län. På en skogshöjd ligger Tistelkullen. En kultplats med stencirklar och gravrösen som använts från bronsåldern, alltså c:a 1800 f.Kr – 550 f.Kr, till järnåldern c:a 550 f.Kr – 1050 e.Kr. På dom ben som hängts upp ser man vikingatecken för, resa, ägodelar, separation och genombrott. Kanske en liten historia skriven i nutid på benen som är upphängda i ett band.

På fler ställen vid trädet finns det mer lite ockulta tecken. Man undrar lite vilka som gjort detta och i vilket syfte.

Området utgörs av fornlämningar med ett flertal runda stensättningar. Ett stort block finns i mitten. Blocket är 4×4 m och 2,3 meter högt. Blocket har en plan översida. Då marken nu var täckt med snö, så kunde vi inte dom stensättningar som finns. Vi kunde däremot ana en del av dom. Detta betyder förstås att vi kommer att komma tillbaka och utforska ytterligare.





Action på is.

12 02 2022

Idag fick jag tillfälle att fota isracing. 7 stycken bilar var samlade på isen. Mest hörbar var en SAAB med en 2 takts DKV motor på 100 hk. Lite raka rör så den var det första jag hörde då jag klev ut ur bilen på parkeringen. Ljudet bådade gott. Ett ettrigt ilsket ljud som spred sig över sjön.

Blank is på sjön, så det fanns inga vallar att luta sig emot för bilarna. Lite lättare att köra utan vallar då det gick att flyta ut om ingången blev för fort till böjen. Samtidigt så kan vallarna bli rätt hårda och då är det inte så kul att ”luta sig” emot dom. Det var inte första gången som dessa körde på is.

Fullsmetade däck med dubb som greppade ordentligt i den blanka isen. Jag hade stor nytta av mina inköpta ”trä-på-dubb-sulor”. Det blåste ordentligt så Monica, som inte hade några dubbar, gled ibland förbi mig en bit bort. Riktigt halt alltså. Banan var riktigt lång, så det tog en stund att åka ett varv trotts nästan varvstopp på bilarna. En V8 Porsche fanns även med på isen. Dubbarna slet obarmhärtigt upp isen och sprutade som snö efter bilarna och skapade härliga möjligheter till fina foton. Solen, även om den knappt visade sig, var på motsatta sidan och gav ändå ett fint backlight på isen som sprutade.

Porsche – Peter Tvengström

Jag såg lite olika körstilar och en som körde mest brett var en Volvo Amazon. Fullt ställ i varje kurva. Killen hade en stuga i Funäsdalen och körde en hel del på isarna där uppe. Många norska förare kom dit och körde med hårt trimmade bilar med flera hundra hästkrafter.

Micke var förstås där med sin Volvo 244. En bil som jag själv ägt en gång. Dock en Volvo 244 GLT. Jäklar vilket drag det var i den. En sådan där bil som jag idag önskar att man hade haft råd att ha kvar. Jag kommer inte riktigt ihåg årsmodellen, men antal hästkrafter var jämförbart med senare årsmodell av Turbo motorn. Efter denna årsmodell sänktes hästkrafterna för att dom med Turbo inte skulle bli ledsna.

Volvo 244 – Micke

En annan typisk bil i dessa sammanhang är förstås BMW. Skön väghållning och följsam. Inbjuder förstås också att ställa upp innan kurvan och åka brett genom den. Härligt att se dom dansa fram genom kurvorna med isen sprutandes som ett moln av snö.

För er som inte sett ett fulldubbat rallydäck, så tog jag ett foto. Som ni ser så finns det en hel del dubb som är obarmhärtig mot blankisen men ger ett förträffligt grepp. Trots blåsten så var det en riktigt kul dag på isen. Tänk-om kom ju förstås om det var sol och mindre blåsigt. Då hade dagen lyfts till skyarna. Som vanligt så hade vi ju äkta kaffe med och och smörgåsar och det satt fint kan jag meddela.

Ha de!





Glatt värre.

7 02 2022

Man brukar säga att skidan den slinter, men nu har det faktiskt varit skorna som slinter. Otroligt så halt det varit den senaste tiden.

Trots den makalösa halkan har man ju varit tvungen bara att ut och gå. Jag har inte varit med om något år då det varit så mycket is som i år. Jag tror inte det bara beror på att det är varmt på dagarna och sedan fryser på nätterna, för så är det ju vid gränslandet mellan vinter och vår. En bidragande orsak möjligen men orsaken tror jag beror på dåligt vägunderhåll. I stället för att ploga har det sandats på snön. Snön som ligger packas ju förstås när bilarna kör. Detta gör att när det börjar smälta så blir den packade snön först till is och det tar väldigt lång tid innan den försvinner. Plogas vägarna så försvinner den eventuellt lilla packade snön väldigt fort och det blir inte is av den. Samma med gångvägar som är helt livsfarliga.

Det verkar vara läge för att skaffa antingen dubbskor eller åtminstone såna där med dubbar som man trär på befintliga skor. Förhoppningsvis så är det slut på eländet snart, så investering i dubbskor verkar vara lite overkill. I alla fall i år. Nåt att tänka på kanske till kommande vinter. Fast fungerar ”trä-på-varianten” så är väl det helt ok. Behöver ju inte vara fancy pancy. Vi får se om det räcker.

Hur som helst så var Daniel och jag ut på en promenad idag. Vi kom iväg i skaplig tid så det var frost på isen och det gjorde att greppet var ganska okej faktiskt. Ju mer solen värmde och smälte frosten så var det nog lika illa igen som igår. Man hör verkligen att något håller på att hända i naturen. Det kvittrar frenetiskt i träden när man går förbi. En talgoxe satt och sjöng i ett av träden.

Talgoxe

Det nya området i Rimbo börjar växa fram. Credentia är bygg- och fastighetskoncernen som står för byggandet. Inflyttning den 1 Maj i år hörde jag från en som köpt i den huskroppen som är rest. Som vanligt finns det för och emot nya områden. Förskola och skola i samma område. Kanske kunde vara läge för en liten mindre butik framöver med lite basvaror. Personligen tycker jag att det är bra att samhället växer. Större chans att några vågar etablera sig med lite andra butiker än Pizzerior som vi har i snart varje gathörn. En Thairestaurang som ligger lite i utkanten av Rimbo, vilket är ett dåligt läge, lägger ner restaurang verksamheten, men fortsätter sälja Thai varor fast mer centralt. Som restaurang har väl inte lokalen varit så inbjudande, men jag tror dom flesta, inklusive undertecknad, valde att beställa och ta hem. Det är synd att den upphör då maten var riktigt god och normala priser.

Bålbroskogen

Ha de!





Grevinnans Rå

24 01 2022

Idag blev det en utflykt tillsammans med Jennifer till Grevinnans Rå, som också är ett naturreservat i Norrtälje kommun. Vårat besök riktade in sig på en övernattningsstuga och rastplats.

Ett 53 hektar stort reservatet som omfattar mindre höjder och mindre våtmarker. I reservatet finns stugan. Det fanns en grevinna på Penningby slott vars ägor sträckte sig hit. Gränsen markerades av en s.k råsten vilken syns ännu idag. Råstenen är den vanligaste av äldre gränsmarkeringar på landsbygden och i skogsmark. Den består i allmänhet av en rest toppig sten, något nedgrävd. Stugan ligger längs Roslagsleden.

Roslagsleden

I stugan finns öppen spis och ved. Man kan däremot inte räkna med att ved finns, så för att vara säker så ta med egen. Överbliven ved sparas tacknämligt på plats. Då slipper man bära den tillbaka igen och andra gäster kan utnyttja den. Vägen dit som är ganska lång och just denna årstid lite knepig med snö och is så kan det vara lite strapatsfyllt och många gånger spännande. Gjorde en graciös landning bland mossa och snö tack och lov. Varken jag eller kameran led av det, men tog lärdom av det och kommer hädanefter att ha kameran i en kameraväska när det blir lite längre promenader i skog och mark. Jag får ta det omaket att plocka upp den var 50:e meter och fotografera 🙂
En sträcka över en vårmark var belagd med en spång. För er som är bekanta med dessa och särskilt med snö på vet att där var det lite extra spännande. Minsta lilla lutning så glider fötterna iväg.

Roslagsleden

Sommartid tror jag promenaden är riktigt fin då den kantas av ung lövskog. Små späda björkar och aspar. Nu var barrskogen det som dominerade med sin grönska. Skogen verkar att ha klarat sig bra från stormar då jag endast såg ett vindfälle. I naturreservat får endast dom träd som utgör ett hinder för gångvägen och då rasrisk föreligger åtgärdas och kapas. Ganska kuperad terräng ju närmare målet vi kom. Några lite smalare partier genom skrevor som på bilden nedanför.

Roslagsleden

När vi hade gått kanske 45 minuter skymtade vi stugan. Grevinnans Rå. Lite trött var man eftersom man hela tiden gick på spänn och parerade mellan såphala trädrötter. Som fotograf försöker man ju även att lyfta blicken, men det var inte lätt. Varje meter måste synas och bedömas vart nästa steg ska hamna. Man får helt enkelt sakta in ibland och lyfta blicken, då man skannat av terrängen en bit fram. En sista liten backe uppför ett berg och jag tänkte inte stupa där. Tog en liten omväg från stigen där det var mycket is och berg vilket jag ansåg som en ytterst dålig kombination.

Grevinnans Rå

Äntligen var vi framme. Där var stugan. Halmtak som sig bör. Smältvattnet droppade ner för stråna. Det var 3 grader varmt och som vanligt hade man tagit på sig lite extra kläder utifall att. Rejält varm var man nu i alla fall. Lördagen den 12 Augusti 1967 körde 2 fullastade traktorvagnar från Bergshamra såg via Furnäset upp till Grevinnans Rå. En del träd fick fällas för att karavanen skulle komma fram. Delarna till stugan hade spikats ihop i Bergshamra och så fort karavanen var på plats började arbetet med grunden.

Grevinnans Rå

Det såg lite väderbitet ut på utsidan, men väl inne så blev jag riktigt överraskad. Otroligt fint och välbevarat och jag hoppas verkligen att det kommer att få vara så. Säkert många som vandrat längs Roslagsleden som vilat eller sovit över här.

Grevinnans Rå

En öppen spis finns för att kanske grilla en korv eller två. Grillplats fanns även utanför stugan med några bänkar av kluvna träd. Möjligen fanns det anordning för att hänga en kittel över elden för att värma lite mat om man nu hade vatten med sig. Tittade inte om det men skulle inte förvåna mig. Det finns förstås inget vatten i stugan och toalett är ett traditionellt utedass. Säkert en upplevelse för dom som inte prövat ett sådant förut. Undersökte det inte, men här hemma blev jag nog lite nyfiken på om Kungen och Drottningen fanns på bild där inne. Ingen aning varför, men det fanns ofta på utedass förr i tiden. Kanske därav uttrycket kommer att man sitter på tronen. Vad vet jag 🙂

Som sig bör så fanns det en gästbok och den måste man ju bara skriv in sig i. Gör det på alla ställen där en sådan finns. Passade förstås på att göra lite reklam för mig också genom ett visitkort och en webbadress i boken 🙂

Grevinnans Rå

Det var dags att börja vandringen tillbaka till bilen igen. Vi hade fått vila upp oss lite så nu var det dags att ta sig ann utmaningarna igen.
Ha de!

Grevinnans Rå







%d bloggare gillar detta: