Annonser

Kosläpp på Väddö Gårdsmejeri

17 05 2014

Hoj Hoj,

Vilken dag det blev denna Lördag. Första riktigt varma dagen i år faktiskt. Temperaturer över 20 grader. Strålande sol. En dag på hojen. Vart skulle man annars tillbringa den?

Jag snackade med Danne igår kväll då jag var ut och tog en liten runda. Uppsala – Östhammar och hem igen på lite ”udda” vägar. Monica och jag skulle upp till Väddö och se på ett kosläpp vid Väddö Gårdsmejeri. Danne var lite sugen och skulle återkomma på morgonen. Han återkom och meddelande glädjande nog att han var PÅ!!! som han uttrycker det 🙂

Vi bestämde att träffas hos mig klockan 10:30 för att ta oss upp till Väddö. Kosläppet var klockan 12, så vi skulle komma dit iDSC_0290  lagom tid. Vi rullade på runt 10:45 mot målet. Ut på väg 280 mot Hallstavik. Man kände redan nu att denna dag skulle bli härlig.  Vädret på topp. Inte ett moln på himlen. Vid Bloka tog vi av på 76:an ner över Sonö för att ta 283 upp mot Väddö. Vi rullade på i lagom takt och snart var vi Framme vid Gårdsmejeriet.

Mycket folk hade redan samlats. Pratade med en kille och förra året var det 700 bilar och runt 2500 – 3000 personer där. Jennifer, Niclas, Nellie och Anita var redan på plats så vi letade upp dom och fick en bra plats. Klockan närmade sig tolv och bonden gav klartecken om att öppna ladugårdsporten. Ut kom dom. Skuttandes och småspringandes. Efter flera månaders stillastående. Äntligen fria igen. Kul att se dom. Följdes åt som en stor klunga. Några krumsprång här och där. Lite knuffande och småkivande.

Dom lugnade ner sig ganska fort även om några skuttade till ibland. En massa spring som måste ut. Vi ansåg oss klara härDSC_0291 och gick mot hojarna igen. En mjukglass i Grisslehamn skulle ju inte vara fel, så vi bestämde att styra kosan dit. Trots alla bilar som skulle iväg så gick det förvånansvärt bra. En liten incident såg vi vid utfarten vid Väddö. En bil stod vid stoppet och jag vet inte vad han egentligen väntade på. Bilisten bakom blev irriterad och tutade och då körde han ut mitt framför en bil som kom. Det gick som tur var bra och ingen olycka skedde. En tut i en bilkö kan få tråkiga konsekvenser. Vet inte hur föraren tänkte när han bara körde ut.

Vi gick på 283:an mot Grisslehamn.  Lite trafik. Denna väg kännetecknas nästan av den tid då färjan till Eckerö anländer eller avgår. Beroende på vilken färja det gäller så strömmar trafiken antingen till eller från Grisslehamn. Nu kom vi nog då en färja inte anlänt för vi mötte inte många bilar. Strax rullade vi in och såg att kiosken var öppen. Ganska vanligt här upp att det inte går att betala med kort. Så även här. Inte van att ha kontanter i plånboken. Jag tog bilen med Niclas till färjeterminalen där en bankomat finns. Med pengar på fickan återvände vi.

En besvikelse var dock att mjukglassmaskinen inte var startad ännu. Det fick bli kulglass istället Rom/Russin och nån med nötter. Funkar men det är inte rätt. Mjukglassen här är faktiskt den bästa som jag ätit. Så där riktigt gräddigt god, som en mjukglass ska vara. Vi bänkade oss. Danne hade förstås varit förutseende och tagit fika och mackor med sig. Vi njöt av glassen i solen. Det var riktigt varmt. Från att ha varit svalt och ibland frost på nätterna blev det sommar direkt. Inte en dag försent. Vi blev ju vana med värme under påskhelgen och sedan snuvades vi på den. Nu ser den ut att stanna i alla fall.

Vi hade käkat upp våran glass och Danne vill kolla lite på Singö där han varit för länge sedan. Sagt och gjort. Bara 9 km till Singö. Jag brukar tänka lite så när jag är ute och kör och ser en skylt. Gävle 90 km. Så nära tycker jag. Tar en sväng dit. Väl framme dyker nästa skylt upp med 80 km till den. Så rullar milen på för mig.

Vi gav oss som sagt iväg till Singö. Det gick vita gäss ute på Östersjön såg vi nedanför dom broar vi passerade. Vinden tog i hojen på broarna. Framme vid Singö camping blev det kaffe igen för Danne och första koppen för Monica och mig. En liten bulle slank också ner. Vägen tillbaka började ta form. Jag tänkte ta av vid Trästabron. ett ganska magnifikt bygge och en hög bro för att vara i våra trakter. Strax efter bron till vänster,  så går det en liten asfalterad väg mot Väddö. Den tog vi.

Vid Stabby tog vi av mot Skebobruk. Denna väg är en sån där liten pärla på 9 km. Smal krokig och går vissa sträckor bredvid  sjön Strödjan. Efter hundra kurvor hit och lika många tillbaka så kom vi fram till Skebobruk. Vänster mot Edsbro och Rimbo igen. Strax efter Edsbro ligger Café Drömkåken. För er som inte varit där så rekommenderar jag er att göra ett besök. Ett mycket annorlunda fik med hembakta produkter i en otroligt trevlig miljö. Pastellfärgerna sprakar överallt. Små figurer och härliga små arrangemang av blommor.

Till höger verandan från den gård där vi fikade. En mycket god varm kycklingmacka med curry och andra godsaker i. Dit kommer det att bli fler turer och kanske pröva andra av dom läckra godsakerna som fanns att välja bland. Klockan hade rullat på och det hade blivit eftermiddag. Vi började tänka på hemfärden. Danne skulle hem och fira en födelsedag och han hade en bit till att åka. Vi rullade på mot Rimbo igen. Vid Rimbo fortsatte Danne mot Stockholm igen.

Det blev en otroligt fin dag som jag fick förmånen att dela med Danne. Otroligt kul att Monica också var ledig och kunde hänga på. Så skönt att ha henne bakpå och terrorisera med mitt prat som hon säger.

Ha de!

 

Annonser




En tur till Grisslehamn och Singö

24 06 2013

Hoj Hoj,

Igår packade vi fikakorgen och tog en liten hojtur. Vi stannade till först vid MIO i Norrtälje och kollade in en ny säng. Det blev ett snabbt beslut om att inte köpa den. Alldeles för mjuk och skulle man byta madrass så kostade den lika mycket som sängen, så det fick vara.

Målet jag hade tänkt ut var Grisslehamn – Singö. Den vanliga vägen har vi åkt så många gånger så nu blev det lite kringelkrokar. Vi tog Vätövägen ut. Riktigt tjusiga hus har vuxit upp sedan jag sist körde där och det var inte alltför länge sedan. Fint läge vid Vätösundet. Vid Nysättra svängde vi av mot Söderbykarl. Nu blev det en smal kringelkrokig väg.

Tog så småningom av mot Rörvik. Om än en ännu mindre asfalterad väg. Mycket trafik för att vara så liten väg, men troligen var det sommargäster som var på väg hem igen. Passerade Lindöfjärden. Några satt och metade och en båt var precis på väg att läggas i. Passerade södra Rörvik. Många fina villor och en del som ser ut att kunna falla samman vilken sekund som helst. En del intressanta byggnader som man skulle vilja veta lite mer om.

Efter södra Rörvik så kommer förstås Norra Rörvik. Man ser på lådställningarna att i backarna finns det många villor. Vi rullade på i lagom takt på denna krokiga väg med många möten. Passerade Kallboda Hage. Vi svängde vänster vid Gåsvik och strax därefter dök ett välbekant namn på en väg upp. Rosenhillsvägen. Så många outforskade vägar finns i detta område. Jag tror man skulle kunna köra ett par mil bara här inne. Snart var vi framme vid Väddö Golfbana och då var vi alldeles strax framme vid Väddö. Det mulnade på mer och mer och det såg lite ovisst ut ett tag.

Från Väddö tog vi den vanliga vägen, det vill säga 283:an upp till Grisslehamn. GPS´n som stod inställd på att bara välja mindreIMG_0407 vägar visade annat spår, men denna gång fick det vara. Vi höll oss kvar på stora vägen. När vi närmade oss Grisslehamn så lättade molnen och det såg ljusare ut igen. En snabb koll nere vid hamnen och sedan fortsatte vi mot Singö. Jag hade tänkt stanna till vid någon av broarna ut mot Singö Camping, men det var redan folk där så vi fortsatte. Kaffe suget började tillta och vi letade efter något bra ställe. Singö brygga lät bra så vi körde dit. Väl framme så var det fullt med bilar och någon brygga såg vi inte, däremot en kajkant. En helomvändning och tillbaka. Till slut kom vi till Ellan. En vändplats för SL bussar mitt ute i ingenstans. Där fikade vi.

När vi fikat färdigt körde vi tillbaka igen. Inget val av någon annan väg tillbaka utan det blev samma. Ut från Singö. Konstigt att vägen tillbaka gårIMG_0414 mycket fortare? Vi passerade Singö Camping som var ganska fullbelagd. Många hade väl börjat sin semester nu efter midsommar. Vid en av broarna såg vi att dom som varit där förut satt nu i bilen och var på väg därifrån. Då gled vi in en stund och satteIMG_0422 oss på klipporna. En sjön bris från havet kyld ner oss något. Inte så vi frös utan alldeles lagom. På klipporna fanns detIMG_0413 förtöjningsringar av den kollosala storleken. Man undrar lite vilka fartyg som ankrat där en gång i tiden.

Vi blev sittandes på klipporna ett tag och jag passade på att ta några kort. Några hojar åkte förbi på bron, men inte så många hade irrat sig ut på Singö. Det är ju inget man passerar precis utan är man där har man valt att åka dit. En hoj kom med en redig packning. En äldre och då menar jag äldre modell av BMW hade han. Vi bröt upp och satte oss på hojen igen för en hägrande mjukglass från Glassboden i Grisslehamn. Den som jag tycker är i särklass godaste mjukglassen. Gräddigt god, som jag brukar säga. Med en mjukglass rikare i magen tog vi oss ner till hamnen för att göra en grundligare koll än förra gången. Två hojar stod där och dom var på väg därifrån. En av dom övningskörde. Killen som körde en HD modell äldre fick med nöd och näppe igång sin HD. Det var på dom sista volten han krämade ur batteriet som hojen startade. Så kunde dom glida iväg. Vi parkerade och gick och satt oss på bänkarna längs med kajen.

Ekckerö linjen hade nyligen lagt till och bilar började strömma av båten. En strid ström av bilar som aldrig tycktes ta slut. IMG_0433På kajen stod dom som skulle bege sig till Åland. Det var en handfull med bilar. Många husbilar stod kvar och väntade på en senare tur då priset då sjunker markant. Ett irriterat sval par flög runt i kring oss och satte sig ner på båtarnas trossar och tittade irriterat på oss. Ett trut par vankade omkring och tiggde mat av några som hade picknick på kajen. Båten lämnade kajen med dom få bilar som kördes på och vände åter mot Åland. Vi hade en middag som vi skulle bli bjudna på, så vi lämnade också kajen och vände mot Rimbo. Turen hem tog vi på dom ”stora” vägarna och inga krumbukter, då det drog ihop sig med tiden. Vi skulle gärna suttit kvar en stund till och bara myst.

Ännu an dag var till ända som vi mestadels tillbringat på hojen.








%d bloggare gillar detta: