Annonser

Ett bröllop och ett avsked.

11 10 2015

Hoj Hoj,

Inte så dramatiskt som rubriken låter, men visst. Lördagen började med ett avsked. Min kära Varadero fickDSC_0044 en ny ägare. Jag hade inte tänkt lägga ner mer krut på försäljningen i höst, men så dök en spekulant upp. Försäljningen gick som smort. Mycket smidigt. Varaderon och vi har tillbringat många mil och den har aldrig svikit oss. Sen har man ju vårdat den också med kärlek och omsorg. Olja och filterbyte två gånger per säsong. Visst blir man fäst vid sina hojar. Mer fäst faktiskt än vid en bil. Nog sköter man om sin bil, men nog inte som en hoj får jag nog erkänna.

Efter försäljningen blev det full fart för att göra mig och några andras skjortor i ordning för bröllop.DSC_0049 Jennifer och Christoffer skulle gifta sig. Min lilla Skorpa skulle gifta sig. Kan man tänka sig. Vad tiden går. Man börjar tänka efter hur gammal man egentligen är. Nu är man egentligen inte äldre än man känner sig, fast ibland är man då riktigt gammal. Man är inte lika vig som förr och benen tar en stund att varva upp. Nu har då alltså lilltjejen i barnaskaran gift sig. Det var ett tag sedan jag sa: Va har du varit hela dan, Skorpan?

Jag körde med det här när hon var liten och varit ute och lekt med kompisar. Hon kommer säkert ihåg det än idag. Igår stod hon där med sin vita brudklänning, min lilla skorpa.IMG_4318

Ha de

 

 

Annonser




Provkörning av KTM 1190 Adventure

9 05 2015

Hoj Hoj,

Jag ringde i Måndags till Lelles MC i Uppsala och snackade lite om KTM 1290 Super Adventure som jag var nyfiken på och rätt säker på att den skulle passa oss. Dom hade ingen 1290 inne men en 1190 Adventure hade dom för provkörning och den har samma chassi som 1290. Jag frågade om det fanns möjlighet att pröve den med väskorna monterade och det skulle inte vara något problem. Jag sa att vi kommer in på Lördag och provkör med väskorna på och det var inga problem.

Vi åkte in idag och  inne vid KTM avdelningen fanns det inte en människa. Jag såg ingen 1190 med väskor monterade. Jag gick ut igen till Honda avdelningen och en kille kom fram och frågade om vi ville ha hjälp. Jag sa att jag snackat med Stefan om att provköra en KTM 1190 med väskor monterade. Fick då veta att Stefan var ledig. Visste inte Stefan det själv i Måndags när jag ringde? Han sa att dom inte hade väskor hemma till KTM, men Stefan sa att det fanns, sa jag. Jaha, fick jag till svar. En försäljare som inte alls var intresserad av en eventuell köpare. Då sa jag att, då åker vi till Din MC och provkör och eventuellt köper där istället.  Han vaknade inte ens då. Lyckas han få nån cykel såld så är det bra.

Sagt och gjort. Vi gick därifrån och eventuellt så gick dom då miste om en affär på 171 000. Vi tog kortaste vägen till Din MC i Upplands Väsby. Vädret var toppen så det blev en skön hojtur. +14 grader och Varaderon levererade. Framme vid Din MC gick vi in och kollade. Provsatt en 1190. Kändes lätt, smidig. Träffade en försäljare som vi pratade 1190 vs 1290 med. Han sa som Stefan på Lelles sa till mig i Måndags att 1190 har samma chassi som 1290 så varför inte ta en tur med 1190? Här var det mera hunger, intresse. Fyllde i lite papper och väntade på att hojen skulle komma tillbaka. Snackade en hel del med honom om det var värt att slanta upp 27000 mer för att köpa en 1290 i stället för en 1190? 1190 hade även den mycket inställningar för fjädring och motor. Med den typen av körning som jag gör rekommenderade han 1290. Det kändes som han verkligen baserade det på hur jag kör och inte för att sälja en dyrare hoj. 1190 lämpade sig om man kör mycket grus och leker lite. 1290 om man tur ut den emellanåt på grus och gasar lite, men framförallt om man har den som en hoj att åka på semester resor med och även andra långturer. Ja ni vet ju vart 3 dl mjölk finns?

Nu rullade hojen in och det var vår tur. Fick en snabb guidning genom menyerna för inställningar och dom var mycket lätta att förstå och sköta. Så var det dags. Jag klev upp. Kändes liten jämfört med Varaderon. Monica märkte med en gång att fotpinnen bak satt högre upp jämfört med Varaderon´s. Detta i sin tur gjorde ju att benen fick en snävare vinkel. Ingen möjlighet fanns att sänka dom. När hon satte sig så var sadeln mindre än på Varaderon. Vidare så var handtagen för passageraren i vägen. Redan efter 100 meter, så var egentligen provkörningen över, men vi körde en sväng med den ändå. Vi måste båda gilla hojen annars fungerar det inte.

Hur tyckte jag då? Jo som en hoj att åka med själv skulle den vara fin. Observera att jag skriver fin inte härlig eller underbar. Karaktären på motorn var snudd på identisk som Varaderon. Den kändes liten och nätt, men för att komma från Varaderon till denna, så gav den ingen sån där wooowww känsla. Nu skulle det kanske behövas någon eller kanske några mil för att verkligen känna den, men där och då fick jag ingen sån där måste-bara-ha känsla. Eftersom det viktiga med denna provkörning var att känna hur vi satt, så var även KTM 1290 Super Adventure slagen ur hågen. Man får väldigt mycket för pengarna med en 1290, men om någon inte trivs med den blir det väldigt dyrt.

Det var faktiskt utan större problem som jag svängde tillbaka in till Din MC och klev av hojen. Snackade lite med försäljaren om vår upplevelse och sa att tyvärr så var det ingen hoj för oss. Vi tog på oss hjälmarna igen och gick till Varaderon. Medans vi stått och väntat på vår tur att provköra, så var flera framme och kollade in min pärla. Några noterade dom extra detaljerna jag monterat och pekade och visade övriga runt hojen. Lite kul faktiskt. Klev upp och satte oss. Nu var vi hemma igen. Varaderon morrade igång och tog oss ut från Din MC.

Varaderon kändes stor, inte klumpig, utan stor. Twinnen morrade på och genast slog det mig igen hur lika karaktärer motorerna hade. Vi åkte till Donken i Upplands Väsby och åt. Sen tog vi en tur ut mot BrottbyIMG_3644. En väg som jag faktiskt inte kört skulle nu bli av. Vid Brottby körde vi mot Svista. Strax in på den vägen kom vi fram till en Kyrko ruin som faktiskt används till Bröllop och gudstjänster. Lite fascinerad av dessa gamla ruiner. En runsten fanns som var från 1374. Otroligt egentligen. Regalskeppet Wasa sjönk 1628. Denna sten var från 300 år tidigare.  Vi fortsatte efter att vi vandrat runt lite bland ruinen. Det är det här som är så fint. Bara stanna till. Kolla vad som finns. Läsa på skyltarna som talar om historien.

Vägen vi körde var en mycket krokig och smal väg. Några sporthojar hade letat sig in på den och vi mötte flera andra hojar, så det var en populär hojväg. Den kom ut vig kustvägen 276 strax söder om Åkersberga. Den vägen är inte helt enkel att komma ut på. Dubbla filer i båda riktningarna. Hittade en lucka och gled ut. Sen var det bara vrida på rullen och växla. Inte många sekunder senare fick jag sänka farten igen. Varaderon levererar. Fick för mig att åka över Svinninge och ut till Vaxholm. Sagt och gjort. Svinninge är ännu en sådan väg som skördar onödiga offer varje sommar. Ut på 274:an mot Vaxholm. Tog av för att köra över Bogesund. En ännu mer känd väg som skördar offer. Det sas att vägbanan gjorts sämre för att hålla ner farten, men jämfört med övriga av Stockholms läns vägar märker jag ingen skillnad. Som på Slingerbulten så ”tappas” det grus här också och enligt rykten hade någon medvetet lagt ut grus i kurvorna för något år sedan. Jag har full förståelse för  dom boende runt vägen, men detta är absolut inte rätt väg att gå. Nu är det inte bara hojar utan även sportbilar som far fram som skållade råttor på vägen.

Vi stannade till vid Jordbrodammen.  En konstgjord grund sjö som anlades för bevattning av den IMG_3647intilliggande golfbanan. Man höjde vattennivån i en björkskog och skapade så en liten sjö. Björkarna dog, men står kvar än så länge. En lite spöklik sjö har bildats. Många fåglar finns vid sjön. Tror jag såg några lågt flygande ankor som landade.

Medan vi stod där så kom det några plastraketer och for fram med skjuts också. Vi körde vidare mot Vaxholm. En hel del hojar var vid Vaxholm denna soliga dag. Vid vattnet så kändes det lite kyligt och med den glass som vi åt så kändes det ytterligare kallare. Vi satte oss upp å hojen igen och började åka hemåt. Tog inte via Bogesund på hemvägen. Tänkte ta en sväng ut till Resarö och Ytterby brygga. På väg ut till bryggan passerar man Ytterby Gruva där grundämnena Yttrium, Ytterbium, Terbium och Erbium har upptäckts. Jag var där för några år sedan och då fick man gå upp för en brant grusstig. Nu var det trappor hela vägen upp.

Nu vände vi hemåt utan mer krumbukter. Klockan hade som vanligt snurrat iväg. Vi tog Össebygarnsvägen hem mot Brottby och sedan mot Rimbo. Ja vissa drömmar slogs i kras, men det är ingen fara. Varaderon levererar och står sig väl mot nykomlingarna. Om en ny Varadero skulle komma skulle nog den drömmen vara mer realistisk. Det ska mycket till för att slå ut en Varadero.

Ha de!





Sigtuna – Våfflan 6 April 2013

7 04 2013

Hoj Hoj,

Vaknade klockan 5:07. Skönt med en 7  minuters sovmorgon. För tidigt ännu för solen. Den ligger fortfarande under horisonten. Slö surfade lite. Såg efter någon timme eller så, en solstrimma som letade sig in genom persiennen. Det skulle bli en bra dag med hojåka. Dröjde mig ändå kvar riktigt länge i sängen.

Hoj åkning stod bland annat på schemat idag. Jag hade gjort en tur till Sigtuna och hem via gamla Enköpingsvägen. Det skulle bli fint det. Anneli IMG_0453och jag skulle köra och Mats, Eeva och Annika blev också intresserade. Det blev till slut bara Anneli och jag kvar.  Vi skulle mötas vid Brottby Grillen. På bilden ser ni Anneli som glider in på sin Honda CrossRunner. Köptes i höstas så hon hade bara kört c:a 50 mil på den innan dagens tur. En snygg hoj som hon kommer att ha mycket glädje av.

Det var den hittintills varmaste dagen som jag åkt hoj på denna säsong. Tempen låg på 6 grader när jag åkte hemifrån. Mötte upp Anneli i Brottby. Snackade lite innan vi körde iväg mot Våfflan i Sigtuna. Mot Vallentuna och sedan vidare mot Upplands Väsby. Vi passerade alla fartkameror utan ett enda blink. Så dyra passfoton så vi hoppade över det.

Norrsundavägen norrut mot Märsta. 263:an mot Sigtuna. Tempen låg nu på 8-10 plus grader. Det varmaste hittintills i år jag kört i. Ganska lite trafik och lite sparsamt med hojar faktiskt. SågIMG_0454 mera i starten hemma. 7-8 hojar vid ”hojfiket” hemma. Vägarna har som vanligt fått sig en snyting av tjälen.

Vi rullade in i Sigtuna och ner till Våfflan. Här var det däremot ganska många sporthojar. Säkert ett 10-15 tal. Kom tydligen från samma gäng för alla försvann samtidigt. Otroligt mycket grus på planen så man fick passa sig. Mest risk när man ska backa in och parkera då stor risk finns atta man halkar med foten i rullgruset och sen ligger man där med 270 kilo över ett ben kanske. För att inte tala om alla åskådare som ser det. Liten märklig känsla med kontrasten att sitta och fika i solen medans folk fortfarande åker skridskor bredvid Våfflan.

Parkeringen gick bra och vi tog en fika. Vid bordet bredvid oss kom vi i samtal med 2 andra hojåkare (förstås). Det visade sig sedan att vi hadeIMG_0455 gemensamma ”bekanta” från min tidiga hojåkar tid. Världen är bra liten. En av killarna kom från Gottröra som ligger 1 mil utanför Rimbo. Hans bror som var den andra och kom från Märsta. Efter fikat körde vi vidare ut mot Billbyvägen. Vi gick på 263:an igen vid Hammarbacken. Ut på 269:an och nu började vi rulla tillbaka igen.

Tog av mot Håbo för att ta Stockholmsvägen och Enköpingsvägen. Lite, om inte mycket allergisk mot E vägar. I alla fall dom som finns här nere. Norra Sverige har man ibland inget val, men då är dom mindre. Håbo ser faktiskt lite mysigt ut där det ligger vid Mälaren. Får bli en tripp hit i sommar och bara slå sig ner vid Mälaren och titta. Vi körde vidare och närmast passerade vi Upplands Bro. En bensträckare vid Stäket. Fortfarande riktigt varmt och några hojar har vi sett. Därifrån tog vi 267:an möt Upplands Väsby och vidare genom Vallentuna och hemåt. Cirkeln var sluten igen för denna gång.

Det blev en mycket fin tur igen på c.a 13 mil. Lite lagom lång så här tidigt på säsongen, med tanke på det väder vi haft. Det blir snabbt kyligt när solen börjar dala, så det gäller att vara rätt klädd och som sagt lite utrustning på hojen.

Tack Anneli för en trevlig tur och kaffet i Sigtuna. Nu fick du känna på ”Stina” lite mer och du såg mycket nöjd ut. Du har en fin hoj. Helt klart.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: