Årets sista dag

31 12 2019

Hoj Hoj,
Ja som sig bör så skriver jag en summering över det gångna året igen.

Januari:

Besökte MC Mässan som nu var på Friends Arena. Mycket trångt och bökigt innan vi kom ner till själva utställningen på golvet. I gången upp stod det drösvis med försäljare och det gjorde att det korkade igen ganska ordentligt. Väl armbågat sig fram till en nedgång till själva mässan så blev det bättre. Den monter som imponerade var KTM med en uppsjö av kläder och andra prylar i märket. Kläder och hojar var separerade vilket jag tyckte var bra. Den genomgående känslan jag fick var att MC Mässan i Stockholm är på väg att dö ut.

 

Februari:

Då kung Bore hade kommit med lite snö och därmed sätter hinder för tvåhjulingar så blev februari en månad med mycket fot och fotoredigering. Tog fram mina skills från PhotoShop kurserna jag hade som lärare på KomVux i Sollentuna. Ett otroligt kraftfullt program som satte standarden för fotoredigering för många år sedan. Mycket skoj går det att göra med programmet som här till höger till exempel. En svävande kamera. Redigeringen jag brukar göra är att få bilden att se ut som den gjorde då jag tog kortet. Det blir rätt stor skillnad ibland på fotot mot hur det verkligen såg ut. Men vem ser det som det ser ut? Kameran eller jag? Kameran har ju ingen hjärna som kan lägga färger tillrätta eller urskilja alla nyanser. Om man tänker efter så är ögat ett helt otroligt objektiv. Ljuskänsligt och med ett otroligt skärpedjup.

På luncherna tog jag med mig kameran ut i Stockholm och fotade lite vardagsfoton som det inte är så gott om. Fotogruppen översållas med foton på Kyrkor och Gamla Stan. Mycket fina foton, men saknar det liv som jag vill få i mina bilder. Gärna folk i rörelse eller någon annan situation. Det ger så mycket mer åt bilden inte bara en fasad av en byggnad.

Speciellt gillar jag streetfoto och porträtt foton. Fånga ögonblicken som är lite speciella. Mycket av fotografering i utemiljö med personer som rör sig är att kunna förutse vad som kommer att hända härnäst. Hur kommer bilden att ändra sig? Lyckas man hitta just rätta ögonblicket så har man fångat en riktigt bra bild.

Mars:

I slutet av Mars tog vi en Lärdag på stan. Ingen krogrunda. Vi besökte M/S Visborg. Destination Gotlands nya båt. Vart går gränsen mellan fartyg och båt? Har det med teknik att göra. Ett fartyg seglas fram typ fullriggare och en båt drivs med motorer. En bjässe till båt och vi gick ända upp till kommandobryggan. Åtskilliga trappor upp. En sådan bjässe styrs med en lite joystick bara.

Nedräkningen till 1 November hade börjat på allvar. 182 dagar kvar till fas två av livet skulle börja. Sommarens hojsemester började ta form och planerna var att bränna av dom två landskap som var kvar Gotland och Öland. Det var den ända sväng som skulle bli denna semster. Annat kom ivägen för denna resa så dom finns kvar att utforska.

April:

Påskhelgen åkte vi ner till Paul och Kerstin. Vi tog bilen då vädret kan var lite för att inte säga mycket nyckfullt kring påsken. Det skulle bli ett riktgit fotosafari och Paul tog med mig på några utflykter med kameran. Härliga roliga dagar hade vi och många foton blev tagna. En liten kut såg jag för första gången i vilt tillstånd vid Flatvarp. Många fina foton blev det denna helg. Vi skulle passa på att fånga soluppgången, men vi kom iväg lite sent fast vi fick bra bilder ändå.

Jag hade inte mitt nya objektiv som jag har nu. Jag använde Sigma 70-300 mm fast det var ingen skakreducering på det objektivet. Full zoom så blir det svårt att undvika suddiga bilder på grund av att man skakar lite. Blev skapligt i alla fall med dom resurserna. Det var en mycket trevlig helg som vi tyvärr fick bryta lite tidigare än planerat, men vi han med mycket i alla fall.

Jag skaffade ett ND filter som gör att man dagtid kan fota så det ser ut som kväll. Med andra ord så är det ett filter som är mörkt. Detta gör att man får långa slutartider som i sin tur gör att sådant som rör sig blir så suddigt att det inte syns. Till höger en bild från Sergelstorg klockan 13:00 en vardag. Torget var fullt med folk som rörde sig i olika riktningar. Slutartiden var uppåt 20 sekunder. En person ser man som står still på sin plats.

Den 27 April var det första turen med hojen. Åkte till BMW Motorrad i Upplands Väsby och köpte oljefilter, luftfilter. Hem och tog lite service på gården så var den redo igen att sluka ett antal mil.

Maj:

Så var det dags för besiktning. Kollade runt lite vart det fanns drop in och hittade till slut ett i Enköping. Det blev en sval tur till Enköping. 6 grader varmt vid starten och sedan skönk det till 4 grader. Underställ var en bra idé att ta på sig. Hojen gick som vanligt igenom utan problem. Jag tror vi var dom som kom längst ifrån denna dag på besiktningen. Ewa, Dexter och Freja körde förbi besiktningen och kände igen oss så hon svängde in där också. Vi åkte till alla till McDonalds och käkade innan vi åkte hemåt igen.

Maj är en sådan där månad då alla evenemang exploderar och man får sålla varje helg för att hinna med. 12 Maj var det Stora Tågdagen i Oxelösund. 2 termosar med kaffe och skogaholmsmackor i packväskan så körde vi ner mot Oxelösund på småvägar förstås. Leif och Annelie var tyvärr inte hemma så det blev inget besök. Vi åkte ut till Femöresfortet och kikade. Första gången vi var där. En kopp kaffe på en klippa satte fint.

I slutet av maj var det dags igen för Malmköpings marknad. Nu blev det bil dit då molnen slickade trädtopparna hemma på Tomtebovägen. Desto närmare vi kom Malmköping så klarnade det upp och till slut blev det riktigt soligt.

I Maj blev den av till slut av. Resan som blivit inställd så många gånger. Turen till Rjukan och Vemork i Narge. Besöka Norsk Hydros fabrik där framställning av tungt vatten ägde rum. Under okkupationen så var Tyskarnas mål att forsla detta tillbaka till Tysklands för att tillverka atombomber. Motståndsrörelsen lyckade förhinddra att Tyskarna kom över något vatten. Det var jätte intressant att vara inne i fabriken där förvaringen av det tunga vattnet var. Jag hade ju i nionde klass haft föredrag om just detta och mycket av det som guiden berättade kända jag mycket väl igen trots att det var över 50 år sedan.

En tidig morgon innan solen gått upp tog jag bilen upp till Grisslehamn för att möta soluppgången. På vägen upp så kryllade det av vilt läng och på vägen. Man fick ta det riktigt lugnt. Det var 4 grader varmt då jag åkte hemifrån klockan 02:15. Klockan 03:30 gick första fiskebåten ut från Grisslehamn för att vittja näten och ta hem fångsten. Fick ett fint kort då den stävade ut mot soluppgången.

Strax därefter började solen visa sig ovanför horisonten. Något magiskt är det med soluppgångar. Detta sken som blir på himlen är magnifikt.

Juni:

Ja har man hoj så är det aldrig för långt till en tunnbrödsrulle. Palle skrev att i Linköping finns det lite speciella tunnbrödsrullar så varför inte. Det måste vi ju pröva. Samtidigt så kunde vi träffa Palle och Kerstin också. Helt perfekt. Så fick det bli. Det är ju en bit så den obligatoriska termosen med kaffe gjordes i ordning förstås. Mackor blev det också. Upp på hojen och mot tunnbrödsrullen 29 mil bort. Nu blev det tråkvägen ner då vi hade lite bråttom ner i alla fall.

Hem tog vi lite småvägar då vi inte hade någon brådska. Vi kom in i flera regnskrurar på vägen hem. Tog av åt något håll där det såg ljusare ut, men till slut så kom det även regn där. Vättern runt eller något likande motionslopp höll på som mest och Motala var fyllt av semskins arslen. Vägar avstängda. Tänkte åka till motormuseumet, men se det gick inte det. Där var det avstängt. Vi rullade vidare hemåt.

Juni rullade på med en mängd mindre utflykter som var mycket fina och värda att komma ihåg.

Juli:

Denna månad började med en sväng ner till Trosa även kallat ”världens ände” då det förr fans bara en väg till och ifrån Trosa. Inget speciellt. Vi fick bara för oss att åka ner dit så där ändå. Som vanligt äkta kaffe och Skogaholm med i packväskan. Så mysigt att bara åka iväg en liten sväng. Det är frihet det. Trosa är en fin stad med c:a 13000 innevånare. Vi hade kalasväder så vi njöt hela tiden, som man alltid gör när man är ute på Adventure.

NEXUSBALL Rally. Ja va ska man säga. Gick runt och tittade på bilarna som miljömupparna skulle svimma om dom såg. Efter ett tag började man se dom som gick runt bland bilarna och sprätte som höns. Klarade inte av situationen utan måste iväg från tupparna och hönsen. Vi träffade Danne och tog en fika på Slottet för att få lite distans. Ner igen och kollade lite innan starten. Härligt ljud var det i alla fall som fyllde Stockholms gator. Vi passade på att besöka Nationalmuseum när vi ändå var i närheten. Vi var säkert där en timma eller två. Lite hungriga gick vi mot Nybroplan och tänkte ta en tunnbrödsrulle. Även om det är gott så ger jag inte 98 kronor för en sådan. N vi gick vidare till Kungsan där jag brukar ta min lunch ibland. är kostar den mer humana 60 kronor med extra allt..

Grisslehamnsdagen passade vi också på att besöka. Mycket folk var det och knappt några parkeringsplatser kvar, men med hoj så löser det sig alltid. Inga problem att ställa ifrån sig den. En ostmacka med kaffe på Ronjas som öppnat igen. Många stånd med krims-krams från Kina typ. Inga hantverk även om det fanns några äkta hantverkare där. Är man i Grisslehamn så måste man ju bara ut på Singö. Vi åkte ut mot Kalvskär. Gick en bit ut mot havet till och fick en mycket vacker vy mot Åland.

Kälvskär gav mersmak så Monica och jag åkte ut en mycket tidig morgon för att fota soluppgången. Iväg mot Kalvskär med bil denna gång. 10 rävungar, 4 rådjur, 2 harar och 2 katter var vad vi såg på väg ut. Säkert många fler som såg oss. 04:23 såg vi första glimten av solen som steg upp ur vattnet. Ett lastfartyg från Holmen passerade strax innan. En liten bris gjorde havet lite oroligt med vackra reflexer av solen blev det ändå. Trots att det var mitten av Juli så var det inte sådär jätte varmt innan solen steg upp. Solen värmde skönt när den väl kom.

Augusti:

Ja då var jag inne i semesterperioden. Vi hade ju ingen längre resa planerad denna sommar då lite familjära ting kom i vägen. Familjen går trots allt före allt annat. Kortare turer blev et givetvis. Vaxholm är alltid en trevlig liten utflykt. Denna gång var Jennifer med och vi åkte ner till Vaxholms Hembygds Café. En häjdare om ni inte varit där. Ett enormt bord med fika bröd och lättare maträtter. Vi tog en Go´fika som hette duga.

Vi satt nere vid kajen ett tag och kollade in båtar och folk som passerade. Några båtar kom och tankade vid sjömacken. Några trutar svävade med förväntansfulla blickar över dom glassar som människorna nedanför gick med. Kanske någon tappade sin eller höll den obevakad för ett ögonblick.
Vi rullade på hemmåt igen och på 276:an såg vi en MC som hade blivit stoppad av en civilpolisbil. Det blinkade blått överallt från bilen.

September:

Jag prövade på Tennis igen som jag inte spelat på säkert 40 år. Tog med kameran och fotade lite, men det var ingen rusning där. Jag och en pappa som hade sin dotter som var intresserad av att börja. Tränarna var förstås där och två sparring tjejer. Jag tänkte att man kan väl testa lite lugnt. 63 år på nacken så ska man nog ta det lite lugnt om man inte hållit igång tidigare. Kunde bara konstatera likheten mellan en hund som frenetiskt jagar en boll. Så var jag. For som ett skållat troll, 63:årigt troll, efter bollen och tyckte det var skitkul. Strumporna rök all värdens väg med stora hål i. När vi bollat i c:a 30 minuter tog min motståndare på sig träningsoveralls jackan. Hon frös. Det var allt annat än vad jag gjorde så jag tyckte det var lite psykning. Det tog ett tag innan jag fick bra träff på bollen. Glasögon och ett antal kilon mer att släpa på märktes.

Återgått till arbetet igen efter semestern så blev det dom vanliga lunchpromenaderna igen. Så avkopplande och härligt att komma ut på lunchen med kameran och fång lite vardagsbilder från Stockholm. En musikant på Drottninggatan. Spelade och sjöng riktigt bra. Det finns några pärlor som glimmar till ibland på Drottninggatan.

Oktober:

En sväng in till Norrtälje med kameran är inte fel heller. Kameran är alltid med mig. Till och med ibland in på ICA. Man vet aldrig när man kan fånga just det där ögonblicket. Det blev en fika på Norrtäljes klart bästa fik. Café Hörnan. Många minnen där ifrån. Mycket trevligt inredd med lite pittoreska saker. Som dessa barnskor för att nämna något.

Oktober var också den månad som jag för sista gången åkte till gruvan för att skyffla ettor och nollor. Efter 19 år så tyckte jag det fick räcka. En mycket fin avtackning och ett helt underbart kort med allas små minnen och lyckönskningar. Mycket personligt med bilder på både pingviner, dammsugare (bakelse) och ankor inte att förglömma. Mycket fina presenter som påminner om fd arbetskamraterna på Baker McKenzie. Som jag sagt förut jag går inte i pension. Jag börjar Livet 2.0

November:

Första veckan efter jag lämnat Baker så bara rasslade det till så var den förbi. Så har det varit sedan dess. Helt otroligt vad tiden går fort. Jag har inga problem med att fylla dagarna och man fyller dom i den takt man önskar. November är en månad då alla julmarknader börjar ta fart. Det är minst en varje helg så man får välja dom bästa eller vad man tror är dom bästa.

Nu kan man botanisera lite på hemmaplan också då affärer och andra ställen är öppna. Var faktiskt till biblioteket. Följde med Jennifer då Nellie skulle låna böcker för att träna sitt läsande. Det var ett riktigt fint bibliotek med liten hörna med barnböcker och ingången dit var ett fint valv med blommor. Såg riktigt fint ut. En skön detalj nere vid bågoen mot golvet var dom skor som bågen stod i.

En olycka med kameran på grund av att man ibland inte tänker hela vägen fram. Kameran med det nya objektivet åkte i golvet i hallen. Vi hade varit och handlat och kassar och annat som var löst tog jag med in tillsammans med kameran som jag hade låg på armen mot kroppen. Jättesäkert tyckte jag tills jag böjde mig ner för att ställa ner kassarna. Då dråsade den i golvet och objektivet tog stöten med spräckt lins som följd. Är huvudet dumt får plånboken lida.

Vi var till Wira Bruk på Julmarknad. Mycket folk som vanligt, men vi hade tur och hittade en parkeringsplats direkt. Många stod i kö på andra ställen för att någon plats skulle bli ledig.

December:

December bjöd på lite uflykter också. Vi åkte Tomtetåget från Almunge. En tur på runt 20 minuter. Hugo var förstås med och gillade det skarpt. Passerade en ”Bing-Bångare”, bevakad järnvägsävergång.

Några svängar till Arlanda förstås blev det också. Var där när Airbus 380 landade. Det var en mäktig syn.

Ja det blev långt och ändå bara lite av det som jag skrivit om tidigare. Nu är det 7 timmar kvar på 2019. Nyårsmiddagen fick bli Karins Lasagne. Helt ok.

Ha det och jag önskar Er ett riktigt Gott Nytt År!!

 





Stockholm-Arlanda Airport

19 12 2019

Hoj Hoj,

Arlanda. Något visst att se, höra planen lyfta och landa. Lite då och då tar man sig ut till Arlanda för att kika på lite flygplan. Hugo var med idag. Lite kyligt. Landning på Bana 2 gör att man kan ha bilen riktigt nära och jättekoll på ståljättarna strax innan dom sätter sig på landningsbanan. Härligt ljud när dom sedan reverserar jetstrålen.

Starten skedde från bana 3. Bra koll från utsiktsplatsen. Härlig doft av jetbränsle när man kliver ur bilen och tar sig upp till utsiktsplatsen. Många plan höll på att taxa ut till startbanan. Norwegian, SAS, Turkish Airlines var några. Alltid folk vid utsiktsplatsen. Några mer var där med ett barn för att kika på lite flygplan.

Vatten på startbanan skapade en extra effekt när planen lyften. Vatten piskades upp av jetmotorerna och skapade en fin dimma efter sig.

Mäktigt att se dom försvinna upp i skyn. Känslan när dom drar iväg på startbanan är speciell.

Ha de!

 





Tomtetåget Almunge

2 12 2019

Hoj Hoj,

I går (söndag 1/12) åkte vi med Tomtetåget. Hugo var ju en given passagerare. Bortsett från blåsljuspersonal och deras fordon kommer tåg som stark 2:a. Härligt ljud från ånglok. Själv är jag galen i ljudet från ett RC lok som startar. Det där vinandet ger mig gåshud. Suttit flera gånger under lunchen på Centralen och lyssnat när dom har avgått. Skulle helst av allt vilja sitta på ett av tågen också.

Klart imponerad av killarna och tjejerna i föreningen Upsala- Lenna Jernväg/ SRJmf. Deras kärlek till dessa ånglok, diesellok, rälsbuss är helt fantastisk. Så underbart för framtiden att dessa bevaras och sköts med omsorg. Ni ska veta att man åker inte direkt till Biltema och köper reservdelar utan väldigt mycket tillverkas i deras egen verkstad. Rånäs Bilfjäder levererade förr bladfjädrar till dom. Nu har Rånäs Bilfjäder sorligt nog lagts ner. Nu är närmaste ställe Bollnäs för att får tag på bladfjädrar. Efter dom finns det bara ett ställe kvar som tillverkar bladfjädrar.

Ja det är något visst med tåg. För många år sedan var jag på väg att söka lokförarutbildning. Det blev aldrig så. Idag ångrar jag mig faktiskt. Tänk att få kliva upp i förarutrymmet på ett RC lok och glida ut från perrongen. Det hade varit något det. Man brukar fråga ibland om man skulle vilja gjort något annorlunda än det liv som man levt och då hade jag valt lokförarutbildning. Nu har jag hört att arbetssituationen är annorlunda än vad den var för 40 år sedan. 40 år sedan. Sug på den ett tag.

Åter till Tomtetåget. Jag fick en riktigt fint kort på en av eldsjälarna, Henrik Johansson, vid Almunge station. Stor bländare och mycket kort slutartid gav en fin diffus bakgrund som gjorde att Henrik framträdde i bilden. Så kul när man får till ett riktigt bra porträtt foto. Dom bästa får man när personen inte vet att man fotar. Detta är taget på ungefär 50 meters håll med zoom.

Vi åkte i 3:e klass vagn. Skumpade på rätt bra. Fast förr i tiden var det ett snabbare sätt att ta sig fram långt på än med häst och vagn. Ett jättejobb har dom också gjort med vagnarna. Upprustade till toppskick. Nytt trä och lackat. Verkligen fina vagnar. Hatthyllor för att lägga stormhattarna på eller kanske bara en kubb hatt. Damerna behöll nog sina huvudbonader på för det var väl ett bestyr med frisyren.

Hugo var imponerad av åkturen. Passerade till stor glädje några ”bing bångar”, vägövergångar med andra ord. Tordes däremot inte titta in i loket där Jacob och Henrik stod. Vi får ta en tur med Lennakatten in till Uppsala Ö och då ska vi passa in Thor. Det stora ångloket. Skulle åka med det förut med dagen innan gick en bladfjäder av så vagnarna drog ev ett TP lok. Ett sådant har jag varit med i då Pappa körde och jag fick hålla i spakarna en bit.

Ha de!





Julens begivenheter

30 11 2019

Hoj Hoj,

Ja nu får man välja och vrak igen bland julens alla marknader. Flera stycken varje helg. Kul att besöka och som fotograf lite extra kul faktiskt. Många spännande foton kan tas.

Idag var vi till Wira Bruk. Otroligt mycket folk. Några av parkeringarna var helt fulla och bilarna fick köa för att komma in. Den vi stod på, som var en liten promenad bort, fanns det plats kvar på så Fabbe kilade sig in på en bra plats direkt. Ett litet tips till arrangörerna kan vara att ha parkeringsvakter som visar förarna in vart dom ska stå och då får det plats några fler och ingen risk för att någon stackare blir inparkerad och inte kommer ut.

Det var en solig dag med några minusgrader. Fördel då det parkeras på ängar. Ett år var det många som fastnade efter några dagars regn och några plusgrader. Ängen blev till slut som ett träsk. En kort promenad till marknadsplatsen. Kanske 200 meter. Redan innan man kom in på platsen så kände man doften av brända mandlar. En doft som hör till på alla typer av marknader. Lite frälst på dom, men dom ska vara varma. Då är dom som godast. Sist köpte vi tre påsar på Gamla Stans julmarknad och dom 2 andra påsarna som blev kall var inte lika goda. Det var förstås mycket folk eftersom parkeringarna var fulla.

Vi gick runt och tog lite lotter i ett av stånden. Många hantverk fanns till salu och några hittade sina nya ägare. Ganska stort intresse med hantverk verkar det som. Allt från silversmide till stickade vantar. Det knåpas hej vilt i stugorna. Några av hantverkarna har jag sett förut. Dom åker runt bland marknader och säljer sina alster.

Stegen gick ner mot ponnyridningen. Varför kalas det ponnyridning när det är hästar på typ 1.80 i mankhöjd? Populärt  är det bland barnen i alla fall och klubbarna får in lite pengar till verksamheten. Nellie, Wilma och Miranda tog en tur med dom. Miranda flankerad av Mamma Petra och av Angelica. Har inte förstått mig på det här med hästar. Men å andra sidan förstår sig många sig inte på det här med hoj. Konstaterar bara att det är tur vi är olika. Skulle vara tråkigt annars.

Före ridturen gick jag in i smedjan och tittade på som stod och bankade på ett järn. Vet inte vad slutprodukten skulle bli, men det var lite varmare därinne i alla fall. Ett hårt jobb vad jag kan förstå att slå med hammaren som inte är av den minsta sorten för att forma det glödande järnet. Måste varit ett hårt arbete en gång i tiden för smederna. Det finns många hantverk från vad jag förstår smedjan att köpa på Wira Bruk också. Ljuskronor, ljusstakar, spikar och krokar är bara några saker jag kommer ihåg från när jag varit inne i butiken förut. Idag var det knökfullt, så jag brydde mig inte ens om att gå in och kika.

På vägen ut stannade jag till vid en lite brasa vid en av ugnarna. Behövde värma mig lite ytterligare. Trotts att det inte var så många grader, kanske -2, så blir man  utkyld efter ett tag. Man rör ju inte så mycket på sig utan blir mest stillastående i väntan på köer och att bara titta. Med kameran i högsta hugg så spanar jag efter något att fota.

Det gäller att vara beredd om något ovanligt eller roligt dyker upp framför mig.

Ha de!

 





Ännu en dag…

28 11 2019

Hoj Hoj,

Då har ännu en dag passerat. Livet 2.0 rullar på. Snart har 1 månad gått. Tiden flyger fram. Känns nästan som fortare än förut. Är det för att man är i nedförsbacken nu? Regnet har gjort att jag inte känt för att ta några promenader på förmiddagen. Känns som det regnat sedan 1 November. Någon enstaka dag då solen visat sig någon timma eller möjligen två.

Med andra ord så har jag inte lyckats fått någon ”struktur” om man nu kan kalla det på mina dagar. Jag skriver lite på FB. Funderar lite. Skriver lite här. Måste få igång studion. Ta tag i det. Flytta ut prylar från rummet. Får vänta på inköp av studioblixtar på grund av ett kraschat objektiv. Trodde det skulle vara en smal sak med försäkringsbolaget, men det har visat sig att dom vill ha en eventuell reparationskostnad av objektivet. Idag har jag skickat in det till Nikon Service för utlåtande. Mer kostnad som jag kommer att lägga på försäkringsbolaget. Jag undrar om inte reparationskostnaderna överstiger ett nyköp.

Något som är mycket ovanligt för att vara jag, är att ingen semester tur är ens påbörjad. Ingen planerad överhuvud taget. Två landskap ej ännu utforskade så varför inte. Vi får se hur det går med allt. Lite osäkert ännu.

Nu får det vara nog för idag. Hoppas verkligen att molnen lättar och den efterlängtade solen kommer fram.

Bosse lirar. Celtic Women. Lite skotsk musik. Gillar takten. Vackra röster har dom. Lyssna och njut.

Ha de!

 





Déjà vu

19 11 2019

Hoj Hoj,

Déjà vu. Precis vad det är. Ingen skillnad på väder från den ena dagen till den andra. Så otroligt rent ut sagt as-tråkigt. Sitter vid köksbordet och tittar ut på en regnig dag. Som igår och i förrgår och några dagar till innan. 5,4 mm idag. Beigt.  Det känns som denna höst varit speciellt regnig. Kanske misstar mig, men så känns det. Å andra sidan var det snökaos för 3 år sedan. Pest eller kolera. Bara att välja verkar det som.

Idag var faktiskt solen framme i säkert 2 timmar. Soltimmarna ökade med 2 under en 14 dagars period. Underbart. Ser ut som det skulle bli lite växlande molnighet imorgon i alla fall. Ska komponera bild nummer 2 av nästa dag/natt bild. Var ut idag, men fick inte till vinkeln och placeringen. Det är mycket som ska stämma överens för att få en så exakt kopia av en bild fotad någon eller några dagar senare. Referenspunkter där stativet står, kamerans riktning, horisontlinje och brännvidd. Idag var hade jag ingen riktig koll. Trodde det, men det visade sig inte vara så. Det var ju 3 – 4 dagar sedan jag tog första bilden. Nytt försök imorgon.

Det som bara inte får hända hände för ett par dagar sedan. Ett missöde som kunde kosta mycket pengar. Nu kommer jag undan med 1500 kr. Vi hade varit nere och handlat. Jag hade kameran med mig men den var inte i kamera bandet som jag har runt halsen. Det låg hemma och  jag hade kameran med mig utan det. På väg in med kassar och annat så tog jag kameran i samma veva. Varför gå två gånger? Verkar ju onödigt. Tog kassarna och la kameran i armvecket och klämde åt mot kroppen. Där låg den stadigt. När jag kom innanför dörren så skulle jag ju sätta ner matkassarna och då behövde jag ju räta ut armarna för att dom skulle nå golvet. Nu var kameran helt borta ur minnet. Eftersom armarna blev raka så klämdes den ju inte mot kroppen längre och accelererade med 9,82 m/s² mot golvet. På ett ögonblick så dråsade kameran ner i golvet. Jag sa ett par väl valda ord typ, Ässch det där var väl tokigt. Eller kanske aningen starkare. En snabb okulär besiktning av kamerahus och objektiv visade inga skador. Provtog några kort och fokusen fungerade. Lättnad. Tills jag senare började se ett ljust suddig parti på bilderna. Typiskt skit på linsen så fram med putsduken och körde några varv. Tog nya kort och såg inget. Tänkte inte på att jag ändrade brännvidden. Efter några kort så såg jag det där suddiga igen. Kollade när jag kom hem in i objektivet och såg då att ett glas var krossat och låg som splitter runt objektivet. Då förstod jag var den suddiga fläcken kom ifrån. Tusenlapparna seglade iväg framför mina ögon. Det var ett perfekt objektiv med både vidvinkel och zoom och förstås allt däremellan. 70 mm som är perfekt för porträtt. Lite sinnesnärvaro fick jag senare på kvällen då jag kom på att kolla hemförsäkringen. Så till min glädje att jag hade tecknat tilläggsförsäkring för allrisk. Vardagligt tal en s.k drulleförsäkring. Nu skulle jag klara mig med en självrisk på 1500 istället. Lite skillnad mot 5900 kr. Nu återstår bara att se hur försäkringsbolaget fungerar.

Ni har väl inte glömt att kolla in korten 🙂
https://runarlarsson.myportfolio.com/

Ja det blev mycket om foto nu.

Ha de!





Vad är det för fel….

12 11 2019

Hoj Hoj,

Vad är det för fel. Nu har vädret verkligen kommit i en formsvacka. Kollade 10 dygn framåt och det var bara regn. Hur tråkigt är inte det på en skala? Längtar så mycket efter sol, eller i alla fall uppehåll, så jag kan ta några promenader. Lyckades klämma in en i går och en liten en på kvällen.  Över 6000 steg blev det.

Idag var jag ner till biblioteket med Nellie och Jennifer. Nellie lånar böcker för att träna läsning. Himla tjusigt var det i dom för mig nya lokalerna. Var in en snabbis igår också, men var till en början på väg till gamla den gamla lokalen. Nästan framme insåg jag att dom flyttad ner till centrum. Gjorde en laglig u-sväng. Fungerar även om man promenerar som jag gjorde. Riktigt snyggt med lite fina inslag av gröna portaler. Några personer var där. En herre satt med sin dator och såg väldigt koncentrerade ut även om han hade hörlurar på sig. En del skrivblock på bordet, så det är lite oklart vad han gjorde. En kille tog en lugn stund och tittade på någon film i telefonen. En tjej letade kanske efter en bok via bibliotekets dator eller så surfade hon.

Lite kul har jag märkt att jag lägger märke till mer detaljer nu sedan fotografering tagit fart på allvar. Tänker lite längre än vad jag bara ser. Tyvärr är jag ingen bokmal. Saknar det faktiskt. Kan inte koncentrera mig på det jag läser. När jag lagt ifrån mig boken är det som bortblåst det jag senast läst. Måste backa lite i boken för att komma igång ingen och hitta tråden. Ett steg framåt och två bakåt är ingen bra kombo när man läser böcker har jag insett.

En liten fin detalj på biblioteket var den barnsko som satt under en båge med växter på väg in mot barnavdelningen. Var givetvis tvungen att ta ett kort på den. Gillar verkligen sådana här små detaljer som är lite udda. Trodde först att den fyllde en funktion som ”möbeltass” men såg att benen bakom inte hade några skor. Det var en annan tanke bakom som jag gillade. Kanske anknytning till barnavdelningen för böckerna. Så enkel men samtidigt genialisk.

Ha de!





Söndag kväll

10 11 2019

Hoj Hoj,

Söndag kväll. En helg som jag knappt varit ute på. Regn, regn och åter regn. Bara varit till ICA och handlat lite kaffebröd och tårtbottnar. Sån dag idag då en behöv lit extra å bju på. Kom att tänka på Ingemar Stenmark. Därav föregående text. Jag minns när en reporter frågade han typ hur han kunde vara så snabb. Han svarade med: De e int lätt å förklare för en som int begrip. Helt underbart svar. Han bara gjorde det liksom som, så som han alltid gjort.

Det ser ut som man skulle kunna ta sig ut med Nikon imorgon. Enligt SMHI ska den stora gula visa sig. Den fanns tydligen kvar i alla fall. Man började ju tvivla. Riktigt sugen på att komma ut med kameran igen. Senast var det foton från alla hellgons dagen vid kyrkan. Några lyckade blev det. Så pass att något ska vara med i pastoratstidningen. Kul att få lite spridning av bilderna. Skulle behövas mer för att få snurr på det.

Känner att jag inte kommer igång med något vettigt. Har nog med det evinnerliga regnandet att göra. Vill börja med promenaderna på förmiddagen. Är nog det som behövs för att komma igång. Hoppas det i alla fall. Inte börjat röjt för studion heller trots vädret som egentligen var exemplariskt för inomhus göromål. Det är rätt stora saker så när jag väl börjar så går det nog ganska fort. Problemet är att vart ska jag göra av det? Andreas rum ligger farligt till. en del kan jag nog knöka in i garaget också. Ska försöka sätta ut något till försäljning också om jag orkar med alla tomtar som ringer. En del vill helst ha betalt. Kör hellre grejorna till tippen än tjafsar.

Ingen riktig kolla vad som finns. Vad jag vet är det en barnresesäng och två tv apparater. Blir spännande att se vad det är.

Ha de!





En vecka….

8 11 2019

Hoj Hoj,

Då har en vecka gått. Det går undan även nu. Kanske fortare känns det som. Inte fått riktigt snurr på rutinerna ännu, men har vaknat i en vecka nu utan huvudvärk. Underbart bara det. Tänkte börja dagarna med lite längre promenader och Nikon får förstås följa med. Måste nog bestämma att på förmiddagen går jag en runda helt enkelt. Eftersom Nikon får följa med så finns det begränsningar som vädret utgör. Jag är övertygad om att tar jag en promenad utan kameran, så kommer jag missta just det där kortet. Kortet som man väntat på att ta. Det har redan funnits några när jag suttit på den Röde på väg in till Gruvan.

Kanske börjar röja lite idag i källaren där jag ska göra i ordning för en studio. Det regnar ändå ute, så det skulle väl passa bra att göra något inomhus. Ser ut som jag kan fortsätta i helgen som kommer också. Två blixtar och två softboxar står på fotolistan. Det ska bli riktigt spännande att köra igång med detta. Får jaga några intresserade först för provtagning av kort mot att jag får använda dom i visningssyfte. Kopior for dom givetvis med sig med fulla rättigheter till dom. Det enda jag vill är att fotograf anges vid publicering i media. Ännu inte klar med studion så det får vänta ett tag, men är ivrig att komma igång.

Ja många idéer har man nu då man får tid att fundera. ”Mitt” träd som jag skulle fota i alla årstider missade jag höstbilden på. Från en dag då den var full med blad, grön och fin tills några dagar senare då inte ett endaste löv fanns kvar. Så är det när man bara hade tid på helgerna. Nu får jag vänta ett år till innan jag får mitt kollage klart. Men den som väntar på något gott….

Det har blivit en hel del bilder på sistone. Jag har nu en portfolio på https://runarlarsson.myportfolio.com/
Gå gärna in och kika. Bilder av blandad karaktär.

Ha de!





Livet 2.0

5 11 2019

Hoj Hoj,

Ja då har jag börjat livet 2.0. Inte satt igång riktigt ännu med mitt projekt. Känner att jag behöver landa lite först och koncentrera mig på en sak i taget. Så mycket jag vill, men visst känns det i kroppen att man inte är 20 längre. Man får ta det i omgångar liksom och jag förstår ju att det tar tid för dom som är i livet 2.0. Med ett diskbråck i bakgrunden som bara väntar på att slå till, så blir röjningen bakom huset i omgångar. Små omgångar. Känner när det är dags att lägga av. Inte den bästa arbetsställningen med konstant böjd rygg. Det får ta den tid det tar, men samtidigt vill jag ju bli klar med det så jag kan börja med studion.

Funderar på att besöka Fotografiska och höra om streetfotografering och hur det förhåller sig med att fotografera folk utan deras medgivande. Juridiskt vet vi svaret (nästan alltid). Sen får man väl moraliskt avgöra från fall till fall. Det man är rädd för är ju att röja någon som har skyddat boende vilket skulle kunna hända. Samtidigt vill man ju inte sudda ut bilderna heller då det förstör helheten i bilden. Man kan ju heller inte fråga varje människa på en gata om det är ok. Skulle vara kul att veta lite mer som om det. Skulle ju också kunna passa på att utnyttja pensionärsrabatten för första gången.

Ha de!

 








%d bloggare gillar detta: