Förberedelser

20 01 2021

Hoj Hoj,

Förberedelser. Att ha en utställning kräver en hel del förberedelser. Alla foton är nu utskrivna. 28 stycken i A4 format. 12 stycken i A3 format. Jag är nästan klar nu kan jag meddela. Efter 7 timmar idag. Totalt säkert det dubbla. Skriva ut, rama in, fundera på pris, namnge, skriva ut etiketter till tavla och vägg. Bara 7 foton kvar att rama in.

Får vänta till den 27/1 då RUSTA kommer med nya erbjudanden. Hoppas på 50% rabatt på ramar som dom brukar ha lite då och då. Sista dom hade det var det före jul, så det bör vara dags igen nu. Med rabatten blir det 304 kronor för dom resterande ramarna jag behöver.

Detta blir en mycket kort uppdatering. Nu går ögonen i kors, så over and out.

Ha de!





Då kör vi igen.

1 01 2021

Hoj Hoj,

Ja då har vi ramlat ur 2020 och snubblat in i 2021. Hoppas vi får ett mycket bra år, kanske lite som kompensation för det som var. Det är vi värda. Blir nog bra bara vi håller oss i skinnet och att även regeringen gör det.  Vad var det dom själva inte förstod?

Nya året började med en spännande utflykt till Fjällbostrand. Det finns ju bra vägar, mindre bra vägar och riktigt dåliga vägar. Idag på väg ut så ”hamnade” vi på en riktigt dålig väg. GPS trubbel och matade in Fjällbostrand i ”Here we go” appen på iPhånen. Nu vaöde den närmaste vägen och det innebar verkligen närmaste vägen. Förresten ”vägen” var väl att ta i. En grusväg som redan från början var liten och blev bara mindre. Stora vattensamlingar och lera så det blev en spännande tur med Fabbe. Lugnt och försiktigt så tog han sig fram. Några hundra meter på denna ”väg” och sedan var jag ute på den asfalterade vägen som jag tänkt från början. Nu hade jag följe av en VW modell större och fyrhjulsdrift. så om Fabbe fastnade så fanns det hjälp att tillgå.

Några hundra meter på den asfalterade vägen så var vi framme vid Fjällbostrand. Ett mycket fints ställe som jag kommer att återkomma till och vandra lite längs klipporna. Verkligen fina stenar och bergskammar i skiftande färger. Bilden till höger är resultatet av 27 foton. Använt mig av focustacking och olika bländare för att få olika exponeringar. Dessa har jag sedan sammanställt till ett HDR ( High Dynamic Range )foto. Med denna teknik får man mer dynamik i bilden. En bättre balans mellan ljusa, mellan och mörka toner av ett foto. En kul teknik att använda. I alla partier i bilden kan man se detaljer. Klicka på bilden och förstora den i webläsaren.

Fokusstacking är att jag på dom 9 fotona som ingår i varje grupp ändrar fokus över hela bilden för varje foto. Det gör när jag sedan plockar ihop dom i PhotoShop så väljer PhotoShop dom områden med fokus på och maskerar dom andra. På så sätt får man sedan fokus på hela bilden ända från närmast kameran och till längst bak när alla bilderna slås samman.

Ett givet besök kommer att bli en blåsig dag, kanske inte nu under vintern men under sommaren för att fånga vågorna som slår mot klipporna. Den här stenen i bilden till höger kommer att bli intressant då liksom dom vågor som sköljer in över stenarna.

Ha de!





Northern Light

29 12 2020

Hoj Hoj,
Jag såg Joanna Lumley´s Northern Light. Joanna är den lyckligt lottade som får resa runt över hela världen och göra reportage. Jag har sett flera av hennes reportage som visats på TV och dom har varit mycket intressanta. Hon ser bakom turiststråken och det är ju där landet visar sig.

Hennes Northern Light var en resa som verkligen fick mig att längta upp till norr. Hon reste upp via Norge på dom ställen vi besökte 2018. En av dom absolut bästa resorna vi gjort på hojen. Tänk att packa kameraryggsäcken och bara ge sig iväg upp i landet. Att dessutom få betalt för en sådan resa måste ju helt enkelt vara drömmen. En av mina drömmar är att få resa runt i Sverige och göra just sådana reportage. Foto och text till en reseskildring och skriva om dom olika orterna. Träffa lokala människor som kan berätta om orten. Något som man inte kan ta reda på via turistbyråer.

Jag vet att det finns så mycket vackert i vårt land och riktiga guldkorn som behöver lyftas fram. Funderat på att skriva en reseskildring till tidningen Turist, men vet inte om det är mödan värt då jag bara sett skildringar av vandrare med Helly Hansen outfit. Nu är vi inte med i STF längre heller då det numera inte är så många STF Vandrarhem kvar. Dom flest vi varit på under senare tid har inte varit kopplade till STF och då har man inget för den rabatt som annars skulle ges. Nu är den i alla fall inte så mycket till rabatt. För övrigt så har vandrarhems priserna stigit enormt med för ett par år sedan. Ibland skiljer det sig bara några hundra från att bo på hotell med hotellfrukost i priset. Troligen har fler fått upp ögonen på vandrarhemmen och den standard som många vandrarhem har. Då har förstås priserna stigit som med allt annat som är populärt.

Några platser utanför Sveriges gränser som jag skulle kunna tänka mig utan hoj är Färöarna, Island och Svalbard. Som ni ser så är det inga badorter direkt. Se gärna Joanna Lumley´s skildring av  in the land of Northern Lights.





Vad hände under 2020

29 12 2020

Hoj Hoj,

Ja då närmar det sig slutet av 2020. Året som kommer att gå till historien. Sitter och skriver detta 12:51 och mörkret börjar lägga sig, om det ens har varit något idag denna regniga 29 December dag. Jag tror ingen kommer att sakna 2020, men jag ska leta fram några glädjeämnen i alla fall.

Januari: Konstaterade att det var 3 månader sedan jag lade hackan och spaden på hylla för gott. Tänk vad tiden gick fort. I börja på året blev jag tillfrågad om att fotografera lite ryttartävlingar och det lät kul och spännande, men det föll ju på att många av ryttarna var minderåriga och då krävs båda föräldrarnas medgivande vid fototillfället och hur många föräldrar kommer båda till tävlingarna. Insåg också att det skulle bli mycket administrativt arbete att hålla reda på ryttare och hästar, så jag hade nog backat i alla fall.

Vi var på en promenad ut till Näset och grillade och Hugo tog sitt nu traditionella ofrivilliga dopp där. Vi hann i alla fall grilla korv så vi kunde vända hemåt med en frusen liten kille.

Februari: Semesterplanerna började ta form. Alltid velat se Vildmarksvägen strax efter att den öppnats den 6 Juni. Planerade att åka upp den 8 Juni. Snömängden slog rekord denna vinter med 7 meter snö när dom började snöröja vägen. Arbetet höll på en månad innan och dom körde dag och natt  för att få den farbar innan den 6 Juni.

Fotograferingen fortsatte och så fort jag fick tillfälle så tog jag kameran ut på en promenad. Solen hade redan börjat värmt och där det var lä och solen värmt upp började grönska spira.

Mars: Det blev en milstolpe i Nellies liv då stödhjulen åkte av och hon cyklade utan dom.

Körsbärsträden i Kungsträdgården hade redan börjat blomma. 2 månader tidigare än vad som är normalt.  I slutet av Mars hade vi 10 grader och solen stod som spön i backen. Vi passade på att gå ner till sjön och grilla korv. En mycket fin dag som givetvis innehöll fotografering.

Den 14 Mars var jag och fotade Guldbron som var på väg in till Stockholm. Följde den vid Furusund och åkte sedan in till Stockholm. Funderade på att ställa mig på Fjällgatan men insåg redan innan att där skulle det vara tjockt. Valde Kastellholmen istället och med tanke på läget i världen var det ett bra val. Vi hade gott om plats runt oss.

Den 19 Mars blev det första hojturen. Som det brukar så blev den in till Norrtälje. Någon till motorcykel såg vi denna dag.

Den 26 Mars tog vi hojen in till Stockholm för att investera i lite utrustning på Scandinavian Photo. Corona tider som det var så var det en spök stad. Några enstaka personer på trottoarerna och knappt några bilar överhuvudtaget. En underlig känsla att stå alldeles ensam vid rödljusen i korsningarna. Drottninggatan så gott som folktom.

 

April: Den 10 April fick jag äntligen min studio färdig. Tyvärr kunde jag inte utnyttja den då jag inte kan ta in folk på grund av smittan, men nu fanns det i alla fall möjligt.

Intrudern i garaget fick sin service så den var redo för att möta lite asfalt igen. Ett foto togs nere vid till ägaren.

Maj: Den 7 Maj drog Nifsta motorträffar igång. Kameran var förstås med på premiären.

Skaffade Naturpasset som är en slags orientering som Rimbo Skid och orienterings klubb ordnat. Med karta och kompass ska man leta reda på kontroller och skriva in dom på ett formulär som följde med. Det blev åtskilliga mil i skogarna och det var mycket kul. Blir samma 2021.

Juni: Den 6:e Juni började vi rulla upp mot Stekenjokk. Det blev bil förstås då det bara var +2 grader där. 2,5 meter snö var det kvar längs med vägen. Så kul att se. Första natten på vandrarhemmet på Folkhögskolan i Leksand. Vårt traditionella vandrarhem har ju bytt ägare och vi vet inte om det ens är ett vandrarhem längre. Nästa natt så sov vi på Ledkrysset i Östersund. Ännu ett av våra traditionella vandrarhem. Tredje natten stannade vi vid Saxnäsgården. 4:de natten åkte vi i finkan på Gamla Fängelset i Umeå. 4 nätter på vandrarhem som vi var så gott som ensamma på. Vilken mäktig upplevelse.

Juli: Tog en sväng med hojen runt Gävle – Sandviken i början av Juni. Den började med att jag åkte ut till Arlanda för att fota wake-board åkare vid kabelbanan. Inga åkare där så det blev en sväng upp till Gävle.
Rikard och jag tog en sväng upp till Skultuna för att smaka om räkmackorna var lika goda som förra året. Det var dom.
Fotade Prins Henry´s fasad på kvällen och det fotot pryder nu disken i caféet.
Åkte med Lennakatten och Thor5 som drog tåget t-o-r Uppsala.
Vi körde ner svärmor till Trosa för att hon skulle träffa Söderköpingsborna som mötte upp. På hemväg passade vi på att ta en sightseeing tur på väg hem. Vi svängde in till Tullgarns slott. Det var stängt för besökare som så mycket annat denna sommar, men vi fick en kopp kaffe och en bakelse i alla fall. Hem tog vi över Skanssundet och färjan. När man kommer den vägen är ett stopp givet vid Eldtomta. Det började bli middagstid så en räksmörgås fick stå för den middagen.

Ännu en tur med Lennakatten, men denna gång med rälsbuss t-o-r Uppsala. Mindes den vaggande gången från rälsbussen och dieselmotorns läte. Ramlade tillbaka i tiden igen från då jag var liten grabb och åkte med rälsbuss in till Uppsala och tog en glass och åkte hem igen.

Åkte upp till Grisslehamn en tidig morgon för att möta soluppgången. Placerade mig på kanonberget och såg solen stiga ur havet. Utav c:a 100 foton blev det 25 kvar.

Vi passade även på att ta hojen ner till våra bästa vänner nere på Kila Gård. Ett härligt välkomnande av Paul och Kerstin och dom fyrfota vännerna Bonnie, Maja och Luffe. Paul och jag tog sedan en fotorunda i grannskapet. Det var mycket kul och önskar verkligen att vi kunde göra det oftare. Vi tog en tur på sjön. Fläktade skönt. Grillmästaren startade grillen och Kerstin hade gjort potatissallad. Det var mycket gott efter en underbar dag. Ungefär 3 km från Kila Gård öppnade himlen sig och det vräkte ner. En glipa mellan jacka och byxa gav sig snart till känna. Regnet höll i sig ända upp till Eskilstuna.

Det blev också en runda med en av mina elever till Brogrillen i Bro. En jätteladdning med tunnbrödsrulle som jag nästan fick i mig hela.

 Augusti: I början av Augusti hade jag planerat en hojtur med Hojgänget till Skultuna för att pröva räkmackorna. Det 16 stycken hojar som deltog och några som skjutsade. Starten gick vid McDonalds i Upplands Väsby. På slingriga vägar tog vi oss upp till Skultuna och på minst lika slingriga vägar hem.

Gick runt en nyskapad sjö. Jägarsjön. På ett ställe hittade jag Jättebjörnloka som är en invasiv växt som inte ska finnas i vår flora, och för övrigt en mycket giftig växt då beröring av bladen kan ge brännblåsor som svider något ofattbart. Jag anmälde att vart växten fanns och några veckor senare var den besprutad och död. Känns riktigt bra att det händer saker när man anmäler det.

Det kom en kväll som lovade många stjärnfall så jag tog kamera och stativ och gav mig ut i natten. Jag lyckades bara se bara två stjärnfall och varav jag fotade ett av dom.

I slutet av Augusti bestämde vi att vi skulle besöka Paul och Kerstin igen. Det blev med bil denna gång. Vi åkte först ner till Västervik där vi gick runt och jag fotade lite. Inte varit där förut så det var riktigt kul. Många fina gränder finns det och skulle vilja dit igen. Paul och jag hade planerat lite fotoutflykter igen, men dom regnade inne då det regnade i stort sett hela den helgen då vi var där.

Jag satte ut mina foton nere på ICA Supermarket. Min första utställning. En till kommer i Februari 2021 nere i Rimbo Centrum på Café Chocolate.

September: Jag var in till Norrtälje en kväll i början av September och fotade några ställen. Ett av kort pryder ny Gruppbilden för FB gruppen ”Norrtälje – Vad händer på byn?” Vann en omröstning så bilden valdes till gruppbild. Mycket kul att få pryda sidan.

Då kom äntligen porträttfotograferingen igång. Ett barn som fick vara modell. Utomhus ner vid sjön. Blev lyckat då hon var duktig på att posera. Flera fotograferingar ägde rum efter denna.

Oktober: Ja denna Oktober blev som så mycket annat väldigt annorlunda då alla aktiviteter är nedstängda på grund av Coronan. Således blev det ingen Rimbo Marknad. Något som dom flesta Rimbo bor ser framemot. Även jag. Inte för att man göra några fynd, men lite extra strumpor och marknadsgodis brukar det bli.

Saknade även Gästabudet i Söderköping som vi brukar besöka. Där är det hantverkare som säljer sina alster. Köpte ett läderskärp där för många år sedan och det är nästan lika fint nu. Det var äkta läder det.

November: Början av november präglades av förtvivlan. Risken var stor att min älskade hoj skulle behöva säljas. Hjärtat i villan la av kan man säga och en ny lösning behövdes till. Det ordnade till slut upp sig, men hatet mot den som satt oss i denna situation växte ytterligare. Hoppas på karma för det verka kanske vara det ända som hjälper på denna sliskiga ål.

Det blev en höst med väldigt många fotografier. Jag har inte varit med om någon höst som bjudit på så många och vackra solnedgångar. Även många tidiga dagar då sjön varit täckt i dimma som skapade några magiska vyer. Några av dom kan ni se här liksom porträttfotona .

December: Vi var ut till Rönnskärs udde en bit utanför Väddö. Ett mycket fint ställe som jag absolut kommer att besöka igen. Många fina vyer för fotografering och väldigt speciella klippor. Såg ungefär ut som när isen håller på att gå upp och trycks upp på land. Så så dom stora vassa stenarna ut.

Ja det var detta året i korthet. Ett år som präglats hårt av pandemin då inget har varit som det brukat. Alla evenemang inställda. Ser framemot 2021 med hopp om att allt kommer att återgå, kanske inte till det normala men näst intill.

Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År !!





Rönnskärs udde

11 12 2020

Hoj Hoj,

Så hittade jag ett nytt guldkorn att plocka och bevara.

Det började med att Jennifer skulle leta lite drivved för att skapa en makramé. Jag kollade upp lite tänkbara ställen där möjligen en chans gick att hitta lite drivved. Ett bra ställe tyckte jag var Rönnskärs udde, Väddö. Ett naturreservat som jag aldrig varit till. Sagt och gjort. Vi packade lite fika och pannkakor. Matade in destinationen i GPS´n och sedan gav vi oss iväg.

52,6 km till målet och 53 minuters restid. Ett rätt lagom avstånd att ta en utflykt till. Nikon och stativet följde givetvis med. Hittade vi ingen drivved så skulle jag säkerligen hitta något att fotografera. Älskar kusten och vågornas skvalp mot stenar och strand. Förutsättningarna för det verkade goda, då det blåste 2,5 m/s inne på land och det skulle nog vara mer vid kusten. Efter en slingrande väg som aldrig tycktes ta slut den sista biten kom vi till slut fram till ”vägs ände”. Redan där gillade jag vad jag såg. Vågor som slog mot klippor och stenar. Det här skulle bli kul.

På med kameran på stativet och iväg den sista korta biten ut till udden. Som jag misstänkte så blåste det mer här än hemma. Östersjön låg helt öppen med Åland 5 mil rakt österut. Ut på klipporna som var mycket märkliga mot vad jag sett förr. Ni kan tänka er när isen släpper vid havet och isflaken trycks upp mot land av vågorna. Så såg det ut med klipporna. Vassa, spetsiga klippblock om vartannat. Inte helt lätt att balansera fram med kamera och stativ, men vilka intressanta motiv det fanns. Problemet var att kunna ställa stativet, men jag lyckades med lite anpassning av benen. Vinden gjorde det hela lite extra spännande då den stundtals tog i lite extra. Redan nu insåg jag att denna plats behöver mer utforskning än vad jag kunde göra denna gång.

Efter att ha balanserat runt på klipporna en stund och tagit några foton, så var det dags att ta en kopp äkta kaffe och en pannkaka till. Vi gick undan ifrån den direkta kusten och in bland lite skymmande träd för att att komma undan från den värsta vinden. Med stativet en bit ifrån och en kopp kaffe och en pannkaka i handen så dök en magnifik Havsörn upp precis rakt ovanför oss. Vilken gigantisk fågel. Ner med kopp och pannkaka och försökte med stativet hängande under, rikta kameran rakt upp. Kameran rasslade på med 8 bilder/sekund för att jag skulle lyckas hyfsat på något under dessa mindre bra förutsättningarna. Svårt nog att rikta bara kameran rakt upp, än värre med ett stativ fäst vid kameran som nu pekade rakt ut. Tacksam för att jag har ett kolfiberstativ som inte väger så mycket. Jag ville ju ta tillvara på varje tillfälle att fånga denna minst sagt magnifika fågel utan att försumma tiden på att ta loss kameran. Ingen större operation med snabbfästet, men i stridens hetta tänkte jag inte på det. Fokus låg på att få ett bra foto. Med tanke på förutsättningarna så blev det hyfsat. Nu vet jag i alla fall vart man kan få chansen att kanske ännu en gång få så den där.

Magen hade fått sitt och nu skulle jag fylla på minneskortet i kameran. Vi gick ut igen till havet. Jennifer och Hugo tog sig ut på en av dom klippor som sträckte sig ut mot havet. På denna del av udden var klipporna lite mer gästvänliga att ta sig fram på. Inte fullt så vassa och spretiga som på andra sidan. Jennifer blev varse att klippor kan vara hala, då hon lyckades halka ner med en fot och lite till. Inget vinterbad för Hugo denna gång, då det brukar vara han som står för det. Det började kännas i fingrarna nu då man fotograferat ett tag. Trots att jag hade fingervantar. Inte världens bästa vantar, men jag måste ju kunna sköta kameran också. Ett par torgvantar av bra kvalité, där jag kan vika ut fingrarna och sedan ha in dom igen i vanten för att värma mig får köpas.

Vi fortsatte att gå runt udden och jag hittade hur många ställen som helst att fotografera. Fick tillfälle att testa lite olika tekniker med fokus och bländare som jag sedan använde i PhotoShop för att få en färdigt bild. En mycket enkel teknik är att som på bilden till höger ställe kameran så långt ner det går med stativet. Resultatet blir att det som ligger nära kameran, bara 30 cm ifrån och framåt ser verkligen stort ut. Med flera foton tagna med olika fokuspunkter, så får man sedan en klar bild hela vägen bort när man sammanfogar dessa i PhotoShop. Stenarna till höger var inte så stora som dom ser ut att vara på fotot.
** Såg nu att PhotoShop inte gjort riktigt som jag ville med foto till höger**

Ha de!





Det hänger på minuter

26 11 2020

Hoj Hoj,

Det hänger på minuter och ibland inte ens det.

Jag satt idag vid köksbordet och fikade. Solen hade precis skingrat molnen. Slog en blick ner mot sjön och där dansade älvorna för fullt. Det vill man ju för allt smör i Småland inte missa. Slängde i mig kaffet och tog på mig jacka och skor. Ner till sjön med kameran i högsta hugg. Såg första fotot redan innan jag kommit ner till sjön. Dimman som bara låg över sjön. För övrigt helt klart. Stenarna och träden framträdde så tydligt mot dimman över sjön. Utan dimma är det inget som lockar med att ta ett foto just där. Men dimman den gör sitt.

Jag gick längs med sjön bort mot båtbryggorna. Vände mig om lite då och då för att kanske se något som det gick att göra något med. Inget såg intressant ut. Gick på och mötte några grannar som jag morsade på. Borta vid båtbryggorna kikade jag mig omkring lite och såg väl några vyer som jag tog. Sen såg jag denna. Bryggan, den ensamma stolen, dimman och träden i bakkanten som speglar sig lite i sjön. Redan direkt såg jag den i svart/vitt. Underligt, men så skulle den vara helt enkelt. Det gråa som omsluter hela fotot på något sätt. Solen som ger ett starkt sken i pulpeten på motorbåten längst bort till vänster. Små, nästan omärkbara saker som man ser med fotoögat påkopplat.

Jag stod en stund och såg älvorna börja ge med sig och sakta lätta från sjön. Då vänder jag blicken igen mot Arkadien. Där ser jag nästa foto. En björk som är en av dom mest fotade björkar vid den badplatsen. Det som lyfter denna är dels dimman, men dom 3 personerna som går där borta gör hela fotot. Just ett sådant foto som försvinner efter någon minut då personerna försvunnit in i dimman. Gatufoto som man ändå får kalla detta, även om ingen gata är i närheten,  är så beroende på att vara just på rätt plats vid rätt tid. Utan dessa personer hade det bara varit ännu ett foto på en av dom mest fotade träden längs Långsjön.

Under eftermiddagen blev det en tur upp till kyrkan för ett beställningsjobb. Kul.

Ha de!





Ny era

20 11 2020

Hoj Hoj,

Glöden har falnat. Nu ett minne blott. Lite ovant än så länge, då man sömndrucken sätter på kaffet och slipper gå ner och starta en lägereld. Värmen och varmvattnet bra finns där liksom. Kontrollera och styra värmen från telefonen är ju inte nödvändigt men en kul funktion. Mer intressant är att se förbrukningen som ger 4 kWh in och 16 kWh ut. Skulle vara kul att se elförbrukningen hos leverantören. Nu är det så att Göta Energi inte har den faciliteten. Jag har skrivit till dom och frågat om det är något på gång med det. Annars finns det ju bolag som har det. Kollade in lite andra el-bolag och är det några avgifter man inte blir klok på så är det el-bolagens. Hur mycket ör det som ingår i dom visade siffrorna? Det är frågan det. Kollade in Norrtelje Energi nyss och där står det:

  • Fast avgift med 16 kr/månad (exklusive moms), (20 kr/månad inklusive moms)
  • Moms, som för närvarande är 25%
  • Nätägarens avgifter (gäller oavsett vem du tecknar elavtal med)

Nätägarens avgifter är en väl dold post som ni ser. Hur svårt kan det vara att visa det också. Varför inte skriva ut deras avgifter.

Idag kom jag ut på en promenad. Solen visade sig efter 14 dagars frånvaro. Kanske varit i karantän. Ingen expert på det där. Det bet i kinderna när jag kom ut. +1 grad och lite blåsigt. Det kändes eller så har man blivit bortskämd nu :-). Kan vara så med jämn värme på +20 grader. I källaren också. Det blev en runda nere vid sjön. Trevlig promenad och många fina fototillfällen. Fotat mycket där, men det är som vanligt skillnad i ljus beroende på tid. Så fint med kameran där man kan sänka ISO till 50 och under det med liten bländare. Då kan man få dessa fina solstrålar utan manipulering i PhotoShop.

Förtjust i svart/vita foton. Vissa saker passar nästan bättre för svart/vitt. Skog, träd, hus i en stad till exempel. Går att få fram så fina kontraster.

Ha de!





Äntligen…

13 11 2020

Hoj Hoj,

Så kom jag äntligen ut på en fotorunda. Så avkopplande. Som att köra en runda med hojen. Man kopplar bort allt annat. Med hoj tittar man efter potentiella faror, och vyer förstås, och med kameran kompositioner.

Båda är nog lika svåra att riktigt förstå om man inte gör något av dom. Gemensamt för dom båda är att det räcker inte med att bara titta. Man måste se också. Se det otroligt fina, vackra som faktiskt omger oss. Man blir lätt hemmablind, men genom ett foto så kan man ibland se det man normalt inte sett. Rätt kul faktiskt. Ungefär som när man kör en runda med hojen och åker åt samma håll för att sedan åka åt det andra hållet. Då upptäcker man helt andra saker.

Gick 3 km idag runt en anlagd liten sjö. Fin promenad väg runt och några ställen där man kan se lite sjöfågel. Hoppas varje gång på att se en älg eller ett rådjur eller allra helst en lo. Det ska finnas i trakten, men dom är ju så skygga att den har hört eller känt lukten av mig på långt håll.

Anmälde att det fanns Jätteloka längs vägen på ett ställe. Flera plantor på båda sidor om vägen. Dom var efter någon vecka efter att jag anmält det besprutade så dom hade dött. Blir lika förvånad varje gång jag anmält något, så har det faktiskt åtgärdats. Till och med en häck som skymde sikten har kapats. Alla potthål i vägarna i Rimbo. Troligen beror det att jag skickar med foton hur det ser ut och vart det är.

Hittade längs vägen runt några rätt stor höjder. Skulle ta mig till en som var nära sjön för att fotografera, men när jag var nästan framme fick jag avbryta för det var ett ganska brett dike med vatten. Lufsade ut därifrån igen och hittade en annan kulle som jag kunde ta mig upp på. Därifrån tog jag ett panoramafoto. Såg också att därifrån kunde jag möjligen ta mig till den kullen som var närmare sjön. Det får bli en annan gång. En dag med lite trevligare väder än idag.

Rätt imponerande hur PhotoShop kan bygga upp en panoramabild från ett antal foton. Detta foto är från 3 foton tagna med 16 mm brännvidd. Man ser inte så mycket av sjön härifrån, men får en bra koll över området. Kullen ni ser snett till höger är den jag försökte komma till men ni ser också vattnet som gjorde att jag fick vända. Härifrån skulle jag nog kunna ta mig det. En sån tur att jag bara måste dit igen.

Ha de!





Storstädning

11 11 2020

Hoj Hoj,

Idag hade vi storstädning i garaget. Oj vilken plats det blev. Nu skulle till och med Fabbe få plats trots två motorcyklar, skottkärra, 12 vinterhjul, gårdsmöbler plus en hel del annat. Helt otroligt vad man samlar på sig. Rädd för att det blir som en gång förut.

Jag hade en varmvattenberedare som stod i garaget. Var konstant i vägen när jag skulle göra något. Som en schackpjäs som flyttades den  runt hela tiden. Ett parti som pågick i alla oändlighet. Tills den dagen vid städningen som jag ruttnade på den. Hade satt ut den på annons men ingen kände sig manad att ta över min ”schackpjäs”. En sista flytt till återvinningscentralen. Jag var befriad. Kändes som jag till slut vunnit partiet. Dagarna gick och lika förvånad varje gång jag gick in i garaget. Vilken plats. Vilka ytor.

Jag visste att dagen skulle komma vis av åratals erfarenhet. Ni känner säkert till den också. Någon grej gick sönder, kommer inte ihåg vad det var nu men en sådan del kunde jag hämta från varmvattenberedaren. Gick segerviss ner till garaget och öppnade dörren. Såg precis Murphy skena ut genom garageporten. Som en käftsmäll slogs det tomma garaget emot mig. Verkligheten kom ifatt mig. Nu förstärktes ytterligare tesen om att slänger man något så kommer man snart att behöva det eller den. Hamstringsbegärt föll åter på plats. Spar allt. Minsta lilla skruv, järnbit, stag. Ja helt enkelt vad som helst. Bara du spar det i en sån här ”bra-att-ha” låda. Nu är det så att ordet låda ger ju trots allt ett mycket begränsat utrymme för alla dom ”bra-att-ha” prylar man hittar och säkert behöver. Lådan blir som en norrländsk älv i vår tider. Den rinner över på alla bredder och slukar till slut all plats och alla lediga ytor. Då står man där igen med shackpjäser som skulle platsa på 125 stycken schackbräden.

För tillfället kan jag inte se att något av det som slängts skulle kunna förgylla min tillvaro genom att laga något med det. Men jag är inte helt säker. För man vet ju aldrig….

Ha de!

 





Ibland är det bara så

8 11 2020

Allt är emot en och man ser ingen bra lösning på situationen. Risken var stor att ge upp något som man så innerst inne älskar att göra. Ledsen, arg, förbannad och ännu mer förbannad. Hoppas på att det här med karma fungerar, för inget annat har fungerat.

Nu har man fått näsan up över ytan igen och börjar se en ljusning. Offert påskriven och ny värmelösning kommer att installeras. Utegymmet kommer således att läggas ner. Jag kommer nog att ha några vedträn kvar som man kan flytta runt lite bara för att liksom. Ska väl samtidigt bli skönt, men jag tror inte jag kommer att direkt spara några pengar i driftkostnad mot vad jag haft förut, men jag slipper hanteringen av veden och värmen kommer ju att bli jämnare. Det har hänt att kalla vintrar har det varit +12 grader inne på morgonen. Man vänjer sig faktiskt. Bara tagit runt 1 timma så har det stigit till 19 grader.

Nu har jag kommit igång igen med fotografering. Låg lite på sparlåga det också. Nu har det blivit några ”fotosafarin” med en fotokompis i Rimbo. Alltid kul att bolla lite idéer och inställningar med någon likasinnad. Med tanke på bilden till höger, så undrar jag om det inte varit ovanligt många sådana kvällar nu i sommar och höst. Tacksamma att fotografera. Spanar efter en kväll då det ska bli norrsken. Har några appar som ska kunna förutsäga när det finns chans att på våra breddgrader att kunna se det magnifika skådespelet på himlen. Intensiteten kommer med 11 års cykler och nu är vi nere på den inte så intensiva delen, men men jag ser att övre delen av Sverige har lyckligtvis fått en hel del. Arvidsjaur ligger nog på topp vad gäller vackra norrsken. Ibland kan dom vara så intensiva att man hör hur det sprakar. Jag minns en gång då jag var lite så var det ett sådant. Jag stod ute i Ekeby och såg himlen lystes upp med ett klart grönt sken som skimrade över hela norra himlen. Då hörde jag det sprakande ljudet. Så kraftigt har jag inte sett det sedan dess. Bara lite grann längst ner mot horisonten någon enstaka gång.

Något annat som det varit mycket av denna höst är dimma. Lyckats få några fina foton med dimma på som jag skickat in till lika fotosidor på nätet och dom har blivit nominerade som inspirations foton. Kul. Den till höger är en av dom till exempel. Tagen nere vid badplatsen Arkadien. Sjön döljer sig i dimman som skymmer himlen. En annan är den då en cyklist cyklar in i dimman nere med Ragges Gummiverkstad ungefär. Kul när man är på rätt plats vid rätt tid. Mycket av dom bästa korten är just sådana ögonblicksbilder. Strax efter jag tog kortet försvann cyklisten in i dimman. Fotot till höger såg ut sådär ungefär 15 minuter till sen kom solen upp och drev dimman på flykten.

Andra foton är förstås dom med flytande vatten som man tar med lång exponering och för vattnet att se där mysigt mjukt ut. Som denna vid Norrtälje ån för någon dag sedan. Sen gäller det ju att hitta en intressant komposition av ån. Som denna med busken som sträcker sig ut över ån och nästa i nedre vänstra hörn. 

Ha de!








%d bloggare gillar detta: