Annonser

Icke hojsäsong förkortades…

16 11 2013

Hoj Hoj,

Idag förkortade vi icke hojsäsong. Det blev en tur på runt 7 mil. det var 10 grader varmt och solen sken. Inte med full kraft då den döljdes av lite lätta slöjmoln.

Jag hade lagt in 2 waypoints i min Garmin GPS en var en s.k hålväg och ett annat var en fornborg. Båda låg på samma väg. Vi körde iväg vid 13 tiden. Första målet var hålvägen. I Stockholms län behöver man egentligen inte åka långt för att hitta hål i vägen, men detta var av en anna sort. Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenerosion. Ut på en grusväg som var nysladdad. Med andra ord en väg som nyligen blivit skrapad för att rätta till gropar. Alla som kört på en sådan vet vad det innebär. På en sådan finns det liksom inget givet spår att följa, utan hojen flyter lite fram och tillbaka och det gäller att ha lite koll. Hålvägen låg sedan en bit in i skogen dit vi var tvugna att gå.

GPS´n visade att nu skulle vi gå in i skogen. Parkerade hojen och gick in i skogen med GPS´n som karta. Hålvägen låg några hundra meter in i skogen så det blev lite puls, med alla kläder på. GPS´n visade att nu var vi framme och där var den. Utseendemässigt såg den ut som att vanligt litet dike. Imponerade inte ett dugg på Monica. Ska väl erkänna att den var lite i minsta laget. Det finns riktigt stora, men likväl en hålväg som trampats upp av hovar och fötter en gång i tiden. Tänker man så så blir det lite annat.

Vi fortsatte därifrån och lite längre fram på vägen ska det finnas en fornborg eller iaf resten av en. Monica var inte så impad av mitt fynd tidigare i skogen så hon avstod gärna fornborgen. Jag spar den åt mig själv någon dag. Den ligger ytterligare in på än ännu mindre grusväg. Typ två spår och gräs i mitten. Det blir en spännande tur. Otroligt så mycket fornlämningar det finns bara i närheten av där man bor. Sen är det väl olika skalor på upplevelsen får jag väl ändå säga.

Vi körde vidare och bestämde oss för att hälsa på Loppan och Patric och lilla Wilma förstås. Vi körde vidare ut på Hallstaviks och tog sen vägen över Södertjära mot Finsta. Blött på vägen med en del löv här och var. Det var nu inte största problemet, utan det gällde att kryssa emellan leran som dragits upp på asfalten av traktorer. Den blir såphal när den är blöt så det gäller att sätt framförallt framhjulet rätt i kurvorna. Det gick bra och vi kom ut vid Finsta. Passerade än grusväg som jag tänkte glida in på, men kunde hålla mig. Vi diskuterade lite vilka vägar vi skulle ta. Så fint med blåtand mellan hjälmarna.

Vi körde direkt ut via gamla Norrtäljevägen och ut på Kapellskärsvägen till Loppan. Vi tänkte ta en snabbfika och sedan åka in till Norrtälje och käka. När vi kom fram till Loppan så hade vi sån tur att dom just ätit lunch, så vi skrapade i oss av det som var kvar. Vi blev mätta och belåtna och fick riktigt kaffe på maten. En svärson som vet hur kaffe ska vara. Det började bli mörkt igen så vi var tvungna att ge oss av. Tog förstås inte raka vägen hem nu heller utan åkte vägen förbi Frötuna Skola mot Norrtälje. Vägen var mycket spårig och kvalificerade sig lätt som en hålväg.

Framme i Norrtälje blev det ett besök på Rusta. Köpte en ny grenkontakt med 5 uttag att ha nere i garaget. Man kanIMG_1933 aldrig få för många sådana och nu hade den jag haft där fått fötter in i ett annat rum.  Vi tog vägen över Malsta hem igen och vid Malsta Bilskrot var jag tvungen att låta hydrauliken jobba lite och hejda hojens 270 kilo plus vår vikt. Uppe på taket så har dom  nämligen lyft upp en hoj och på den satt en fullstor docka. Set så läckert ut. Nu fick jag den i motljus av den lågt liggande solen. Det blev en ganska kul effekt med en shadowed anonymus biker.

Det blev inte så många kort tagna idag annars. Man får tydligenIMG_1935 bestämma sig att idag ska jag ta kort. Annars blir det inte många. Hemma tog jag ett kort på hojen med himlen som bakgrund. Sen rullade jag ner den i garaget igen. Möjligen och troligen så kommer den ut imorgon också.

Ha de!

Annonser




Kört på lite grusvägar.

16 06 2012

Hoj Hoj,

Nu har det blivit några svängar på kvällarna. Kände att jag bara måste ut och få en skopa grus under sulorna. En grusrunda gjordes iordning med Garmin´s nya program BaseCamp ( matcho namn) .  Här ni en Garmin och inte laddat hem det så rekommenderar jag starkt, att ni gör det. Mycket smidigare program än förut då man kan från hög höjd se även småvägar. Med den förra fick man gå ner på runt 50 m och då har man ingen överblick.

Åka på grus är så kul. En helt annan upplevelse. Åker aldrig på E vägar, om jag inte måste och grusvägar är så långt ifrån man kan komma. Uppväxt vid en grusväg men har inte kört grus på länge, men det är som att cykla. Har man en gång gjort det så sitter det i. Två kvällar i rad har jag tagit min Varadero ut på grus. Första kvällen blev det på slutet en sträck med riktigt dålig grusväg. Det var inte skoj. ”Vägen” var egentligen inte avsedd för trafik och nu hade skogsmaskiner kört på den och den var lappad med grovt singel. Körde denna väg för typ 100 år sedan med moped och då var den i bättre skick.

Andra dagen var Per Pahlen med och vi var först in till Norrtälje. Jag tog med honom på delar av den väg jag åkte kvällen innan. Med GPS´n laddad så gav vi oss iväg från Norrtälje ut mot Söderbykarl. Tog av mot Sonö och en bit in på den vägen började grusturen. Jag hade lyckats mata in fel tur i GPS´n så den var inte till någon större nytta. Jag kände igen mig från kvällen innan, med några riktmärken som en mast till expempel. En bit in på Sonö vägen kom det ut en grusväg ur skogen. Den var det. In på den och så började det roliga. En mycket fin grusväg med lagom mycket grus och inga potthål. Det flöt på bra och Palle fick lite dammigt bakom mig. det gäller att inte ligga för nära om den framför får för sig att vrida på lite då en kaskad med grus kastas upp. Det gäller förstås för dem framför att tänka sig för också, men det är så frestande ibland. Film finns under fliken Filmer.

Vi passerade Koludden. Ett sommarstugeområde mitt i skogen beläget vid sjön Erken. Jättefin utsikt nära sjön för många stugor. en biten hade blivit asfalterad nu, men förut var även den grus. Det blev några km på smal asfalterad väg. Inte fel det heller. Passerade Råby och ut mot 77:an. Strax Innan 77:an tog vi av på grusväg igen. Bilden till höger är från början av den grusvägen. Vi tog en bensträckare där och jag pillade på GPS´n för att få någon in en ny rutt. Lyckade få den att hitta närmaste vägen hem. Jätte fin funktion om man gillar grus fast ibland vill den ta gamla nedlagd järnvägar. Dessa är förstås inte lagliga att köra på så man får leta after andra vägar. Med en GPS behöver man ju bara köra förbi avtagsvägen och en ny ritas strax upp.

Den här vägen var det lite mer lösgrus på, men håller man spåret så går det bra. Vi rullade på lagom takt och iblan hissade vi trottlarna lite extra, men inte för mycket. Det gäller att vetra sin begränsning och inte bli övermodig. Det är då det skiter sig. Efter några km som kom vi fram till ett litet magiskt ställe mitt i skogen. En öppning visade sig och ett litet grustag. Bredvid grustaget fanns det en lerduvebana. En lite damm hade bildats vid grustaget och där jagades det nog änder. En bensträckare och några kort togs innan vi fortsatte igen mot Rimbo. Till slut, och alltför fort, kom vi ut igen på Södertjäravägen och därifrån var det asfalt hem till Rimbo igen.

En mycket fin kvällstur var slut igen och vi tog en fika hemma hos mig och snackade lite igen. Mycket hojsnack och annat blir det varvat med körningarna.

Ha de!








%d bloggare gillar detta: