Oaxen – kalkbrytning under 1800-talet

22 04 2014

Hoj Hoj,

Vilken påskhelg ! Den ena soliga dagen avlöstes av en om möjligt ännu varmare dag. Annandag Påsk var den varmaste av Påskens dagar. Tempen var vid 11 tiden upp i 17,5 grader och inte ett moln på himlen. Sånt vänjer man sig lätt med. Speciellt kanske om man älskar att köra hoj.

Danne och jag tyckte det var dags för en tur tillsammans. Leffa och Anneli nere från Oxelösund skulle komma uppåt för en tur. IMG_2729Planerna var först norröver i mina breddgrader, men med tanke på att Leffa och Anneli redan tagit sig upp från Oxelösund, så enades vi om en tur strax söder om Stockholm. Det blev Oaxen. En liten ö i inloppet till Södertälje. Ön är 500 meter rakt över och 2 kilometer lång. Ön hade stora kalkfyndighter och som mest arbetade 250 man i kalkbrottet.

Jag mötte upp Danne och Kattis på Gullmarsplan. Tog gamla Stockholmsvägen från Rimbo så långt det bara gick. Det vill säga fram till Gillingebanan. Sen blir man tvingad ut på E18. Smällar man får ta. Det rullade ändå på bra till Gullmarsplan. Hade till och med grön-våg på Sveavägen. Det var inte dåligt. Inte mycket trafik. Rushen hade inte satt in ännu. Jag rullade in på Gullmars. Danne och Kattis hade inte kommit ännu.

Bara några minuter efter mig så rullade dom in på torget. En snabb proviantering och sen tog Danne täten ner mot IMG_2719Skanssundet. Vi fick en paus i solen då vi väntade på färjan. Solen värmde ordentligt. Färjan la till och vi körde på. Några till hojar var där. På andra sidan väntade Leffa och Anneli. En snabb morsning och vi rullade på ner mot Mörkö och Oaxen. Ytterligare ett ställe som jag inte varit på. Blev några nya platser denna helg.

Vi kom fram til linfärjan som skulle ta oss över. Nu gick den bara 1 gång i timmen så det blev en liten väntan, men vad gör väl det med trevliga kompisar runt i kring sig. Vi rullade på färjan och körde av på Oaxen. Man trodde att man skulle komma in på någons tomt när man snirklade sig fram på vägen. 2010 så var det 89 personer skrivna på denna ö. På öns södra del var det tät bebyggelse och på norra ingen alls. Det har sina förklarliga skäl. Den norra delen består främst av kalkberg.

Vi stannade till vid ettans kalkugn som nyligen renoverats. Vid en husvägg satte vi oss ner och tog fram våra ”fikakorgar”.IMG_2728 Kaffe smakar så extra gott när man är ute och kör. Speciellt då förstås om man har ”äkta” kaffe. Vi snackade om allt möjligt och kom bland annat in på olika trender som funnits genom åren. Man kände igen alla och en del hade man själv blivit ”drabbad” av.  Ja märkliga klädesplagg fanns det. Man får ju hoppas att inte den trenden går igen.

Eftersom färjan gick en gång i timmen så gällde det att tajma in den. Vi packade ner vårat fika och tog oss vidare mot själva kalkbrottet. Där hade 125 man arbetat. resterande 125 hade försett ugnarna med ved. Från allra först början användes kol. Koleldningen upphörde under andra världskriget. Idag rustas dom före detta arbetarbostäderna upp. Ön består idag av både sommargäster och fasta boende. Vid kalkbrottet så finns en färskvatten reservoar. Så klart blått vatten. Tiden rullade på och vi fick göra samma sak. Ner mot färjan alltså.

Färjan sköts inte av vägverket, så en avgift får erläggas för transport över till fastlandet igen. 55 kronor per fordon och 15 IMG_2721kronor för medföljande passagerare. Man kunde också beställa en tur för 700 kronor om man nu ville få det lite exklusivt. Leffa var inte sugen på det så vi tog ordinarie tur.  Vi rullade på hemåt igen och Leffa och Annelie drog söderut och vi tog av åt norr via Skanssundet igen och upp mot Södertälje. Jag tog Sveavägen ut igen. Mycket folk i rörelse. Mer än en vanlig vardag. Jag var tvungen igen att ta E18 till Åkerberga avfarten där jag sedan tog gamla Stockholmsvägen. På E18 hade trafiken tätnat ordentligt på södergående körbana. Nu skulle alla hem och förbereda sig för nerplockning av hackan och spaden.

Det blev ännu en dag att minnas och ett tack till Danne, Kattis, Leffa och Annelie för denna trevlige Annandag Påsk i hojens tecken.

Ha de!!

 

 





Helgtur i Stan

15 09 2013

Hoj Hoj,

Lördagen bjöd på ett underbart väder. Det blev en tur in till Tommy och Emma för att hälsa på och fika. Emma jobbade så det var bara Tommy och lilla Alexa hemma. Jag lät GPS´n bestämma och den var inställd på undvik motorvägar förstås.

Vid Angarn tyckte den att vi skulle köra mot Vallentuna och sedan mot Upplands Väsby. En väg jag åt hundratals gånger säkert. Från Upplands Väsby blev det i stort sett parallellt med E4:an fram till Sollentuna. Från Sollentuna körde vi ut mot 275:an och nu började trafiken tätna på. JAg inbillade mig att en Lördag vid 12 tiden skulle det vara skapligt lugnt, men jag misstog mig rejält. Det blev bara värre och värre.

Vi fortsatte 275:an förbi Rissne och Bromma och det rullade på i max 10 Km/h när det gick som fortast. Ett klart bottennapp detta vägval, men det var lite nytt att se på iaf. Först vid Traneberg började det lätta lite grand. Ut på E20 vid Fredhäll för att rulla på lite. Det hade ju tagit lite tid med dessa köer dom vart. Till slut kom vi fram och fick krama om Alexa. Hon hade under dagen fått lite feber och efter lite febernedsättande och en kort sömn såg hon piggare ut igen.

Efter en stund så gav vi oss iväg igen och jag tänkte ta en lite repa inne i staden. Riddarholmen var ett passande mål. VadIMG_1332 jag inte hade någon aning om var att Halvmaran gick denna dag och det blev vi varse då vi närmade oss Gamla Stan. Avspärrningar överallt och en massa lagens väktare. Vi lyckades iaf leta oss fram till Riddarholmen utan att bryt mot alltför många trafikregler. Vi parkerade vid Norra Riddarholms hamnen.

När vi stod där gled den en modell äldre av en Suzuki nånting förbi. Han kom strax tillbaka och parkerade framför oss. Vi började förstås att prata hoj. Han kom ifrån Täby och hade kört Sveavägen in och där var det också fullståndig kaos. Där pågick en demonstration och en motdemonstration så resten av lagens väktare stod där. Full av MC poliser och en helikopter som hovrade över området. Han hade heller ingen aning om Halvmaran och blev lika snopen som oss.

Efter en trevlig pratstund så var det dags att ta sig hemåt igen och siktade på att ta Valhallavägen hem. Det blev Klaratunneln upp och en kort bit på Sveavägen. Tog sedan höger på Kungsgatan. Fortsatte rakt över på Sturegatan och körde den upp till Valhallavägen. Inte helt utan köer, men det får man kanske räkna med även en helg. Väl uppe på Vallhallavägen så rullade det på bra. Inga köer mer. Snart var vi på rull med bra fart hemåt igen. E18 fram till Åkersberga avfarten och sedan gamla Norrtäljevägen så gott som ända hem.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: